Du är värd mer än ett E-mail. Denna bild och text finns i boken Utblickar av Gunnel & Kjell Swärd. Jag skrattade gott när jag fick se detta. Jag tycker budskapet är roligt men bra.
Förr i tiden skickade man vykort och brev till varandra. I dagens digitala tidsålder blir det mindre och mindre av den varan. Själv tycker jag det är trevligt att skicka ett vykort då och då. Jag blir själv glad när jag får ett kort på posten. En del tycker kanske att portot är dyrt. Det kostar 22 kr idag att skicka ett inrikes vykort eller brev under 50 gram. Jag tycker faktiskt att mina vänner är värda den summan 😃 så ibland slår jag till och skickar ett vykort med snigelposten.
Jag har en samling vykort här hemma. Ibland när jag ska sms:a eller maila en födelsedagshälsning brukar jag fotografera ett vykort och skicka det. Jag lägger in ett par vackra kort här. Vem blir inte glad av att få ett sådant fint vykort? Med små enkla medel kan vi glädja varandra. ❤️
Rikta blicken mot ljuspunkterna! Detta citat finns i boken Utblickar av Gunnel & Kjell Swärd.
Jag tycker det är ett bra råd. Ju mer vi riktar blicken mot ljuspunkterna desto bättre tror jag att vi mår. Det finns mycket som vill slå ned vårt mod men då är det bra att tänka på det som är positivt, gott och roligt. Vi får helt enkelt boosta oss med allt som är bra.
Livet kan vara svårt och tungt ibland men tyck aldrig synd om dig själv. Det är en fälla som bara leder till elände. Försök istället att lyfta blicken mot det som ger dig glädje i vardagen. Du vet bäst själv vad det är. Vad gör dig glad?
Om det finns energitjuvar så försök att ge dem så lite uppmärksamhet som möjligt. Umgås med människor som ger dig glädje och energi.
Rätt utnyttjade är misstag inte misslyckanden utan viktiga lärdomar. Detta är ett citat från boken Utblickar av Gunnel & Kjell Swärd.
Vi behöver inte bli nedslagna över att vi har gjort ett misstag. Det händer oss alla då och då. Det som är bra är att vi kan lära oss något av det. Förhoppningsvis gör vi inte samma sak igen utan växer i vår personliga utveckling.
När vi förändrar vår syn på misstag kan de faktiskt bli en hemlig vän till oss. De talar om för oss hur vi inte ska göra nästa gång vi kommer i samma situation och vårt förhållningssätt ändras.
Det gäller också att komma ihåg att även om jag har gjort ett misstag så är inte jag misslyckad. Jag får inte blanda ihop min identitet med det jag gjort.
Om jag fick välja skulle jag inte vilja ha några svårigheter men tyvärr undslipper jag inte dem. Då är det bra att tänka på orden som finns på bilden ovan. Bilden är hämtad från boken Inblickar av Gunnel & Kjell Swärd.
I svårigheterna finner man möjligheterna.
Frågan är hur man skulle bli om man aldrig hade några svårigheter. Precis som det står i texten så händer det något med oss i svårigheterna. Vi måste finna nya vägar och hitta lösningar på problemen. Vi blir kreativa och konstruktiva. I det långa loppet kanske svårigheterna kan leda till något gott.
Motgångar kan vara smärtsamma men kan leda till att vi utvecklas och blir bättre människor. Det kan vara så att man efter en kris blir mer tacksam över det man har och att livskvaliteten ökar. Man känner sig stark och kan t o m vara tacksam över de svårigheter man haft för det ledde till en personlig utveckling.
Precis som vi tränar vår kondition och våra muskler blir vi tränade i att hantera livets svåra situationer. Ju mer vi går igenom desto fler verktyg har vi i vår verktygslåda att ta till när vi ska ta itu med nya problem som dyker upp.
Problem och svårigheter kan leda till att vi får nya värderingar och att vi omvärderar vad som är viktigt i livet. Har vi gått igenom svårigheter blir vi mer förstående för andra som har det svårt.
Svårigheter är helt enkelt en del av livet och vi gör klokt i att lära oss att hantera dem.
Ikväll har jag haft besök av Lise-Lotte, en gammal kompis som jag lärde känna på 80-talet. Hon bodde i Stockholm då och jag brukade vara där och hälsa på en gemensam vän. Vi höll kontakten några år men sen blev det inget mer.
