Fler grejer från mamma

Nu gjorde jag ett race och packade upp de sista lådorna med saker från mamma. Jag tycker detta är så roligt och fylls med glädje och värme när jag radar upp det på bänken. Jag diskar allt och bereder plats här hemma i skåp och lådor. Jag passar också på att rensa ut en del av mina egna grejer för att få plats med mer från barndomshemmet. Det betyder så mycket för mig. Vissa av mina grejer har bara stått i skåpen för det funnits plats men det är bättre att skänka det jag inte vill ha till Erikshjälpen. Då kommer det till glädje för någon annan och samtidigt kommer pengar in till välgörande ändamål. Det är toppen.

Den röda pajformen med lock som liknar en jordgubbe fick mamma och pappa av min bror Hans och mig när de firade bröllopsdag. Jag tror det var på deras 30-åriga eller 35-åriga bröllopsdag. Jag har alltid gillat den. Den tar lite plats men jag har berett plats för den här. Jag har köpt en extra hylla till ett skåp så det går att få in lite mer grejer. Det behöver ju inte vara så stort avstånd mellan alla hyllor.

Nu ser jag fram emot att få baka en läcker paj i denna form, vem vet, en jordgubbspaj kanske?

Problem kan göra oss till bättre människor

Min kalender, Tankar om Livet 2, bjuder idag på följande budskap:

Problem kastar oss hit och dit likt kläderna i en tvättmaskin, men i slutändan blir vi renare inombords och bättre människor än vi var innan.

Detta tror jag verkligen är sant. Vilka hade vi varit utan våra problem? Genom problemen har vi fått lära oss att inte ta något för givet. Vi har fått lära oss problemlösning och att livet ibland kan vara riktigt jobbigt. Det är bara att kämpa på helt enkelt.

Jag tror, precis som texten säger, att problemen gör oss till bättre människor. Jag har hört sägas att våra problem är en hemlig vän. Vi ska tacka för våra problem för de gör att vi utvecklas som människor.

För egen del ”kastar jag mig” på Gud när jag känner att jag inte har lösningen själv. Ibland känner jag mig maktlös men då får Gud ta vid. Om jag gör vad jag kan så får Gud göra resten. Han gör det bättre än vad jag gör? Har du varit med om liknande situationer?

Jag tänker på de gånger då jag stått i sovrummet och tittat på de stora speglar som finns där. Så har jag bildligt talat släng iväg händerna mot speglarna och sagt till Gud att jag kastar ett speciellt problem på Honom. Själv har jag ingen lösning men jag litar på att Han har det. Det är enda vägen och troligen den bästa vägen när jag själv kör fast. Detta är verkligen något som hjälper. Tro mig, jag vet! Ibland behövs det uthållighet men Gud håller mig uppe medan jag väntar. Det är så härligt.

Goa vännen Yvonne kom på eftermiddagskaffe

Jag har varit hemma och pysslat med lite av varje idag. Yvonne hörde av sig och vi bestämde att hon skulle titta förbi på eftermiddagskaffe. Jag passade på att baka en ny kaka som jag inte gjort tidigare, en citronkaka i rund form, nästan som en citronpaj. Den blev god. Det blev fruktsallad och lite glass till den samt kaffe förstås.

Det blev som vanligt en trevlig stund då vi under några timmar fick samtala och dela livet med varandra. Detta är så värdefullt. Jag säger som Hjalmar Gullberg: Byta ett ord eller två gjorde det lätt att gå. Jag tror att vi får vara kanaler från Gud in i varandras liv när vi utbyter tankar och erfarenheter.

Känner du dig fattig eller rik?

Om du tycker att du borde vara rikare, kommer du alltid att känna dig fattig.

Dessa tänkvärda ord av Bernard Ingham stod på insidan av pärmen till en tankebok jag köpte. Jag tror han har rätt. Om man tycker att man borde ha mer pengar kommer man nog inte att känna sig riktigt nöjd. Jag tror det bästa är att försöka anpassa sig till den lön och de pengar man har och forma livet efter det. Sen kan man alltid försöka hitta vägar till bättre ekonomi genom att kanske söka ett annat mer välbetalt arbete eller försöka spara en summa varje månad som på sikt kan växa till större summor men också att försöka dra ner på de fasta utgifterna som dras varje månad. Små summor varje månad blir mycket pengar på sikt.

