Ikväll har jag varit på syjunta. Jag broderar på ett handarbete som jag köpte 1996. Om jag inte minns fel så hade jag fått pengar i födelsedagspresent av mormor och köpte då detta broderi i en handarbetsaffär i Nybro. Jag tycker mycket om motivet. Ett vänligt ord betyder mycket. Vänliga ord kan vi ge varandra när vi möts, när vi pratar i telefon, på ett vykort, i ett brev eller digitalt. Mer vänlighet till folket!
När jag växte upp fanns det gott om telefonkiosker. Jag minns särskilt när vi var på Löttorps Camping på somrarna och skulle ringa hem. Då var det bara att köa till de telefonkiosker som fanns på området.
Att prata med en vän är värt så mycket mer än ett sms. Vissa vänner har jag mest digital kontakt med eller sms-kontakt. Visst är det trevligt men ett telefonsamtal lite då och då slår högre. Jag är tacksam för de vänner jag har som fortfarande vill prata med mig. 😄 😄 😆
Nu tycker du kanske att jag broderar väldigt långsamt. 😄 Det har gått 29 år och jag är inte klar än. Sanningen är att den tid jag lagt ned på att brodera har varit minimal men numera tar jag med broderiet till syjuntan varje gång. Det börjar hända saker helt enkelt. Om några år kanske jag är klar. Då ska jag hänga upp denna gulliga tavla här hemma. Det ser jag fram emot.
Det jag markerat med färg är klart så nu är det bara det andra kvar. 😆
Förnöjsamhet och glädjesprång gör livet till en vacker sång 