Min storebror skulle ha fyllt 65 år idag

Idag är det en speciell dag. Om min storebror hade levt så skulle han ha fyllt 65 år. Jag tänker på honom lite extra och vill lägga upp detta familjekort. Tomas sitter i pappas knä.

Tomas föddes den 19 mars 1958 och flyttade till himlen den 23 oktober 1972.

Tomas föddes med en hjärnskada. Han var utvecklingsstörd. Idag skulle vi ha sagt att han hade en intellektuell och fysisk funktionsnedsättning. Han kunde inte gå utan fick sitta i rullstol. Han kunde inte prata, äta eller göra så mycket själv.

Tomas var mycket sjuk den sista tiden och om jag inte minns fel så hade han lunginflammation när han dog. Han var 14 år då. Det var förstås jättesorgligt när han dog men samtidigt kanske det var det bästa. Mamma och pappa hade inte klarat av att ta hand om honom hemma hur länge som helst och jag tror de skulle ha känt det väldigt jobbigt att han skulle ha bott på ett vårdhem. Jag tror det var det bästa som skedde.

Jag minns begravningen som var min första begravning. Jag minns att min kusin Kyllike och jag hade fått hemsydda kjolar och så skulle vi ha en svart sorgknapp på blusen. De vuxna hade sorgband. Det var för att markera utåt att man hade sorg. Man skulle bära sorgbandet veckorna före begravningen och i upp till ett halvår efter begravningen. För egen del tror jag bara att jag hade det på begravningen men jag minns inte riktigt.

Jag minns också att jag tyckte det var hemskt att folk satt och pratade och skrattade så mycket på begravningen. Jag tyckte inte det var en rolig dag. Då tänkte jag för mig själv att jag aldrig skulle skratta på en begravning. Jag var bara nio år då och har med årens lopp insett att det kanske är bra att man kan skratta också på en begravning. Glädje och sorg går hand i hand.

Ju äldre jag blir desto mer tänker jag på Tomas och tittar på foton. Tänk om han hade varit frisk! Jag undrar hur han hade varit och vad han hade arbetat med, vad han hade gillat att göra osv. Kanske han skulle ha tagit pension nu eller också arbetat några år till.

Oh, vad det skulle ha varit roligt att ha haft en storebror i livet. Tänk att få prata, skratta, ha förtroliga samtal och dela livet. Jag hade velat ha honom här och nu så klart men istället får jag se framåt. En dag ska vi ses igen.

Ju fler släktingar och vänner som går vidare desto mer kan jag se fram emot himlen. Men som jag brukar säga, nu är vi här och nu gäller det att leva och glädjas över allt vi har som är bra. Det finns så mycket att vara tacksam för.

Guds vita änglar

”Guds vita änglar” var en av min mammas älsklingssånger och ikväll sjunger jag den för henne och er andra. Kanske hon hör mig, vem vet? ❤️

För exakt två år sen satt vi vid hennes sida och höll hennes hand när hon flyttade till himlens härliga land. Tårar trillar men jag känner så mycket tacksamhet över hennes liv och att slutet blev värdigt och vackert.

Hör ni vänner, det finns glädje bortom graven och en framtid full av sång. ❤️🤗⭐️🕯️🙏🥰

Om du vill ha bättre kvalitet så klicka dig vidare till min YouTube-kanal: https://www.youtube.com/watch?v=agupCewOpqg

Himlalängtan ikväll – sjunger Evighetens Morgon med Madeleine

Just nu saknar jag mamma och pappa lite mer än vanligt. Jag saknar inte sjukdomstiden men jag saknar tiden då de fanns där hemma och det vardagliga livet förlöpte. Du kanske också saknar dina nära och kära som gått vidare till evighetens värld. Jag har under den senaste månaden gått och gnolat på sången ”Evighetens morgon”. Texten är underbar. Då ska kung och tiggare få samma dräkt, ingen är förmer än någon annan. Fina vännen Madeleine är hos mig ikväll och vi spelar och sjunger. Här kommer ett smakprov. Sjung gärna med oss!