Hur man än har det så tjänar man på att försöka vara nöjd med det man har just nu. Förnöjsamhet är en gåva. Ärligt talat tror jag att den som har en mindre summa pengar att röra sig med många gåner är minst lika lycklig som den som har överflöd. Glädjen i mitt inre sitter inte i pengar men naturligtvis är det skönt att ha en så bra ekonomi att man inte behöver oroa sig över månadens fakturor eller oförutsedda utgifter.

Det sägs att mycket vill ha mer och om det är så kommer man aldrig att bli tillfreds. Det är klokast att göra det bästa av den situation man befinner sig i just nu.

Hassafallsleden med Varkullen

Mitt kära kusinbarn Carin kom hit kl 15.00 och vi begav oss iväg på vandring. Vi hade bestämt oss för att gå Hassafallsleden med Varkullen. Vi styrde stegen ner till hembygdsgården där vi startade vår vandring motsols. Vi startade med att gå uppför branterna längs Tabergsån och dess vackra fall. Sen kom vi in i den underbara skog som jag kallar trollskog.

Nu har vi kommit upp till Varkullen. Härifrån har man en magnifik vy över hela bygden. Här nedan ser vi Hovslätt och Hovslätts Ängar och en del av husen runt Tallkullen. Hem kära hem!

Här har vi utsikt in mot stan och Vättern.

Vi var lite osäkra på om vi hade gått ner på rätt väg men när vi precis kommit ner till Hovslätts samhälle fick vi se denna skylt och blev glada att vi hamnat rätt. Vi gick sen på några vägar som jag aldrig gått på tidigare strax öster om Hammarvägen. Det var mysigt och fint. När vi kom hem blev det te, mackor och kakor.

Vi hade en jättetrevlig eftermiddag med vandring, mycket prat och fika. Jag har börjat kolla i hälsoappen och vi gick 7,1 km och det var totalt 37 våningar. Det var ca 11 000 steg.

Matvåfflor och sötvåfflor

Idag kom det gamla våffeljärnet till användning. Senast jag använde det var nog på 1900-talet men ikväll var det dags. Det är ju Våffeldagen och maken kom hit ikväll så jag ville överraska honom med våfflor.

Först blev det matvåfflor med skagenröra och sallad. Därefter blev det våfflor med jordgubbar, blåbär, blåbärssylt och vispgrädde. Det var riktigt mumsigt.

Våffeljärnet verkar vara väldigt effektivt för våfflorna blev klara nästan på nolltid. Vi lät oss väl smaka. Våra tankar gick till en semester för några år sen då vi besökte Skärgårdsvåfflan i Oxelösund. Det var en jättefin plats i Oxelösunds skärgård. https://www.skargardsvafflan.se/

Lunchmusik på Lisaberg

Idag tog jag en lunchpromenad upp till Lisaberg. Jag älskar att stå där uppe och blicka ut över bygden. Själen blir på något sätt friare på höga höjder. Jag satte ny text till en gammal välkänd melodi så det blev lite lunchmusik på Lisaberg: 🎵🎵 🎵Här står jag på Lisaberg och tittar ut över jorden, jag ser skogar, jag ser kullar, jag ser stan. Hon är fin Moder Jord, måtte friden få bli spord så att alla leva får i harmoni! 🙏👍💙😊❤️🤗¨ Ja, det önskar jag av hela mitt hjärta, att alla människor ska få leva i frid och harmoni. Jag är så tacksam för vårt vackra land Sverige. Tänk att få leva här i fred och frihet. Måtte vi få ha det så här bra framöver också! Jag ber att Gud ska bevara vårt land från krig och ondska, från terrorism och gängkriminalitet. Jag ber att rätten och sanningen ska få segra i alla lägen. Jag önskar att alla människor ska få ha det bra.

Här kommer sången. Det är lite blåsigt och lite falskt men vad gör det? Sången är sjungen från hjärtat i alla fall.

Middag hos vännen Eva

Jag var bjuden till min goda vän Eva på mat efter jobbet. Det blev en jättetrevlig kväll. Solen ligger på hela dagen i hennes uterum så det var varmt och skönt. Hon bjöd på ostmuffins med ärtskott. Hon poängterade hur nyttiga ärtskott är och med ens kändes det ännu bättre. Det sägs att vi är det vi äter och då är det bra att boosta sig med en massa nyttigheter. Om det samtidigt är gott så är det ju toppen.

Till huvudrätt serverades fransyska med rotfruktsgratäng och aioli. Efterrätten serverades inomhus och det blev fruktsallad, glass och smälta marshmallows samt kaffe.

