Dahliorna växer så det knakar

Jag älskar blommor och växter men har inte ägnat mig så mycket åt odling. På somrarna vill jag hellre vara fri och kunna ge mig iväg på semester och annat roligt än att vara hemma och rensa blomland och vattna varje dag. Att ha växter i krukor tycker jag är smidigt. Åker jag bort så finns det alltid någon snäll vän som kan titta förbi och vattna.

Jag har längtat efter att plantera dahlior för jag tycker de är så otroligt vackra och dekorativa. På Trädgårdsmässan köpte jag dahlialökar och fick även lökar till lyckoklöver. För 22 dagar sen åkte allt ner i jorden och jag placerade alla krukor i gästrummet/kontoret. Efter nio dagar började det gro och jag var så glad. Nu växer plantorna så det knakar och jag hoppas att jag ska klara av detta och få dem att överleva tills det är dags för blomning.

Telefonpromenad med mamma

Jag hade planerat att åka till mamma i Nybro i helgen men ville inte utsätta henne för ev. coronasmitta. Så vitt jag vet är jag frisk men rekommendationerna är att inte hälsa på sina gamla släktingar. Hon blev förstås besviken men det är bara att gilla läget. Det känns svårt att inte kunna träffas. Snälla människor handlar åt henne och hon umgås med sina grannar i huset. De tar också små promenader ibland. Hon saknar dock att gå till kyrkan, gå på dagledigträffar, gå till affären osv. Hon är social och gillar att träffa folk. Det kan bli lite deppigt.

Idag kom jag på den lysande idén att vi skulle ta en promenad tillsammans…på distans (19 mil) och prata i telefon under tiden. Hon nappade på detta och vi gick ut. Hon hanterade sin rullator med en hand och hade telefonen i den andra. Smidigt och trevligt. Medan jag gick på ängar och kullar här i Hovslätt gick hon i Nybro city och hann också kolla in en snygg klänning i ett skyltfönster. Vi hann prata om både det ena och det andra.

Det är så viktigt att våra anhöriga inte blir isolerade. Vi får göra det som står i vår makt. Jag har sagt till mamma att vi kan ta en halvtimmas lunchpromenad tillsammans varje dag om hon vill.

Om dessa restriktioner pågår länge kommer jag ändå att åka hem och träffa henne utomhus framöver men sova över hos en kompis på natten. Håller man ett avstånd på två meter så borde det gå fint.

Mamma var med på promenaden i ungefär en halvtimma. Sen gick hon in för att äta. Själv gick jag vidare via Hökhult till Norrahammar, en vacker väg jag aldrig gått tidigare. Väl framme i Norrahammar gick jag mot Råslätt en bit för att sen gå genom skogen hem till Tallkullen. Det är verkligen en fin miljö med skogar och ängar.

Jag avslutade min vandring med att stå uppe på Lisaberg och blicka ut över vårt vackra Jönköping, Vättern och Visingsö. Det kändes så fint att få stå där och sända upp ett antal böner för situationen i vårt land och i världen. Det är tryggt att också få vända sig till den store läkaren.

Innan jag gick hem plockade jag vårens första bukett med vitsippor som står så fina här hemma nu. Ljuvligt!

Utflykt till Dumme Mosse idag

Idag på morgonen mötte jag min goda vän Eva på Dumme Mosse som bara ligger 8 km från Hovslätt. https://sv.wikipedia.org/wiki/Dumme_mosses_naturreservat Vi gick först en härlig runda på mossen innan vi stannade för att inta vår medhavda matsäck.

Sen gick vi vidare en ganska lång sträcka på banvallen. När vi stannade till på vissa ställen och bara lyssnade på tystnaden kändes det som om vi var i fjällen. Att se vidderna och känna stillheten är helt underbart. Jag blev verkligen vederkvickt och njöt i fulla drag.

Det fanns så mycket vackert att titta på och jag blev förtjust i denna lilla stubbe. Så vackra gröna färger!

Efter 3,5 timmar vände vi nöjda och glada hemåt igen efter helt underbara timmar på Dumme Mosse.

Morgonpromenad på Hovslätts Ängar och kullar

Idag vaknade jag tidigt och kände mig utvilad så jag jag steg upp och tog en ljuvlig morgonpromenad i solskenet. Det var kallt och friskt. Jag gick till ängarna där det ska börja byggas ett nytt bostadsområde med kedjehus och flerbostashus samt förskola, park- och naturområden. Jag har inte gått däruppe på ängarna och kullarna tidigare men ville göra det medan det fortfarande är orört. Jag fick också en vacker vy över vårt eget bostadsområde Tallkullen.