Imorgon är det mammas födelsedag. Hon skulle ha fyllt 92 år men det får hon fira i himlen istället. Ikväll har tårarna flödat och det är bra. Sorgen måste ut, då släpper spänningar. Vet du om att tårar stärker immunförsvaret? Att gråta är hälsosamt. Jag gråter inte så ofta över mamma och pappa längre men ikväll kom det nära och tårarna fick fritt flöde.

Länk till YouTube hittar du här: https://www.youtube.com/watch?v=d4lda4kUwDg

Ett år sen du flyttade till himlen mamma

Kära mamma! Idag är det ett år sen du flyttade till himlen. Din död, som jag bävat inför, blev något vackert tack vare att du var så trygg i din tro och strålade mot oss alla in i sista stund. Den 5 januari är ingen sorgens dag, nej, det är en vacker dag. Det var då jag fick hålla dig i handen när du flög iväg till Evighetens ljusa värld. Jag saknar dig mamma men livet går vidare och det går bra. Tack för alla ljusa minnen! Vi ses igen! ❤️

På översta bilden provar vi fina hattar på ett varuhus i Paris sommaren 1988. Kul! 😃😃 Då var mamma lika gammal som jag är nu.

Mamma hos mig på Tallkullen juni 2019. Vi skulle åka till Västerås för att fira min brors 50-årsdag.

Detta är sista kortet jag tog på mamma och mig, Julafton 2020.

Mamma lämnade oss den 5 januari 2021 kl 23.35. Vi hade nattvak hemma i lägenheten och även en sjuksköterska kom. Vi klädde henne i hennes favoritklänning och satte en stor vit ros i hennes händer. Min bror och jag fick en fin stund vid hennes säng. Hon låg där så vacker med ett litet leende på sina läppar och hyn var slät. Trots sorgen blev det ett fint och ljust minne.

I himlen blir det bra

Dagens ord i min kalender Tankar om Livet lyder som följer:

I himlen kommer vi inte bara att sitta på små moln och spela harpa som en del tror. Himlen är full av aktiviteter, spänning, nya upptäckter, lärande och – det bästa av allt – kärlek.

Ja, det får vi verkligen hoppas att vi inte bara ska sitta på små moln och spela harpa. Det skulle nog bli långtråkigt. Tänk att få leva ett liv fyllt av aktiviteter, spänning, nya upptäckter, lärande och kärlek samtidigt som allt elände, alla krig, all sorg och död för evigt är borta. Där kommer det inte att finnas några ledsamma tidningsrubriker om våld, mord, olyckor och död.

Tänk att också få träffa alla nära och kära som gått före till Himlens land. Det kommer att bli helt underbart. Jag tänker på vad min mamma ❤ sa när hon låg på sin dödsbädd: – När vi ses i himlen ska vi prata och skratta och ha det roligt. 🙂 Det kommer att bli sååååå roligt.

Fina minnen av mamma

Idag på sommarens längsta dag blir jag lite sentimental. Olika minnen har ploppat upp på sociala medier de senaste dagarna och jag vill dela några bilder som är från 2015 och 2019. Det är viktigt att ta vara på dagarna och fira tillsammans.

Här är bilder från Midsommarafton 2015. Det är min bror som är med på bilden till höger.

Mamma åkte buss och tåg och tog sig fram. Hon sa att hon mötte änglar som hjälpte henne överallt. Den sista tågresan hon gjorde på egen hand var mellan Nybro och Värnamo t.o.r. när vi skulle åka till Västerås och fira broder Hans 50-årsdag i juni 2019. Hon var strålande glad när jag mötte henne på stationen i Värnamo och hennes favoritklänning var på även då.