Eva odlar chili och hon gav mig några plantor som jag ska försöka sköta. Jag ska börja med att plantera om dem i en större kruka. Det vore kul om jag lyckas och det blir chilifrukter av detta. Jag har aldrig odlat det tidigare.

Jag är tacksam för denna trevliga kväll hos Eva med god förtäring och en massa prat. Det är gott att äta det som någon annan har lagat. Vardagsgemenskap berikar livet.

På nya promenadäventyr med vännen Gunnel

Min goda vän Gunnel skulle visa mig en ny runda idag, ”Bårarpsrundan”. Jag mötte henne på Dammgatan strax intill Hovslätts hembygdsgård och så gick vi norrut via Ravingatan tills vi kom ut på Bårarpsvägen. Vi gick vänster mot Bårarp och tog sen in vänster igen vid första gården för att efter en stund ta höger på en väg som till slut inte var någon väg utan vi hamnade bland åkrar, ängar och kullar. Vi var först tveksamma till om vi skulle fortsätta men vi gjorde det vilket vi inte ångrar.

Gunnel promenerade ofta här när hennes pojkar var små och nu ville hon visa mig detta underbara ställe. Vi fick en vacker vy över Jönköping och Vättern.

Lite bökigt blev det för vi fick ta oss över och under taggtrådar några gånger. Gunnel kröp under och jag klev över.

Jag njöt verkligen av utsikten här uppe och vi bestämde att en annan gång när det är varmare får vi ta med fika och bara sätta oss här uppe för att läsa och njuta av livet. Det är en sådan frihet att sitta högt upp med vida vyer.

På bilden ovan har vi utsikt in mot Jönköping och på bilden nedan ser vi Råslätt. På vår väg hemåt kom vi fram till en väg som ledde oss vidare till Hassafallsleden. Vi gick inte upp till fallet utan styrde kosan mot hembygdsgården.

Fortfarande finns det lite is kvar vid Tabergsån. Vi hittade snödroppar, ljuva lycka! Det är de första vårblommorna jag plockar i år.

När jag väl kom hem till Tallkullen igen hade jag gått 7 km och 16 våningar. Jag har inte kollat så mycket i hälsoappen tidigare men lite kul kan det ju vara att se hur man rört sig. Det var en helt underbar promenad och jag var ute totalt i 2,5 timme.

Promenaden runt Rocksjön bjöd på överraskningar

Min goda vän Monica och jag träffades vid Hasse på Sjökanten för att gå Rocksjön runt idag. Jag har sett vänner som lagt ut så fina bilder från bl a spängerna så jag ville gärna promenera där. Vi gick medsols. Området kring Rocksjön är naturreservat.

Det var ett skönt väder och vi bjöds på mycket frisk luft. Jag gillar de ramar som finns längs vägen där man kan få fina vyer när man tittar in genom dem.

Första spången vi gick ut på visade sig vara en kort spång med ett kombinerat fågeltorn/kanotstarttorn längst ut. Jag gick upp i det för att se den vackra utsikten.

Nästa spång vi kom till ledde oss ut en bit men sen var den avstängd så det var bara att vända.

Det är alltid vackert med vatten. Jag älskar det. Någonstans bakom Ica Maxi skulle vi fortsätta längs med sjön men där var den gamla spången avstängd. Vi testade då en annan stig och trodde att den skulle leda oss rätt men även där fick vi vända efter en stund för stigen tog slut. Vi gick tillbaka till Ica Maxi och fortsatte längs asfaltsvägen en bit tills vi kom till Kålgården och då kunde närma oss sjön igen.

Längs vägen runt sjön finns tavlor med koder så man kan lyssna på ljudfiler i mobilen med info om natur och kultur, geologi och friluftsliv. Vi gjorde inte det idag men det vill jag göra en annan gång. Denna info finns också på hemsidan. Vill du läsa mer om detta så har du länken här: https://www.jonkoping.se/upplevagora/friluftslivochmotion/naturreservatochnaturminnen/naturreservatetrocksjon.4.74fef9ab15548f0b8002051.html

Vi var nog ute i friska luften ca 1,5 timme och det var underbart.

Regnbågens färger i badrummet

Färger gör mig glad. Denna överraskning fick jag idag på förmiddagen när jag kom in i badrummet och solens strålar reflekterades så fint genom den ”frostade” fönsterrutan. Det finns mycket att fascineras över en vanlig vardag. Det gäller att se de små sakerna men för mig var inte detta så smått. Det var stort och gjorde mig glad.