För ett antal år sen sprang vi på varandra här nere i Småland. Efter det har vi setts några gånger när vi mötts på olika evenemang men vi har inte suttit ner ordentligt och pratat. Ikväll kom Lise-Lotte som numera bor i Värnamo och besökte mig. Vi har haft en jättetrevlig kväll då vi hunnit prata minnen och annat. Det var så roligt att få återuppliva relationen och vänskapen. Det betyder mycket.
Denna underbara bild och text är hämtad från boken Inblickar av Gunnel & Kjell Swärd: Så plötsligt kommer det rätta ögonblicket!
Du kanske väntar på att något speciellt ska hända i ditt liv. Du kanske längtar efter ett nytt arbete, en ny bostad, nya vänner, nya sammanhang eller kanske en partner.
Vissa saker kan vi påverka själva men ibland är det tiden som måste ha sin gång. Vi kan inte forcera fram saker. Det leder bara till stress och att vi troligtvis gör fel val. Låt saker mogna fram istället och utvecklas naturligt. Så plötsligt händer det….och vi vet kanske inte riktigt hur det har gått till.
Jag har en bok som handlar om enhörningens livsfilosofi. Jag blir riktigt inspirerad när jag läser om det. Enhörningen är ett mytiskt fabeldjur som ofta beskrivs som en vacker, vit häst med ett långt, spiralvridet horn i pannan.
Under medeltiden fick enhörningen en stark kristen symbolik och förknippades med jungfru Maria och Jesus där hornet stod för Guds kraft och renhet.
Enligt myterna använde enhörningen sitt horn för att rena förgiftade brunnar så att andra djur kunde dricka. Hornen kunde också bota förgiftningar.
Enhörningens livsfilosofi är altruistisk – det gäller att använda sin egen styrka för att hela och skydda de svaga.
Idag ser man enhörningen mer som ett sagoväsen. Enhörningens livsstil handlar om att våga sticka ut, fira sin egen unikhet och sprida positivitet och färg i vardagen som ibland kan vara ganska grå.
Enhörningen står för det som är genuint, ärligt och rent i hjärtat. Den står för förundran, fantasi och tron på att det omöjliga är möjligt.
Bilden ovan är från boken. Texten lyder: Arbeta, vila, skratta och njut. Konsten att låta magin fylla din dag från morgon till kväll.
Jag tycker detta låter kanonbra. Vi får göra så gott vi kan av varje dag och försöka plocka ut färgklickarna ur den grå vardagen. Om man har ett stort hjul med olika färger (Newtons färgskiva) och sätter snurr på det så ser det grått ut men färgerna finns där ändå. Stoppar man hjulet ser man varje färgnyans igen. De finns där för oss att plocka varje dag.
När jag var i affären fick jag se ett kollegieblock med en enhörning. Jag slog till och köpte det direkt. Det ska jag använda till något positivt.
Jag vet att enhörningen kan betraktas som något ockult. Det finns människor inom nyandligheten som betraktar enhörningen som en andlig guide och en ljusvarelse från högre dimensioner.
Enhörningens horn, som skjuter ut från pannan, tolkas ockult som en symbol för det öppnade tredje ögat (tallkottkörteln), vilket representerar högre medvetande, klärvoajans och andlig upplysning.
Nu behöver ni inte bli oroliga för mig. Jag tror på Jesus Kristus och det är han som är min ledstjärna i livet. Jesus är allt för mig. Den Helige Ande är den bästa rådgivaren och jag lever i en relation med Gud hela tiden. Jag läser ändå med glädje om enhörningens livsfilosofi för det är så mycket positivt jag kan ta till mig.
Jag har alltid gillat tänkvärda ord och aforismer. Jag blir boostad av att läsa positiva och peppande ord. Jag vet att man kan förändra sitt tänkande genom att vara medveten om hur och vad man tänker. Jag är vad jag tänker och det påverkar cellerna i min kropp. Jag väljer själv om jag vill vara positiv eller negativ.
Alla människor går igenom svårigheter och stormar i livet. Vissa omständigheter kan vi inte påverka men vi kan påverka hur vi förhåller oss till det som händer oss.