Denna klänning med tillhörande jacka älskade hon verkligen och vi valde att klä hennes kropp med detta när hon själv hade flyttat till himlen. Även döden blev vacker på något sätt när hon låg där med ett litet leende i ansiktet iklädd dessa fina kläder. 💚💛 Mamma hade redan lämnat men kroppen fanns kvar. ❤️

Det är med blandade känslor jag tittar på bilderna, mest med glädje men även med saknad och sorg. Ta vara på tiden vänner! En dag får vi leva på minnen. Så skönt ändå med ett evighetshopp och att veta att vi ska ses igen. ❤️🙏🌹

Jesus sade: ”Jag är uppståndelsen och livet. Den som tror på mig ska leva om han än dör, och den som lever och tror på mig ska aldrig någonsin dö.” Joh. 11: 25-26

Vår värsta fiende kan bli vår bästa vän

Döden känns som vår värsta fiende men egentligen kanske den är vår bästa vän. De flesta av oss vill nog leva även om livet kan kännas kämpigt emellanåt. Glädje och sorg vandrar hand i hand. Så är det. Finns det inga dalar finns det heller inga toppar. Livet är livet och vi har alla vår egen livsresa att genomföra, delvis själva och delvis tillsammans med andra. Varje människa är en egen ö men samtidigt en del av helheten. En sak är ändå säker: Det bästa ligger framför.

Dagens ord i min kalender Tankar om Livet lyder som följer:

Att komma hem till himlen kommer att visa sig vara värt den ibland mödosamma resan genom livet!

Jag blev glad när jag läste detta idag på morgonen. Visst känns det skönt att veta, både under glada dagar och ledsna dagar, att det finns något underbart som väntar längre fram men först vill jag leva. Jag vill leva livet fullt ut. Jag vill göra som fjärilen, svinga mig ut i skyn och ta vara på dagen. Jag vill inte hänga upp mig på små problem och bagateller utan leva, leva, leva. Jag vill lyfta blicken och fälla ut mina fjärilsvingar för att flyga. Jag vill ta vara på vad livet har att ge. Jag vill vara till glädje och välsignelse för den som behöver mig. Det är verkligen den rätta vägen till sann lycka i livet. Vi människor hör ihop. Kärlek föder kärlek och glädje föder glädje.

Den dag det är dags för mig att gå vidare går jag ensam men Jesus går med mig. Minns du sången När du går över floden? Den skrevs av Pelle Karlsson på 70-talet. Texten lyder När du går över floden går du ensam men jag väljer att sjunga När du går över floden går Han med dig. Sjung med om du vill.

Vill du hellre lyssna på Youtube där det är bättre kvalitet så klicka här: https://www.youtube.com/watch?v=iVyzMCjzSkw

Jag önskar dig Guds rika välsignelse och att du får känna glädje och harmoni i det liv som blev ditt.

Urnsättning idag

Den 29 januari hade vi begravning av vår kära mamma. Begravningen blev en sorglig men fin dag då vi fick ta avsked av mamma. Många glada fina minnen delades.

Idag åkte min bror och jag till Kristvalla kyrka för att ha urnsättning. Precis som på begravningen kände jag så tydligt att mamma inte var där. Detta var en ceremoni som skulle utföras men mamma är i himlen.

Kyrkvaktmästaren hade förberett allt så fint. Han hade ställt urnan på ett bord inne i kyrkan där han tänt ett ljus och lagt en bukett med sidenblommor.

Vi gick in i kyrkan en kort stund. Min bror tog urnan och bar den ut till graven. Det blev klockringning. Ute vid graven läste jag följande bibelord från Joh 11:25-26:

Jesus sade: ”Jag är uppståndelsen och livet. Den som tror på mig ska leva om han än dör, och den som lever och tror på mig ska aldrig någonsin dö.

