Goda vänner på besök

Jag fick en förfrågan om jag ville följa med och luncha på stan idag tillsammans med Ann-Britt och Madeleine. Det ville jag gärna. Jag har varit hos Ann-Britt en gång men hon har aldrig varit hos mig så jag passade på att fråga om de ville ta eftermiddagskaffet hos mig och det ville de.

Först var vi på Rosegarden. Jag tycker deras helgbuffé är gudomlig. Mums, så gott! Vi pratade och åt och åt och pratade. Sen åkte vi hem till mig och fortsatte att prata och fika. Det blev dock inte eftermiddagskaffe utan eftermiddagste med sötsaker därtill.

Vi fick en jättetrevlig eftermiddag tillsammans då vi delade livet, tankar och drömmar. Livet har så mycket fint att erbjuda och jag uppskattar verkligen gemenskapen med goda vänner. Det berikar livet.

Bön och gemenskap är stort

Ikväll har jag varit hos min goda vän Helena. Jag blev bjuden på god mat och därefter kaffe och efterrätt. Gott var det, som alltid hos Helena.

Vi har pratat och delat livet. Vi ber också när vi träffas och det är en trygghet i livet. Det har vi gjort i många år nu. Jag tror det betyder mer än vi tror. Att få be för det som just nu ligger varmast om hjärtat och att få överlämna sitt liv i Guds hand, det är det bästa. Det är en styrka att få be för sina vänner. När man ber för andra blir man själv välsignad och att veta att andra ber för mig är stort. Det händer alltid något när vi ber även om vi inte ser det just nu. Ikväll kände jag ändå att det var något extra. Helena bad en så innerlig bön för mig och jag kände mig verkligen styrkt. Gud är med oss i livets alla skeden och uppgifter. Det är fantastiskt.

Jag är oerhört tacksam för mina bönevänner.

En fika i solen hos Gunnel och Dick

Jag tog en promenad på förmiddagen och passerade Dammgatan där mina goda vänner Gunnel och Dick bor. Dick var ute på balkongen när jag gick förbi och vi började prata. Han undrade om jag ville ha lite fika. Gunnel satt ute och läste i solskenet och jag tackade ja. Det blev en trevlig pratstund med gott fika.

I eftermiddag har jag varit på födelsedagskaffe hos min goda vän Eva. Hon fyllde år för en vecka sen men firade idag och hade bjudit hem några vänner. Det var väldigt trevligt. Hon bjöd på en massa gott och jag träffade människor jag inte möter så ofta. Det blev goda samtal i Evas soliga uterum. Vårsolen var varm idag. Tacksam för en fin Annandag Påsk. Imorgon är det dags att arbeta igen.

Äntligen kyrkfika!

Restriktionerna har släppt och vi kan samlas för att fira gudstjänst. Så underbart! Som grädden på moset var det också kyrkfika vilket det brukar vara de flesta söndagar dock ej de senaste åren då pandemin härjat. Det poängterades från estraden att det skulle serveras Kärleksmums. ❤️😃 Alla var så glada att få träffas och kärleken flödade nog lite extra idag. ❤️💚💛💙🤗😃🥰😊

Jag gillar kyrkfikat. Där träffar man både gamla och nya vänner. Jag har knutit många kontakter under alla de kyrkfikan jag varit på i Pingstkyrkan Jönköping sen jag flyttade hit i maj 2005. Det är härligt att vara med i en församlingsgemenskap. Vissa människor träffar man bara i kyrkan och i samband med olika församlingsaktiviteter. Andra har utvecklats till nära vänner.

Idag fikade jag med Gunvor, Yvonne och Carina. Det blev en trevlig pratstund då vi hade tid att dela olika tankar. Det tycker jag är värdefullt.

Härlig kväll med samtal, skratt och bön

Nya möten med människor i olika åldrar berikar livet. Vi behöver verkligen varandra. Ikväll har jag haft besök av min goda vän Yvonne som tog med sig sin unga härliga kollega Julia. Vi har länge pratat om att vi ska träffas alla tre och ikväll blev det av.