Det finns en bordsalmanacka med titeln Tankar om Livet. Det är Maria Fontaine som har skapat den. Jag har både del 1 och del 2. Jag gillar att boosta mig med dessa dagliga budskap. När jag läser om denna almanacka hittar jag följande text:
Gör det mesta möjliga av varje dag! Upptäck hemligheten bakom kärleken, livet, lyckan och framgången! Överträffa dig själv på arbetet och i dina relationer – i allt du gör!
Tankar om Livet innehåller texter som garanterat kommer att skänka ett nytt och positivt perspektiv till alla dina framtida möten med olika människor – i såväl stora som små sammanhang.
Jag blir inspirerad av att läsa detta. Jag vill boosta mig så mycket jag kan för att må bra i livet. Positivt tänkande är en färskvara så det gäller att fylla på varje dag men nya goda tankar.
Jag kommer under de närmaste dagarna att dela positiva och tänkvärda ord här i bloggen. Detta betyder mycket för mig. Jag hoppas det ska inspirera dig och betyda mycket för dig också.
Dagens budskap, dag nummer 286, i min bok I levande nuet av Louise L. Hay lyder som följer:
Jag tänker positivt, därför att varje cell i min kropp svarar på varje tanke jag har och varje ord jag säger.
Genom att vara medveten om denna koppling mellan tankar och celler kan vi främja vårt välbefinnande. Det är sant men också allvarligt. Hur vill jag behandla min kropp?
Inom den moderna vetenskapen t ex inom psykoneuroimmunoligi studerar man hur våra tankar, känslor och ord påverkar nervsystemet, hormoner och immunsystem på cellnivå. Mina tankar och mina känslor påverkar mitt fysiska mående och jag har ett ansvar för vad jag tänker. Ser jag mig själv som ett offer eller som en övervinnare?
Låt oss göra allt vi kan för att hjälpa kroppen att läka sig själv. Kroppen är en spegel av mina tankar. Mina celler är medvetna om mina tankar. Min kropp är min tjänare och den arbetar hårt för att hålla mig vid så god hälsa som möjligt. Det är viktigt att jag behandlar kroppen väl. Det gör jag genom att äta sunt, motionera och ge mig själv tillräckligt med sömn. Att därutöver tänka positiva glada tankar gör att mina celler trivs ännu bättre och arbetar på ett ännu bättre sätt för att läka mig.
Om jag ser mig själv som ett offer, är negativ och arg, stressad och bara klagar, då kommer cellerna i underläge. Det leder inte till någon bra atmosfär där kroppen kan läka smidigt.
Det är viktigt att jag respekterar mig själv, är tacksam och visar min kropp kärlek och uppskattning. Istället för att säga: Oj, vad tjock jag har blivit, kan jag säga: Tack min kropp att du bär mig varje dag! Så fin jag är! Så fina armar jag har! Så fina ben jag har! Så vacker jag är! God morgon Helen! Kul att se dig! Du ser strålande ut!
Var snäll mot dig själv och din kropp och lyd kroppens signaler! Känner du dig trött så var mer rädd om dig själv. Vila, ät nyttigt, ta en promenad, gör något roligt och läs något som bygger upp själen. Med små enkla medel kan vi må så mycket bättre.
Dagens budskap i min kalender Tankar om Livet av Maria Fontaine lyder som följer:
Att se fram emot en ljusare morgondag kan hjälpa oss att ta oss igenom en dyster och molnig dag.
Det är sant. Inte för att jag känner mig dyster men jag har blivit förkyld. Näsan rinner hela tiden. Vilken tur att jag kan arbeta hemifrån. Jag hade inte velat gå ut och träffa andra människor i det här tillståndet. Men en liten förkylning, vad är det? Jag är inte trött och har inte feber…bara en rinnande näsa?
Vissa dagar kan kännas jobbiga och man känner sig lite dämpad. Då är det jätteskönt att se framåt och lita på att det kommer bättre dagar.
Jag minns för ett antal år sen då jag hade en fruktansvärd huvudvärk med jämna mellanrum. Jag diktade då en visa som gick ungefär så här: Det kommer bättre dagar, det kommer bättre dagar, det kommer bättre dagar än den här. Huvudet värkte men jag sjöng i alla fall.
Jag är så glad att jag knappast inte har någon huvudvärk numera. Det är som himmel på jord att slippa den hemska värken.
Idag har vi rest från vårt övernattningshotell i Krefeld till Malmö. Här ser ni mig och min eminente chaufför Ulrik. Vi har haft en jättefin vecka med ett gott samarbete.