Vilket underbart hopp! Vad vore livet om vi inte hade Jesus och en tro som bär genom allt? Det finns något bättre som väntar. Vi påminde oss också om den underbara versen av Bo Setterlind:

Att dö är seger, inte nederlag
Det lyser över bergen, natt har blivit dag
Sörj inte den som äntligen är fri
och frukta ingenting ty Gud är liv.

Mamma var nästan 91 år och hon var färdig med jordelivet. Hon hade varit sjuk den senaste tiden och ville verkligen att Jesus skulle hämta henne. Det gick någorlunda fort och hon fick somna in hemma i sitt hem. Vi får stämma in med Bo Setterlind att mamma nu är fri från sin svaghet och smärta. Det lyser över bergen, natt har blivit dag.

Min bror sänkte ner urnan i jorden och vi satte en bukett röda rosor i en vas och lade dit en ängel som sitter så fint på ett hjärta. Här är gravplatsen för vår mamma, vår pappa och vår storebror Tomas som dog när han var 14 år.

Jag älskar att leva men ibland får jag en enorm längtan till himlen. Oh, vad det ska bli roligt att en dag få träffa alla som har gått före. Jag kanske håller på att bli gammal men det känns som att livet har fått en ny dimension.

Himlalängtan och lite annat

Efter jobbet åkte jag in till min favoritaffär, Nya Musik, musik- och bokhandel sedan 1954. Det är en leasa för själen att gå där. Nog märktes det minsann. När jag kom till kassan strax för stängning kl 18.00 hade jag strosat runt bland böckerna i nästan 1,5 timme. Då sa Örjan, en bekant, som arbetar där: – Du ser så totalt avslappnad ut där du går runt med din korg. Tänk så bra att man kan känna sig som hemma i en bokhandel och t o m koppla av!

Jag har inte varit på bokrean i år så jag kände att jag verkligen ville ta en titt på böckerna. Jag hade kollat på Nya Musiks hemsida innan men det är inte detsamma som att gå runt i butiken. Jag köpte bl a böckerna: En glimt av änglar av Karen Kingsbury, Sällskap av änglar av Robert Strand och Upptäck himlen av John Burke.

Jag känner ett behov av att närma mig det himmelska på något sätt. I en av dessa böcker kan man läsa om nära döden-upplevelser vilket ska bli mycket intressant. Det är så mycket vi inte vet och det är så mycket vi inte förstår när det gäller himlen. Hur kommer det att vara där? Var finns himlen? Finns den någonstans lång borta eller finns den i någon slags parallell värld? Vad gör de som gått före just nu? Jag tror inte att de sover. Jag tror de är någon annanstans och har det bra. Jag skulle vilja kika in genom nyckelhålet och se hur de som gått före har det.

Kan de se oss? För en tid sen, inte så långt efter mammas död, hade jag besök av en fågel på morgonen. Den satt någonstans på uteplatsen nere. När jag öppnade skjutdörren för att släppa in lite frisk luft stod jag kvar en stund och bara andades. Efter någon sekund var det en fågel som flög iväg. Den måste ha befunnit sig någonstans nära glasdörren.. Det har inte hänt varken förr eller senare och jag har ändå bott här i 2,5 år. Tro inte att jag blivit galen men jag tror det var en hälsning från mamma. Någon var där för att titta in och se hur jag hade det. Var det på något sätt mamma själv eller var det ett sändebud?

Det var likadant när pappa hade dött sommaren 1998. En morgon kom det en fågel och satte sig på träet nedanför glasrutan till balkongdörren och bara tittade in. Den riktigt stirrade på mig. Jag tänkte att det måste vara pappa. Där hade aldrig någon fågel satt sig och tittat in tidigare. Visst är det lite märkligt?!

I ”himlen” finns pappa, mamma och min storebror Tomas. Där finns också mormor och morfar som jag fick förmånen att lära känna. Däremot fick jag aldrig träffa min farmor och farfar. De dog innan jag föddes. Oh, vad det ska bli roligt att träffa dem!