Jag bjöd på varm smörgåstårta och sallad. Senare blev det kaffe och efterrätt. Vi har haft en härlig kväll tillsammans där vi pratat och delat livet. Att mötas i goda samtal, skratt och bön är fint och möts i bönen gör vi även när vi inte ses. 🙏 Det är en styrka att be för varandra och lyfta upp varandra inför Jesus. 👍

Vi avslutade med att sjunga den gamla barnsången 🎶🎶 Vem kan vara mot oss när Gud är på vår sida? 🎶🎶 Vi har speciella minnen tillsammans med den sången.

Fint möte med goda vännen Anette

Igår kväll när jag åkte hem från Lidköping stannade jag till hos min goda ”gamla” vän Anette som bor i Skara. När hon fick se på Facebook att jag var i Lidköping hörde hon av sig och undrade om jag ville titta förbi. Jag kunde inte motstå det för vi har inte setts på kanske fem år. Jag hade tänkt stanna en timma men kan säga att den timman blev nästan tre timmar. Jag kom inte hem förrän kl 22 ikväll.

Anette bjöd på gott fika och vi pratade oavbrutet. Det har hänt mycket sen sist så vi hann bara prata om det allra viktigaste. Det var verkligen ett fint möte. Jag ser redan nu fram emot nästa tillfälle då vi får träffas. Jag hoppas hon kommer till Jönköping snart. Hennes äldsta dotter studerar här i Jönköping nu så jag borde kunna locka hit Anette inom en inte alltför avlägsen framtid.

Hon dukade med så fina servetter. Vilket budskap! ”Närheten till varandra. Den största gåvan i livet. Att glädjas och uppmuntras. Att se det bästa hos någon annan. I det nära mötet växer vi. Det är där vi ger och där vi får ta emot.

Jag är tacksam för det fina nära möte jag fick med Anette ikväll. Jag träffade henne första gången hösten 1987 då vi gick på en lärjungaskola under tre månader i Stockholm. Vi skulle båda åka ut med Filadelfia Team Action som bedrev mission i olika länder i världen. Vi blev placerade i Frankrike, som vi hade önskat, tillsammans med två andra tjejer, Iréne och Åsa. Vi fyra hade ett helt fantastiskt år tillsammans i Troyes som ligger 16 mil sydost om Paris.

Vår i luften

Idag var det 10 plusgrader och sol på eftermiddagen. Min goda vän Eva kom hit och vi tog en promenad över Hökhult till Norrahammar. Vi var ute drygt en timma och det kändes som att det var vår i luften. Det blev en uppfriskande promenad med goda samtal. Vi fortsatte sen samtalen här hemma över en kopp kaffe. Naturupplevelser och gemenskap men goda vänner är två av mina stora intressen. Jag fick sen energi till att fixa en massa här hemma.

Uppfriskande promenad runt Linneasjön

Sigbritt och Inga satt hos mamma i eftermiddags och då passade jag på att ta en promenad tillsammans med Pernilla och Myrthel. Pernilla är min fina syssling och vi har inte träffats på jättelänge. Myrthel är hennes mor och även en god vän till mig. Det blev en uppfriskande promenad i dubbel bemärkelse.

Det var regnigt men vi var någorlunda rustade. Jag fick byta byxor när jag kom hem men vad gör det? Det var så skönt med frisk luft och lite motion. Det bästa var väl ändå det goda samtalet. Vi uppdaterade oss om varandras vardag och dryftade diverse samtalsämnen.

De följde sen med in och hälsade på mamma som ligger utmattad och svag i sin säng (sedan igår en vårdsäng). Det blev en liten pratstund och det var gripande att se mamma. Trots sin svåra sjukdom och sitt svaga tillstånd strålar hon av glädje när hon pratar med sina vänner. Det blev som ett litet avsked och mamma sa med ett strålande leende att de kommer att fortsätta prata och skratta i himlen. Hon är så otroligt trygg och förväntansfull i sin tro. Hon bara väntar på att Jesus ska hämta hem henne.