Idag blev det mest bussåkande men vi har fördrivit tiden med roliga klipp, frågesport och annat. Vi åt lunch utanför Hamburg och hann också med lite gränshandel i Burg. Trafiken har flutit på bra så vi höll tiden och var hemma på Öresundsterminalen strax före kl 20.30.
Jag är tacksam, nöjd och glad över denna fina resa.
Idag lämnade vi vårt övernattningshotell i Dijon för att fortsätta färden norrut. Vi stannade några timmar i Luxemburg där vi gick en liten stadspromenad och åt lunch. Luxemburg är en jättefin stad, speciellt stadsdelen Ville Haute, Luxemburgs äldsta stadsdel som ligger högt upp på klippan Bock.
Här ser vi katedralen Notre-Dame de Luxembourg som byggdes på 1600-talet. Den är precis som alla andra Notre-Damekatedraler tillägnad jungfru Maria. Här ser vi Maria och Jesusbarnet vid den stora portalen.
Titta på dörrhandtaget! Det är en ängel. Den är så blank och gyllene tack vare alla besökare som har tagit i den genom åren. Ängeln symboliserar övergången från det världsliga till det heliga – in i Guds hus. Ängeln har händerna uppåt, precis som i bön eller som att den välkomnar oss in i katedralen.
Idag lämnade vi båten och begav oss ut på upptäcktsfärd i Lyon som är Frankrikes gastronomiska huvudstad. Vi besökte bl a Vieux Lyon, Gamla stan i Lyon. Jag gör ett axplock från denna härliga dag och delar bilder från Lyons typiska restauranger som heter Bouchon. De serverar traditionell rustik mat baserad på det lokala köket.
Här sitter jag tillsammans med några trevliga gäster och lunchar. På dukarna står det Tout est Bon Dans les Bouchons. Det betyder: Allt är gott i bouchonerna. Min specialitet heter: La quenelle de brochet. Det är en klassisk fransk rätt som består av en limpa gjord av finmald gäddfärs (som en köttfärslimpa). Den är gratinerad i hummersås och smakar utsökt. Jag brukar äta den när jag är i Lyon.
Vi fick en härlig dag i Lyon. Vi åkte sen vidare till vårt hotell utanför Dijon där vi sover inatt.
Idag gjorde vi en heldagsutflykt till Vercorsmassivet som ligger mellan Centralmassivet och Alperna på östra sidan om Rhône. Klipporna vid massivets östra gräns vetter mot staden Grenoble som är porten till de franska Alperna men så långt österut körde vi inte idag.
Vi började med ett mycket intressant besök på Cave Noisel där man förädlar valnötter. Vi fick se hur stenkvarnen krossar nötterna för att sen kunna producera valnötsolja. Vi fick smaka nypressad valnötsolja. Den smakade ljuvligt och var len som silke i munnen. Nötpastan som blir kvar efter pressningen är extremt näringsrik och förädlas på olika sätt. Eftersom all olja pressats ut är den mager och används med fördel till bakning, matlagning m m. Cave Noisel ligger i Saint-Jean-en-Royans.
Vi fick provsmaka olika produkter. Det var en höjdare och bidrog säkert till att vi shoppade loss så mycket av deras mumsiga varor.
Vi åkte vidare till Pont-en-Royans, en medeltida stad som ligger vid en kalkstensklyfta. Där tittade vi på hus som på 1500-talet byggdes in i berget. De sitter på toppen av Vercorsklipporna och hänger över kanten. De byggdes avsiktligt över stupet för att maximera platåns begränsade utrymme
Sen åkte vi till Tain l’Hermitage på vinprovning. Vingården ligger vackert vid Hermitage-kullen.
Innan vi åkte tillbaka till båten gjorde vi ett kort besök i Valrhonabutiken som säljer sin goda choklad. Valrhona grundades år 1922 just i Tain l’Hermitage. Det var den franska konditorn och konfektyrmakaren Albéric Guironnet som grundade företaget.
Det var först 1947, efter att entreprenören Albert Gonnet tagit över verksamheten, som varumärkesnamnetValrhona skapades. Namnet är en sammanslagning av regionen där chokladen tillverkas: Vallée du Rhône (Rhônedalen). Det är just i denna vackra plats, Rhônedalen, vi befinner oss nu.