För en tid sen fick jag ett meddelande från en bekant som kommer från mina hemtrakter. Vi blev vänner på Facebook för en tid sen och han skriver alltid så vackert. Han berättade om tiden innan jag var född. Förhandsinfo: Pappa heter Henning och mamma heter Ulla-Britt. Pappa växte upp i Gröndal. Ingrid var min faster och hennes barn heter Berith, Ivar och Åke. Han skriver:

Ett annat minne är att jag redan som liten grabb fick följa med Ingrid Johansson till Gröndal utanför Skogsby. Jag fick tidigt vara barnvakt för Berith, Ivar och Åke. Här lärde jag känna din farmor samt Ingrids alla bröder. Minns särskilt din pappa, Henning. Han var alltid så glad och positiv. Han SÅG oss barn och ungdomar och han TILLTALADE och uppmuntrade alltid oss. Blir varm i hjärtat❤️ bara jag tänker på Henning. Även din mamma Ulla-Britt var alltid en som uppmuntrade oss barn och ungdomar. Vad gäller din farmor så var hon en jättemysig och positiv tant.

Detta gjorde mig riktigt varm i hjärtat. Det var roligt att få höra om hans upplevelse av livet i Gröndal där pappa bodde men också om hans positiva bild av pappa, mamma och farmor. Tänk vad viktigt det är att vi ser varandra, både barn och vuxna! Alla behöver få bli uppmärksammade.

Som ni förstår saknar jag mina nära och kära och jag ser verkligen fram emot att få lära känna min farmor och farfar. En dag kommer det att bli men först ska jag leva mitt liv fullt ut här på jorden. Det är ändå berikande att läsa lite om himlen. En del av baksidestexten på Upptäck himlen lyder: Den här spännande resan in i livet efter döden kommer att ge dig en känsla av att du varit där. Den kommer för alltid att förändra sättet du ser på livet efter detta och hur du lever ditt liv idag. Du kommer att upptäcka att himlen är mer fantastisk än vad du någonsin kunnat föreställa dig. Detta tycker jag låter jättespännande.

Sällskap av änglar innehåller sanna berättelser om möten med änglar och En glimt av änglar är en roman som bl a handlar om hur ett team av änglar hjälps åt att ge en man hoppet tillbaka. Jag tror det är så i våra liv också. Det finns ett team av änglar som stöttar oss på olika sätt, osynliga änglar som är med oss för att skydda och hjälpa oss. Våra medmänniskor kan också vara änglar i våra liv. De uppmuntrar oss och hjälper oss på olika sätt. Jag tror verkligen att Gud kan leda våra tankar så att vi gör rätt saker för våra medmänniskor i rätt tid. Det kan vara ett uppmuntrande ord, ett vykort, en peng eller att vi erbjuder oss att ge en hjälpande hand. Är vi lyhörda för Guds röst kan vi få vara med och uträtta små mirakler i vår vardag. Gud vet precis vem som behöver din och min hjälp just nu. Visst är det häftigt?!

Jag vill vara med och vara en ängel här på jorden. Jesus hjälp mig att vara lyhörd för din röst så att jag kan få vara till välsignelse för den medmänniska som behöver mig just idag!

Jag vill fara bortom månen, jag vill fara bortom mars

Wow, vilken måne jag fick se bortom Tallkullen ikväll precis när jag skulle gå och lägga mig! Jag ville inte sova utan stod kvar och drömde och begrundade livet. Det blev en speciell stund. Mina tankar gick till himlen och hur allt är där. Jag känner att jag blir lite sugen på att fara bortom månen och bortom Mars (som Carl Öst sjunger) för att undersöka saken och se hur mamma och alla andra som gått före har det. ❤️ Livet är stort och outgrundligt.