Underbar kväll med goa vännen Elin

När vi bodde i Slättingebygd hade vi många goda grannar. Några av dem var familjen Ingvarsson som hade två små döttrar vid namn Elin och Annie. Vi umgicks mycket och hade roligt tillsammans. Flickorna gick också i Söndagsskolan och Hobbygruppen där jag var ledare. Vi har många goa minnen.

Ikväll var Elin hos oss och hälsade på. Det var en helt underbar kväll då vi pratade om allt mellan himmel och jord. Det blev mycket nostalgi men också mycket prat om livet här och nu och allt som hänt under dessa år då vi inte setts. Elin och jag träffades på en fest 2005. Annars har vi inte setts sen 1998 då mormor och jag var och hälsade på familjen Ingvarsson, några år efter att de flyttat till Sankt Sigfrid.

Mamma var med hela kvällen vilket var härligt. Hon lade sig på soffan efter en stund och där trivdes hon gott. Vi var så uppfyllda av den glada och trevliga gemenskapen så vi bestämde att vi måste ses snart igen och då hoppas vi att Elins syster Annie är med.

Vänskap gör livet till en fest.

Ville stanna tiden i Rosenlunds Rosarium ikväll

Min goda vän och f. d. arbetskamrat Sofia, från JKPG News-tiden, och jag hade bestämt träff för picknick i rosariet efter jobbet idag. Vilket ställe alltså! Hur många gånger jag än har varit där så får jag aldrig nog. Ikväll hade jag verkligen velat stanna tiden. Det var massor av växter som stod i blom: rosor, pioner, ridarsporre, klematis m. m. Det var ljuvligt att strosa runt där och bara känna alla dofter.

Sofia och jag har inte setts på ett par år så vi hade mycket att prata om. Det var allt mellan himmel och jord som ventilerades. Jag kände mig glad och styrkt när vi skildes åt. Jag fick med mig mycket matnyttigt på min fortsatta livsresa.

Alla bär vi tidvis på bördor och har problem av olika slag men med Guds hjälp blir det lättare att ta sig igenom diverse passager. Genom svårigheter blir man starkare och mera tacksam. Livets motgångar gör oss ödmjuka och lär oss att vi inte kan ta allting för givet. Livet är en gåva som vi får ta vara på, göra det bästa av och njuta så mycket vi bara kan av just nu…och det var precis vad jag gjorde ikväll.

Jag stannade kvar länge i rosariet och strosade runt, fotograferade och luktade på blommorna. Jag hade velat stanna tiden men insåg att jag inte kunde göra det så det var bara att passa på att njuta så mycket som möjligt i nuet. Jag satte mig på en bänk och insöp allt vackert både via öga och näsa. Det fanns människor lite här och där som verkade uppskatta kvällen lika mycket som jag.

Jag rekommenderar verkligen ett besök i Rosenlunds Rosarium och har du varit där en gång så kommer du säkerligen att vända åter.

Rosmari, en ny bekantskap

När jag var på födelsedagskalas hos en god vän för några veckor sen träffade jag både nya bekantskaper och gamla vänner. Vi var tio personer och hade en härlig kväll. En ny bekantskap var Rosmari, en glad och trevlig tjej. Vi pratade mycket under kvällen och blev vänner på Facebook. Ikväll efter jobbet träffades vi på Asecs och tog en fika. Det blev en trevlig pratstund med berikande samtal. Vänner gör livet rikt. Vi har så mycket att lära av varandra och det finns så mycket gemenskap när vi öppnar upp oss för dem vi möter.

Varje vän är som en tindrande stjärna och ingen är den andra lik.

Goda samtal runt bordet

Ikväll kom fyra trevliga kvinnor/tjejer hem till Tallkullen. Det blev en mycket trevlig kväll om jag får säga det själv. Yvonne känner jag väl sen länge men Gunvor, Bodil och Carina känner jag inte lika bra. Ingen av de tre har varit här tidigare men Boel besökte mig någon gång när jag bodde på Hermansvägen och jag har även varit hemma hos henne en gång. Det var så intressant att få prata med dem och höra var och en berätta lite om sitt liv. Varje människa har sin livsresa och sin historia. Så spännande att få lära känna människor mer och mer. Det ger mig perspektiv på livet. Jag är så tacksam för denna härliga kväll.