1919-09-30 För hundra år sen föddes min fina goda pappa, Bror Henning Dungert, och idag skulle han ha fyllt 100 år. Pappa var en behaglig människa. Han var god, snäll, smart och hade humor. Vissa av hans vitsar och talesätt tänker jag ofta på. Han dog den 12 juli 1998 i en ålder av nästan 79 år.
Jag har många goda minnen av pappa. De sista åren var han mycket sjuk och den bilden av pappa då han var trött, sjuk och svag hade jag kvar länge i min tanke men nu börjar jag minnas honom som frisk igen och det är riktigt skönt. Jag är så tacksam för min fina pappa och de år vi fick tillsammans.
Vi bodde i Slättingebygd som ligger 13 km utanför Nybro och jag minns när jag fick följa med honom till stan. Han hade diabetes så ibland behövde han något extra att äta och då gick vi på café. Jag minns vad jag tyckte det var roligt när pappa sa att vi skulle gå på café eller konditori som det också hette. Han tog ofta kaffe och en slät bulle och jag fick saft och en bakelse eller kaka. På den tiden var det inte lika vanligt att man gick ut och fikade.
Pappa älskade kaffe. När någon sa att det var skadligt med kaffe så kontrade han med att säga att om man skulle ta skada av kaffet så var man tvungen att leva i minst 130 år för det är ett så långtidsverkande gift. Jag vet inte om det var sant eller om han bara hittade på.
Jag minns hur han på vintern brukade lägga upp en stege på de stora snöhögarna som blev efter allt snöskottande och så kunde vi åka pulka nerför stegen. Det var riktigt kul.
Pappa arbetade som möbelsnickare på Sandslätts Möbelindustri utanför Alsterbro. När fabriken lades ner någon gång på 70-talet började pappa arbeta som lärare på AMU Center i Nybro där han fick vägleda elever som arbetade med trä.
På sommaren åkte vi en vecka till Öland och campade på Löttorps Camping. Det var en av sommarens höjdpunkter. Öland är ju känd som Solen och vindarnas ö men pappa gav den ett annat namn. Mamma ville nämligen stanna för att kolla på kläder och shoppa i många av de tält och butiker som fanns på norra Öland. Pappa kallade således Öland för Kjolen och blusarnas ö.
Pappa och hans syskon var en härlig skara. De var tio syskon från början men en pojke dog mycket ung. De andra nio har jag träffat. Vi hade alltid roligt på släktkalasen där alla pratade och skrattade. Fina minnen!
Här kommer två bilder från år 1964. På den första sitter pappa, mamma och jag i vår röda soffa. På den andra bilden sitter pappa, min bror Tomas och jag ute i trädgården. Tomas, som hade en hjärnskada, dog när han var 14 år.
Här kommer en bild på pappa då han fyllde 57 år i september 1976 och ett familjekort som vi tog någon gång på 80-talet, kanske 1984. Mamma heter Ulla-Britt och min lillebror heter Hans.
På följande kort firar vi pappas 75-årsdag i september 1994 och på nästa bild har pappa fått sitt första lilla barnbarn Emilia. Hon föddes den 21 september och bilden är tagen i november. Pappa var så förtjust i henne och hon förgyllde hans liv.
Jag har tittat i ett av pappas album och hittat så många roliga foton från hans ungdom. På första bilden är pappa till vänster och på den andra bilden till höger.
Här ser vi pappa tillsammans med gode vännen Åke Rosenqvist och därefter mamma och pappa på deras Bröllopsdag den 10 november 1956.
Jag avslutar med en bild från en ”skiva” i Bränntorp där pappas syster Ingrid och svåger Georg bodde. Vilket underbart gäng! Jag känner igen flera av pappas syskon och vänner. Det ger glädje i hjärtat.
