Äntligen har det blivit fart på mina små penséer. När jag planterade dem var de små och ynkliga men det fanns en del blommor. Efter ett tag blommade ingen och de såg ledsna ut. Jag flyttade dem ut och in varje natt för det var så kallt på nätterna och delvis även på dagarna. Sen när värmen började komma så fick de stå ute hela tiden. Jag funderade på om jag skulle plantera om dem i mindre krukor för det såg inte trevlig ut men jag avvaktade. Så plötsligt hände det! Nu äntligen blommar de för fullt. Jag blir så glad.
Så kan det vara i våra liv också. Ibland ser det nästan dött ut, ynkligt och lite tråkigt. Så kommer solen och värmen tillbaka och nytt liv börjar spira. Ge aldrig upp hoppet! Man vet aldrig vad som väntar bakom nästa krök. Det kan öppna sig något fantastiskt.
Gilla detta:
Gilla Laddar in …