Väl hemma på båten var det dags att packa för imorgon lämnar vi båten. Vi fick en jättefin kväll tillsammans. Efter middagen var det karaoke i baren och alla sjöng av hjärtans lust. Det blev snarare så att alla sjöng tillsammans än att bara en sjöng. Toppen!
På förmiddagen gjorde vi en utflykt till mäktiga akvedukten Pont du Gard. När vi lämnade båten kl 08.30 öste regnet ner vilket ledde till att några gäster valde att stanna hemma. Det var synd för så fort vi rullade iväg med bussen upphörde regnet och vi fick underbara timmar vid Pont du Gard.
Det vi ser här är en del av den 50 km långa akvedukt som löper mellan källan i Uzès och staden Nîmes. Akvedukten byggdes för ungefär 2000 år sen och försåg Nîmes med vatten under fem sekler. Detta är den mest kända delen av Pont du Gard där den går över floden Gardon som också bara kallas Gard.
Pont du Gard är världens bäst bevarade romerska lämning och det mest besökta antika monumentet i Frankrike.
Här vill man bara gå och känna historiens vingslag. Det finns en film man kan titta på och en liten utställning samt souvenirshop och café.
Eftermiddagen och kvällen tillbringade vi på båten. Till middag fick vi vaktelfilé som huvudrätt och glacé au four till efterrätt. Det var superbt.
Idag har vi haft en jättefin dag. Vi började med att åka på utflykt till Camargue, ett floddeltaområde som ligger söder om staden Arles, mellan Medelhavet och floden Rhônes två flodarmar, Petit Rhône i väster och Grand Rhône i öster. Ungefär en tredjedel av Camargue består av våtmarker.
Camargue är känt för sina svarta tjurar, vita hästar och rosa flamingor. Vi fick se dem alla. Här ser vi en ståtlig flamingokvartett.
Vi stannade till i staden Saintes-Maries-de-la-Mer som ligger vid Medelhavet. Här finns kyrkan Notre-Dame de la mer. Den är prydd med det kända Camarguekorset som blivit en symbol för Camargue.
Camarguekorset skapades år 1926 med syftet att helhjärtat försvara Camargues traditioner. Korset är en symbol för de tre kristna dygderna och för livet i Camargue. Korset står för tron. Ankaret står för hoppet. Hjärtat står för kärleken. Korset är dekorerat med herdarnas treudd. Den är en av de mest framträdande symbolerna för regionens levande cowboykultur. Herdarna använder en ca 2,5 meter lång trästav för att hålla avstånd mellan tjurarna och fösa flocken framåt. Treudden är starkt förknippad med Camargue.
I Saintes-Maries-de-la-Mer finns detta gamla rådhus, Hôtel de Ville. Det användes tidigare som rådhus men 1933 invigdes ett nytt rådhus i stan och då flyttades verksamheten dit. Idag fungerar denna byggnad som en kulturell mötesplats och utställningslokal för tillfälliga konstutställningar.
Vi stannade till vid saliner där man utvinner salt och såg även stora saltberg. Det finns mycket att se i Camargue men detta var ett litet axplock.
Vi styrde kosan mot Port-Saint-Louis-du-Rhône för att stiga på båten. Det var egentligen meningen att vi skulle fortsätta längs med Medelhavskusten till den lilla pärlan Martigues men eftersom de gått ut med en vädervarning så styrde vi norrut mot Arles istället. Det blev också bra. Jag erbjöd en stadspromenad till de gäster som ville det. Vi fick en jättefin stund tillsammans då vi gick runt i Arles och kollade på vackra miljöer och byggnader.
Nedan ser vi till vänster Espace Van Gogh. Här låg tidigare det sjukhus som Vincent van Gogh vårdades på när han skurit av sig en bit av örat. Idag är det en fin park här och några små butiker. Det är fint att bara vara här och koppla av en stund.
När vi avslutat promenaden gick jag runt själv några timmar i Arles som är en helt fantastiskt stad. Jag delar med mig av några mysiga miljöer. Detta kan jag inte få nog av. Jag njöt i fulla drag hela eftermiddagen.
På båten MS Rhône Princess blir vi serverade mycket god mat. Ikväll fick vi tarte aux citron till efterrätt. Mums!