Goa vännen Anitha tittade förbi

Min fina vän Anitha tittade förbi en stund i eftermiddag. Vi tog en promenad upp till Lisaberg där man ser ut över Jönköping, Vättern och Visingsö. Det är vackert där uppe.

Sen tittade hon in på en snabb fika och vi fick en pratstund. Det var trevligt. Det gäller att fånga de tillfällen som ges. Vi hann utbyta många tankar under en dryg timma. Jag är så tacksam för henne. Hon är en klok och fin vän.

Promenad längs Tabergsåleden

Direkt efter jobbet stack jag iväg ut på promenad i det härliga solskenet. Jag gick ner till Hovslätts hembygdsgård och följde Tabergsåleden norrut. Det var så skönt att gå där och höra hur vattnet forsade fram. Det är rofyllt på något sätt.

Jag mötte en äldre herre som var ute på promenad. Vi bytte några ord. Jag mötte också några hundägare som var ute på promenad men sina fyrbenta små älsklingar. Vi hejade. Folk verkar glada tycker jag. Vi ser återigen ljuset efter en mörk vinter.

När jag kom fram till Bårarp vände jag och gick samma väg tillbaka. Först på slutet tog jag en annan väg och gick på en slingrig stig men kom fram precis nedanför hembygdsgården där jag startade. På en timme hinner man andas mycket frisk luft och uppleva flera vackra miljöer. Det var en underbar promenad. Fylld av energi skuttade jag glad och nöjd den dryga kilometern upp till Tallkullen.

Himlalängtan och lite annat

Efter jobbet åkte jag in till min favoritaffär, Nya Musik, musik- och bokhandel sedan 1954. Det är en leasa för själen att gå där. Nog märktes det minsann. När jag kom till kassan strax för stängning kl 18.00 hade jag strosat runt bland böckerna i nästan 1,5 timme. Då sa Örjan, en bekant, som arbetar där: – Du ser så totalt avslappnad ut där du går runt med din korg. Tänk så bra att man kan känna sig som hemma i en bokhandel och t o m koppla av!

Jag har inte varit på bokrean i år så jag kände att jag verkligen ville ta en titt på böckerna. Jag hade kollat på Nya Musiks hemsida innan men det är inte detsamma som att gå runt i butiken. Jag köpte bl a böckerna: En glimt av änglar av Karen Kingsbury, Sällskap av änglar av Robert Strand och Upptäck himlen av John Burke.

Jag känner ett behov av att närma mig det himmelska på något sätt. I en av dessa böcker kan man läsa om nära döden-upplevelser vilket ska bli mycket intressant. Det är så mycket vi inte vet och det är så mycket vi inte förstår när det gäller himlen. Hur kommer det att vara där? Var finns himlen? Finns den någonstans lång borta eller finns den i någon slags parallell värld? Vad gör de som gått före just nu? Jag tror inte att de sover. Jag tror de är någon annanstans och har det bra. Jag skulle vilja kika in genom nyckelhålet och se hur de som gått före har det.

Kan de se oss? För en tid sen, inte så långt efter mammas död, hade jag besök av en fågel på morgonen. Den satt någonstans på uteplatsen nere. När jag öppnade skjutdörren för att släppa in lite frisk luft stod jag kvar en stund och bara andades. Efter någon sekund var det en fågel som flög iväg. Den måste ha befunnit sig någonstans nära glasdörren.. Det har inte hänt varken förr eller senare och jag har ändå bott här i 2,5 år. Tro inte att jag blivit galen men jag tror det var en hälsning från mamma. Någon var där för att titta in och se hur jag hade det. Var det på något sätt mamma själv eller var det ett sändebud?

Det var likadant när pappa hade dött sommaren 1998. En morgon kom det en fågel och satte sig på träet nedanför glasrutan till balkongdörren och bara tittade in. Den riktigt stirrade på mig. Jag tänkte att det måste vara pappa. Där hade aldrig någon fågel satt sig och tittat in tidigare. Visst är det lite märkligt?!

I ”himlen” finns pappa, mamma och min storebror Tomas. Där finns också mormor och morfar som jag fick förmånen att lära känna. Däremot fick jag aldrig träffa min farmor och farfar. De dog innan jag föddes. Oh, vad det ska bli roligt att träffa dem!