Rosmari, en ny bekantskap

När jag var på födelsedagskalas hos en god vän för några veckor sen träffade jag både nya bekantskaper och gamla vänner. Vi var tio personer och hade en härlig kväll. En ny bekantskap var Rosmari, en glad och trevlig tjej. Vi pratade mycket under kvällen och blev vänner på Facebook. Ikväll efter jobbet träffades vi på Asecs och tog en fika. Det blev en trevlig pratstund med berikande samtal. Vänner gör livet rikt. Vi har så mycket att lära av varandra och det finns så mycket gemenskap när vi öppnar upp oss för dem vi möter.

Varje vän är som en tindrande stjärna och ingen är den andra lik.

Underbara ting

Min andaktsbok Daglig kraft av ”Två lyssnare” har idag följande budskap:

Underbara ting Jag är med eder. Frukta icke. Tvivla aldrig på min kärlek och min makt. Genom att dagligen göra det jag sagt eder kommer ni att nå målet. Liksom vattendroppen urholkar stenen, så kommer eder ihärdighet att övervinna alla svårigheter och vinna framgång för eder själva samt tillförsäkra andra människor eder hjälp. Tveka aldrig, utan gå modiga och orädda framåt. Jag är hos eder för att giva hjälp och styrka. Underbara ting har redan uppenbarats för eder, och ännu fler kommer att uppenbaras – ting som överträffar allt det ni kunnat drömma om eller hoppas på. Säg alltid: ”Allt är väl”, ty allt är i sanning väl.

Mitt i en orolig tid då vi drabbats av coronavirus i Sverige och övriga världen känns det skönt att läsa dessa uppmuntrande ord. Jag vill tro och hoppas att vi ska besegra detta tillsammans. Vi följer de råd vi får och sjukvårdspersonal, forskare och många andra arbetar för fullt vilket känns tryggt. Man ber över hela världen att Gud ska gripa in och stoppa smittan. På Facebook cirkulerar följande bön som vi alla kan stämma in i:

Herre, låt Ditt Namn, Din Kraft, och Din favör spridas genom nationerna för att nå människor som är desperata och inte vet vart de ska vända sig. Stoppa detta virus’ framfart. Vi tror att Du Är Mäktig att rädda och vi sätter vår tillit endast till Dig, Fader. Tack för att Du är vår GODE GUD! 🙏Vi ber allt detta i Jesu Namn 🙌

Hämtar styrka i naturen

Jag har arbetat hemifrån hela dagen och när jag hade ätit lunch tog jag en ljuvlig promenad upp till Lisaberg. Det är så mycket oro i världen och det pratas hela tiden om Corona och hur eländigt det mesta är. Då känns det skönt att få gå ut i solskenet och bara fokusera på den underbara naturen. Jag mår så bra av att vandra i skog och över ängar. Väl uppe på Lisaberg stannade jag till och njöt av allt det vackra.

Efter avslutat arbete på kvällen tog jag ytterligare en promenad för att boosta mig. Att promenera är för mig den bästa ryggmassagen efter att ha suttit vid datorn och arbetat en hel dag. Jag älskar verkligen de vackra kullarna här intill. Eftersom inga kor är ute just nu går det fint att vandra överallt och jag njuter av det.

När jag börjar närma mig hemmet igen ser jag denna syn. Här är min plats på jorden, Tallkullen vid Hovslätts Ängar. Jag trivs så bra här.

Ett vykort från en kär vän betyder så mycket

Häromdagen fick jag ett vykort från en kär vän som varit på besök. Jag blev så glad. Jag får inte så många vanliga vykort numera men blir väldigt glad när jag hittar ett i postlådan. En vacker bild och en varm vänlig hälsning på baksidan. Det är vänskap det! Detta pryder nu mitt bord. Tack snälla Ingegerd Eliasson!

Bakat Kerstins kolakakor

Jag har så mycket att vara tacksam för. I helgen tog jag fram min receptbok för att baka Kerstin Alrikssons kolakakor. Kerstin är mamma till min goda vän Gunilla och familjen bodde i Bönemåla, strax utanför Alsterbro. Kerstin flyttade till himlen för ett antal år sen men jag har många fina minnen kvar av henne. I deras hem har jag varit mycket och många gånger blivit bjuden på mat och fika. Det känns extra roligt när man tar fram ett gammalt recept man fått av en kär vän. Det var med glädje i hjärtat jag bakade dessa kakor. Jag tycker de är så goda och min make älskar dem. Han inmundigade glatt ett par stycken idag och uttryckte sin förtjusning över dem. Roligt!

