Hovslätts härliga höststigar hänför Helen hejdlöst

Jag älskar att promenera i skogen och hittar ofta nya stigar. Idag på min promenad tog jag en ny stig och kom ut på ett ställe jag passerat ett antal gånger. Jag har sett stigen många gånger och undrat vart den leder. Kul satt jag kom ut just där! Jag delar med mig av några bilder från dagens promenad. Här hämtar jag kraft och styrka. Det är otroligt skönt att promenera och möta höstens härliga färger.

Här kom jag ut på stigen mellan Norrahammar och Hökhult. Här finns det lamm som går och betar. Rofyllt.

Härlig promenad med vännen Gunnel på eftermiddagen

Idag arbetade jag bara halvdag och tog sen en promenad men min goda vän Gunnel på eftermiddagen. Hon är 70+ men vi höll distans i denna coronakris. Vi startade strax nedanför Tallkullen och gick över kullarna till Hökhult. Där gick vi in i skogen och vandrade uppåt för att senare komma ut vid Lisaberg. Vi njöt av en helt underbar promenad med vackra naturupplevelser, goda samtal, vitsippeplockning och vilostund.

Telefonpromenad med mamma

Jag hade planerat att åka till mamma i Nybro i helgen men ville inte utsätta henne för ev. coronasmitta. Så vitt jag vet är jag frisk men rekommendationerna är att inte hälsa på sina gamla släktingar. Hon blev förstås besviken men det är bara att gilla läget. Det känns svårt att inte kunna träffas. Snälla människor handlar åt henne och hon umgås med sina grannar i huset. De tar också små promenader ibland. Hon saknar dock att gå till kyrkan, gå på dagledigträffar, gå till affären osv. Hon är social och gillar att träffa folk. Det kan bli lite deppigt.

Idag kom jag på den lysande idén att vi skulle ta en promenad tillsammans…på distans (19 mil) och prata i telefon under tiden. Hon nappade på detta och vi gick ut. Hon hanterade sin rullator med en hand och hade telefonen i den andra. Smidigt och trevligt. Medan jag gick på ängar och kullar här i Hovslätt gick hon i Nybro city och hann också kolla in en snygg klänning i ett skyltfönster. Vi hann prata om både det ena och det andra.

Det är så viktigt att våra anhöriga inte blir isolerade. Vi får göra det som står i vår makt. Jag har sagt till mamma att vi kan ta en halvtimmas lunchpromenad tillsammans varje dag om hon vill.

Om dessa restriktioner pågår länge kommer jag ändå att åka hem och träffa henne utomhus framöver men sova över hos en kompis på natten. Håller man ett avstånd på två meter så borde det gå fint.

Mamma var med på promenaden i ungefär en halvtimma. Sen gick hon in för att äta. Själv gick jag vidare via Hökhult till Norrahammar, en vacker väg jag aldrig gått tidigare. Väl framme i Norrahammar gick jag mot Råslätt en bit för att sen gå genom skogen hem till Tallkullen. Det är verkligen en fin miljö med skogar och ängar.

Jag avslutade min vandring med att stå uppe på Lisaberg och blicka ut över vårt vackra Jönköping, Vättern och Visingsö. Det kändes så fint att få stå där och sända upp ett antal böner för situationen i vårt land och i världen. Det är tryggt att också få vända sig till den store läkaren.

Innan jag gick hem plockade jag vårens första bukett med vitsippor som står så fina här hemma nu. Ljuvligt!

Morgonpromenad på Hovslätts Ängar och kullar

Idag vaknade jag tidigt och kände mig utvilad så jag jag steg upp och tog en ljuvlig morgonpromenad i solskenet. Det var kallt och friskt. Jag gick till ängarna där det ska börja byggas ett nytt bostadsområde med kedjehus och flerbostashus samt förskola, park- och naturområden. Jag har inte gått däruppe på ängarna och kullarna tidigare men ville göra det medan det fortfarande är orört. Jag fick också en vacker vy över vårt eget bostadsområde Tallkullen.

Hämtar styrka i naturen

Jag har arbetat hemifrån hela dagen och när jag hade ätit lunch tog jag en ljuvlig promenad upp till Lisaberg. Det är så mycket oro i världen och det pratas hela tiden om Corona och hur eländigt det mesta är. Då känns det skönt att få gå ut i solskenet och bara fokusera på den underbara naturen. Jag mår så bra av att vandra i skog och över ängar. Väl uppe på Lisaberg stannade jag till och njöt av allt det vackra.

Efter avslutat arbete på kvällen tog jag ytterligare en promenad för att boosta mig. Att promenera är för mig den bästa ryggmassagen efter att ha suttit vid datorn och arbetat en hel dag. Jag älskar verkligen de vackra kullarna här intill. Eftersom inga kor är ute just nu går det fint att vandra överallt och jag njuter av det.

När jag börjar närma mig hemmet igen ser jag denna syn. Här är min plats på jorden, Tallkullen vid Hovslätts Ängar. Jag trivs så bra här.

Rydbergsinspirerad sten i Hovslätt

Under min promenad idag passade jag på att föreviga denna sten som restes i samband med Hofslätts Hembygdsförenings 50-årsjubileum 2018. Den står precis vid uppfarten till Hovslätts Ängar så den är svår att missa. Texten är hämtad ur en dikt av Viktor Rydberg som levde 1828-1895.

Vad rätt du tänkt, vad du i kärlek vill, vad skönt du drömt, kan ej av tiden härjas, ty det hör evighetens rike till.

Här kommer hela versen:

Och dock, om du i tvivel sjunkit ner
och dröjer dystert grubblande vid vägen,
du griper åter ditt banér
och bär det genom öknen oförvägen.
Vad mer, om spejarblicken ser,
hur bort från fästet tusen solar fejas?
Vad mer, om stjärneskördar mejas
som gyllne säd av tidens lie ner?
Vad rätt du tänkt, vad du i kärlek vill,
vad skönt du drömt, kan ej av tiden härjas,
det är en skörd, som undan honom bärgas,
ty den hör evighetens rike till.
Gå fram, du mänsklighet, var glad, var tröst,
ty du bär evigheten i ditt bröst.

Vid denna sten kan man gärna stanna till och fundera en stund på vad man vill, vad man tänker och vad man drömmer om.

Söndagspromenad i härliga Hovslätt

Hovslätt är verkligen en bra plats att bo på. Jag har nu bott här i 16 månader. Idag tog jag en promenad och träffade flera trevliga människor som jag bytte några ord med. Nere vid ån hade en bäver varit i farten. Bävern är verkligen en skicklig gnagare. Se vad den gjort!

Jag träffade också några gräsänder som verkade trivas med livet.

Jag gick sen upp till Ängshyllan som ligger i anslutning till Tallkullen. Sju nya hus ska byggas här. Det är så vackert. Jag gillar vyn ut över kullarna. Jag fylls med en speciell känsla när jag går här och är så tacksam att jag får känna så här just där jag bor.