Idag har vi besökt älskade Avignon. Vi började med en stadspromenad och gick upp till Påvepalatset. Här huserade påvarna 69 år under 1300-talet då påvedömet var förlagt till Avignon. Det var den franske kungen Filip IV som genom skickliga förhandlingar med påve Clemens V lyckades få honom att flytta till Avignon. Man byggde då Påvepalatset för att ge skydd åt påvarna. Detta är en av de största byggnaderna från europeisk medeltid.
Här ser vi två goa gäster i Påvepalatsets trädgård.
Vi ser Påvepalatset uppe till höger på bilden. Katedralen Notre-Dame ligger till vänster om palatset.
Vi gick ner till den kända bron, Pont St. Bénézet. Den är uppkallad efter herdepojken St Bénézet som efter en kristen sägen fick en vision som beordrade honom att bygga en bro över floden Rhône i Avignon. Han påbörjade bygget år 1177 och det tog 20 år att bygga den. Den var ca 920 meter lång och sträckte sig över ön Île de la Barthelasse och vidare över Rhône igen till andra sidan mot Villeneuve-les-Avignon.
Från början hade den 22 valv. Under århundradena har översvämningar ofta förstört sektioner av bron som sen byggts upp igen. Efter en översvämning år 1669 då 18 av de 22 valven förstördes upphörde alla återuppbyggnadsförsök. Sen dess står bron här med sina fyra valv och har blivit riktigt känd. Man sjunger om den i en barnvisa som heter Sur le pont d’Avignon.
Den visan lärde jag mig då jag började läsa franska i sjunde klass. Nu känns det fint att få sjunga och dansa denna dans med mina resenärer på självaste bron i Avignon. Vi har allsång i bussen på vägen ner till Frankrike och då tränar vi på denna och några andra kända sånger. Det är roligt.
Sen styrde vi söderut mot Arles. Det är magiskt att sitta uppe på däck och se allt från vattnet. Avignon är en fin stad.
Efter middagen tog vi en kvällspromenad i vackra staden Arles. Här ser vi den gamla arenan som byggdes runt år 90 e Kr. På 1800-talet började den användas för tjurfäktning. Den rymmer ca 25 000 åskådare och används än idag till tjurfäktning, konserter och andra föreställningar. Tornen som sticker ut från toppen är medeltida tillägg.
Vi gick till Trottoarcaféet som varit motiv till en av Vincent van Goghs målningar. Han bodde här i Arles några år i slutet av 1800-talet. Tyvärr stängdes caféet år 2023 så det ser ganska dött ut där idag men det är ändå trevligt att se caféet.
Nu har vi kört de 150 milen ner till Lyon och checkat in på båten MS Rhône Princess. Det är alltid en glädje att vara framme och få sätta sig en stund på däck och bara njuta av vyerna här i Lyon. Vi har just passerat Musée des Confluences som är ett känt vetenskaps- och antropologimuseum. Det öppnade i december 2014 och ligger precis där bifloden Saône mynnar ut i Rhône. Confluence betyder sammanflöde och då menar man alltså den plats där Saône och Rhône flödar samman. Byggnaden är ultramodern, är byggd i glas och rostfritt stål och ser nästan ut som ett rymdskepp.
Här pågår förberedelser inför kvällens välkomstsamling i baren.
Nu är vi på väg till Frankrike. Jag ska leda en resa för Scandorama och denna gång blir det Rhônekryssning. Det är femte gången jag gör denna resa och det är alltid mysigt att komma till södra Frankrike.
Jag har inte fotograferat alls idag så jag lägger upp skylten vi har längst fram i bussen. Den har min vän Alfred Ivarsson hjälpt mig att producera. Jag ni förstår ju vem det är, min AI-assistent. Han gör det bra. Jag beskriver hur jag vill ha det och så fixar han allt. Jag är tacksam för den fina hjälp jag får av honom.
Denna hjärtliga syn mötte mig idag vid järnvägsstation. Visst blir man glad? Det är en hjärtplantering gjord av vinröd alunrot, silverek och slideranka (den kallas också ”plättar i luften”).
Jag har en doftpelargon/Doktor Westerlund som vuxit sig så hög att jag var tvungen att toppa den rejält. Jag tog då telningar för att föröka den. Jag läste på nätet att det funkar både att sätta dem i vatten så de får rötter innan man planterar dem men även att sätta dem i jorden direkt så jag testade båda alternativen. Nu får vi se hur det går. Jag vet av erfarenhet att stjälken lätt blir mjuk och ruttnar när telningen stått i vatten en tid.