Hos Vilma i Sävsjö

Vilma har flyttat hemifrån och bor nu i Sävsjö sen tre veckor tillbaka. Hon har gjort det så trevligt och mysigt i sitt nya hem. Där tror jag hon kommer att trivas riktigt bra. Jag åkte dit på eftermiddagen och vi tog en frisk promenad i den mysiga lilla staden. Vi gick först upp till toppen av Högagärdebacken, en backe lämpad för slalomåkning. Vi passade sen på att gå nerför backen så nu har jag gjort första åket men via apostlahästarna istället för på skidor. Vilma informerade mig om att det finns så gott som allt i Sävsjö: slalombacke, simhall, Boda Borg, bibliotek, tågstation, affärer, frisörer, grundskola, gymnasium m.m. …ja, allt man kan önska. Så har hon en massa kompisar där också och det är ju det bästa av allt.

På kvällen kom Hans, Albin och Malin. Vilma gjorde tacopaj som blev utsökt. Till efterrätt hade hon gjort en riktigt smarrig chokladmousse. Vi spelade spelet Med andra ord. Trevligt att vara tillsammans.

Syskonkärlek

Eget litet näste ger den bästa ro

Jag fick se denna tavla på Erikshjälpen och blev så förtjust i den. Den pryder nu väggen här hemma och jag gläds över den varje dag. Budskapet på tavlan stämmer så fint.

Fågeln söker fäste, människan bygger bo. Eget lilla näste ger den bästa ro.

Det är verkligen en förmån att få ha ett hem. Mitt hem är min borg och där kan jag slappna av. Det spelar egentligen inte så stor roll hur stort mitt hem är eller om jag bor i lägenhet eller hus utan det är det hem jag skapar som är det viktiga. Mitt jag återspeglas i mitt hem. Det sägs att om man vill veta vem en människa är så ska man studera vad det finns för böcker i hennes bokhylla för de säger mycket om henne.

Så bidrar förstås allt annat i hemmet också. För ett antal år sen var det på modet att allt skulle vara väldigt sparsmakat och stilrent. Det är inte min stil men jag försökte ändå att anpassa mig lite efter det. Idag bryr jag mig inte så mycket utan köper det jag tycker om och blandar olika stilar. Jag hörde någon klok person som sa: Om du tycker om en sak så köp den. Tycker du om den så passar den i ditt hem. Dessa ord har jag tagit fasta vid. Det gäller att forma sitt hem så att man själv trivs.

Speciellt i denna tid då Corona härjar och vi ska hålla oss hemma är jag extra glad för mitt hem. Här har jag den bästa ro.

Mina dahlior börjar gro

Jag tycker inte att jag har särskilt gröna fingrar men tycker ändå att det är roligt med blommor och växter. Problemet är att jag inte vill lägga ner för mycket tid och arbete på det. Jag tycker att dahlior är underbara blommor, de är så dekorativa. Många gånger har jag varit i Rosenlunds Rosarium och njutit av dahliorna som finns där och tagit en massa foton.

På trädgårdsmässan, för ett par veckor sen, passade jag på att köpa ett antal dahlialökar i tre olika färger. Jag planterade dem i stora krukor för nio dagar sen och placerade dem i vårt gästrum tillika kontor där de tar en del plats. Senast igår kväll inspekterade jag dem men inget hade hänt. Jag funderade på om jag hade lagt på för lite jord och bestämde mig för att lägga på lite mer.

Ikväll när jag skulle ta mig an uppgiften upptäckte jag att en av lökarna hade börjat gro. Jag blev sååååå glad. Nu återstår att se vad det blir av detta. Det är så roligt.

Större glädje finns ej

Idag, den 17 mars, läser jag följande i min andaktsbok Daglig Kraft skriven av ”Två lyssnare”.