För en tid sen fick jag ett meddelande från en bekant som kommer från mina hemtrakter. Vi blev vänner på Facebook för en tid sen och han skriver alltid så vackert. Han berättade om tiden innan jag var född. Förhandsinfo: Pappa heter Henning och mamma heter Ulla-Britt. Pappa växte upp i Gröndal. Ingrid var min faster och hennes barn heter Berith, Ivar och Åke. Han skriver:

Ett annat minne är att jag redan som liten grabb fick följa med Ingrid Johansson till Gröndal utanför Skogsby. Jag fick tidigt vara barnvakt för Berith, Ivar och Åke. Här lärde jag känna din farmor samt Ingrids alla bröder. Minns särskilt din pappa, Henning. Han var alltid så glad och positiv. Han SÅG oss barn och ungdomar och han TILLTALADE och uppmuntrade alltid oss. Blir varm i hjärtat❤️ bara jag tänker på Henning. Även din mamma Ulla-Britt var alltid en som uppmuntrade oss barn och ungdomar. Vad gäller din farmor så var hon en jättemysig och positiv tant.

Detta gjorde mig riktigt varm i hjärtat. Det var roligt att få höra om hans upplevelse av livet i Gröndal där pappa bodde men också om hans positiva bild av pappa, mamma och farmor. Tänk vad viktigt det är att vi ser varandra, både barn och vuxna! Alla behöver få bli uppmärksammade.

Som ni förstår saknar jag mina nära och kära och jag ser verkligen fram emot att få lära känna min farmor och farfar. En dag kommer det att bli men först ska jag leva mitt liv fullt ut här på jorden. Det är ändå berikande att läsa lite om himlen. En del av baksidestexten på Upptäck himlen lyder: Den här spännande resan in i livet efter döden kommer att ge dig en känsla av att du varit där. Den kommer för alltid att förändra sättet du ser på livet efter detta och hur du lever ditt liv idag. Du kommer att upptäcka att himlen är mer fantastisk än vad du någonsin kunnat föreställa dig. Detta tycker jag låter jättespännande.

Sällskap av änglar innehåller sanna berättelser om möten med änglar och En glimt av änglar är en roman som bl a handlar om hur ett team av änglar hjälps åt att ge en man hoppet tillbaka. Jag tror det är så i våra liv också. Det finns ett team av änglar som stöttar oss på olika sätt, osynliga änglar som är med oss för att skydda och hjälpa oss. Våra medmänniskor kan också vara änglar i våra liv. De uppmuntrar oss och hjälper oss på olika sätt. Jag tror verkligen att Gud kan leda våra tankar så att vi gör rätt saker för våra medmänniskor i rätt tid. Det kan vara ett uppmuntrande ord, ett vykort, en peng eller att vi erbjuder oss att ge en hjälpande hand. Är vi lyhörda för Guds röst kan vi få vara med och uträtta små mirakler i vår vardag. Gud vet precis vem som behöver din och min hjälp just nu. Visst är det häftigt?!

Jag vill vara med och vara en ängel här på jorden. Jesus hjälp mig att vara lyhörd för din röst så att jag kan få vara till välsignelse för den medmänniska som behöver mig just idag!

Årets slitvarg har fått en blombukett

Det stod en blombukett och väntade på mig utanför dörren när jag kom hem. Jag började fundera på vem som kunde ha skickat blommor till mig. Tanken slog mig efter en stund att det nog var min arbetsgivare som ville skicka blommor efter att jag tog hem priset som Årets slitvarg 2020 och visst var det så.

Oh, vilken ljuvlig bukett! Så glad jag blir! Inte nog med det. Det kommer också ett diplom, en staty och 5000 kr på lönen. Det var riktigt uppmuntrande.

Israelspelet gav mig nostalgi

I eftermiddag har Vilma, Hans och jag spelat spel. Vi började med Israelspelet som vi har spelat mycket hemma hos Mormor. Vi älskade det spelet och vi hade våra favoriter bland paren. Det var verkligen roligt att få spela det igen. Det är många år sen sist. Det har legat i en låda hemma hos mamma de senaste åren men nu finns det här hos mig. Jag är glad för det. Jag kan verkligen säga att det ger mig varma goda minnen.

Mellomys

Ikväll blev det mellomys med make Hans och vän Yvonne. Jag hade gjort pizza och sallad. Det blev också kaffe och söt kaka. Senare vid tv:n blev det chips, ostbågar, glass och fruktsallad. Vi hade en trevlig kväll. Vi var alla tre eniga om att Tusse var bäst och vi jublade när han vann. Han verkar vara en jättefin och ödmjuk kille och låten är härlig. Vi önskar honom all lycka i Eurovision Song Contest i Rotterdam