Drag eder tillbaka till det stilla umgänget med mig. Vila ut i denna stillhet och frid, ty det gives ingen större glädje i livet än den man finner i gemenskapen med mig. Ni är mina. När själen finner sitt hem och sin vila i mig, då börjar det verkliga livet. I mitt rike räknar man icke med år såsom människorna gör. Man räknar endast från hennes andra födelse, den nya födelsen, den om vilken jag sade till Nikodemus: ”I måsten födas på nytt.” Vi vet här icke av något annat liv än det eviga livet, och när en människa träder in i detta, då först lever hon. Och detta är evigt liv, att känna Gud, min Fader, och mig, Sonen, som han har sänt. Allt annat så kallat liv dessförinnan är omoget, barnsligt och tomt. Jag låter min kärlek strömma över eder. Giv den vidare till andra. Frukta icke. Att frukta är lika dåraktigt som om ett barn, som äger en liten slant men har en rik fader, skulle oroa sig över hur hyror och skatter skulle betalas, eller fundera över vad han eller hon kunde göra åt saken. Är icke det min uppgift? Ni måste lära eder att i lugn förtröstan vänta allt ur min hand.

Nu i dessa orostider då Corona härjar i världen har vi kanske mer tid i våra hem eftersom många olika event blir inställda och vi inte får träffas i större grupper. Då har vi en perfekt möjlighet att närma oss Gud och ge honom extra tid. Precis som det står i dagens text kan vi dra oss tillbaka till det stilla umgänget med Gud. Vi får vila ut i denna stillhet och frid för när själen finner sitt hem och sin vila i Gud, då börjar det verkliga livet. Visst är det härligt och lite spännande!? Gud välsigne Dig min vän!

Stensåkra korv och italiensk pasta

Ikväll blev det en god måltid bestående av lyxpasta från Italien (som jag fick av en vän som var där på semester förra året) och två sorter av Stensåkras goda korv, lammkorv och ramslöksgrill. Till det värmde jag en burk med tomatsås spetsad med chili och vitlök. Den var så stark så jag fick blanda i mycket crème fraiche för att mildra styrkan. Till detta hade jag en sallad. En god vän var på besök och vi tyckte båda att det var jättegott.

Så glad över min guidelicens

Jag har varit i Malmö på ytterligare utbildning inför mina reseledaruppdrag för Scandorama och Ölvemarks. Nu har jag fått min guidelicens vilket känns otroligt roligt.

Vi har bl.a. gått igenom Transportstyrelsens regler gällande kör- och vilotider för busschaufförer. Det är mycket viktiga grejer. Vi har också provat kläder som vi ska få inför vår första resa och en hel del annat. Jag är otroligt taggad för detta. Först bär det iväg på en utbildningsresa till Paris men datumet är ovisst. Det var inplanerat i mitten av april men eftersom UD avråder från utlandsresor den närmsta månaden blir det troligen uppskjutet. Då blir det mer tid att förbereda sig. Det är bara att gilla läget och hoppas att Coronaviruset hejdas. Det är det viktigaste just nu.

Låt oss hjälpas åt att lindra nöden i världen

Vilken tur att jag inte tillhör Sveriges rikaste. Jag har inte förlorat så mycket. 😃 Det känns som att hälsan är det viktigaste och att vi kan stoppa spridningen av Corona samt hjälpa de redan smittade så att de tillfrisknar.

Nu gäller det att vi människor hjälps åt att lindra nöden i världen, inte bara att få stopp på Coronaviruset utan att fördela jordens resurser så att alla får mat. Jag läser att 24 000 personer per dag dör av svält, 75% av dessa är barn. Mitt hjärta gråter. Vad ska vi göra och hur kan vi åtgärda detta? Det finns många fantastiska människor som ger sina liv för att hjälpa andra och arbetar i olika projekt. Så finns det också mycket korruption där pengar som samlas in går till personer som vill roffa åt sig själva.

Gode Gud hjälp oss att få ordning i världen så att ingen behöver dö av svält och att alla människor får vård och omsorg! Hjälp mig att göra det lilla jag kan!

Glöm inte bort att änglarna finns

Tänk om vi kunde se in i den ”osynliga världen” och vad som händer i den ”osynliga världen” när vi ber. Om vi visste det tror jag vi skulle be mycket mer och kanske också be mycket mer konkret och målmedvetet.

När jag öppnar min mun och pratar med Gud händer något med mig själv. Vad är det jag önskar och varför önskar jag det? I ärliga förtroliga samtal med Gud möter jag också mig själv. Att öppna sin mun och säga namnet Jesus är effektfullt. Det händer något i den andliga världen då.

I Hebr 1:14 står följande vers: Är inte änglarna andar i Guds tjänst, utsända för att hjälpa dem som ska ärva frälsningen? Visst är det underbart!? Änglarna är alltså utsända för att hjälpa oss. Tack Gud för änglarna! Jag tror att Gud sänder ut sina änglar för att arbeta för vårt bästa så att det allra bästa ske ske i våra liv.