På den andra sidan floden ska vi mötas du och jag

I januari 2020 började jag nynna på denna melodi och under hösten växte texten fram. På Trettondagsafton fick min kära mamma flytta till sitt härliga himmelska hem och jag kände då att jag ville göra sången klar. Sagt och gjort! Den är enkel men positiv och handlar om vårt härliga hopp om att en dag få träffas i himlen igen. Den hjälper mig i mitt sorgearbete och jag blir glad när jag sjunger den. Om sången kan vara till tröst och glädje för någon annan så blir jag riktigt glad.

Den finns också i min YouTube-kanal. Ljudet är bättre där än här i bloggen. https://youtu.be/y9GGj1Xo8bc

Mamma har flyttat till himlen

Den 7 maj firade vi vår goda fina mammas 90-årsdag i fest och glädje. Ikväll kl. 23.35 fick hon flytta hem till sitt härliga himmelska hem som hon pratat så mycket om. Allt var lugnt och vackert när hon drog sitt sista andetag och jag fick vara nära och hålla henne i handen som jag önskat. Hon hade helst velat att ”Jesus hämtat oss alla på skyn” samtidigt men nu har hon fått gå före.

Mitt i sorgen känner jag en enorm tacksamhet och glädje. Jag har fått vara hos mamma de 23 sista dagarna av hennes liv och det har varit en otrolig upplevelse. Mitt i sin sjukdom har hon spridit så mycket kärlek ❤️ och glädje 🙂 till alla. Hon älskar alla, hälsar till alla och vill ge presenter till alla. Hennes personlighet har bara förstärkts denna sista tid. Hennes leende intill sista dag då hon var vid medvetande var härligt att se. Hon pratade gärna om Jesus och himlen. Då fick hon ett speciellt ljus i sitt ansikte. Jag ser fram emot den dag då vi får träffas igen. ❤️

Jesus sade: Jag är uppståndelsen och livet. Den som tror på mig skall leva om han än dör. Joh. 11:25.

Jag har i himlen en vän så god

Jag tror inte mitt liv styrs av slumpen. Jag är helt övertygad om att det är Gud som ger mig tankar och leder mina steg. Jag är så tacksam för det. Igår kom jag att tänka på en gammal sång som vars början lyder så här: Jag har i himlen en vän så god, en vän så god, en vän så god. Jag tänkte lite på orden i sången och tog sen fram den på Youtube och lyssnade några gånger. Jag minns den från min barn- och ungdom. Jag vet inte vad det var som fick mig att börja tänka på denna sång men så var det.

I eftermiddags när jag satt ute på balkongen och solade lyssnade jag först på en podd men tog sen fram TBN Nordics app och kollade igenom vad det fanns för program. Jag fastnade för Minns du sången och öppnade bara upp ett program som visade sig vara Säsong 3, avsnitt 6. Första sången var Gå framåt med sång och gissa vilken sång som kom sen? Just precis, Jag har i himlen en vän så god. När Gud påminner mig om något så vill han tydligen göra det tydligt. Jag vill dela den här ikväll med dig.

Texten är skriven av Nils Frykman som var folkskollärare och senare predikant. Nils Frykman lär ha skrivit ca 700 sånger. Vill du veta mer om Nils Frykman kan du läsa här: https://sv.wikipedia.org/wiki/Nils_Frykman

Jag mår så bra av att sjunga många av dessa gamla sångskatter. För mig är de riktiga lovsånger som gör mig hjärteglad. Smaka på dessa ord: Han lyssnar alltid till hjärtats bön. För mig han seger i striden vann. I honom jag också segra kan. För mig skall fienden falla. På mina synder han gjorde slut. Den bördan slipper jag bära. Och nu jag sjunger så nöjd och glad, ty Gud berett mig en härlig stad, där jag får vila från striden. Där finns ej sorger, där finns ej nöd och ingen smärta och ingen död, blott liv och hälsa i överflöd och ingen ände på friden. Så härligt! I Segertoner har sången nr 567.

På Youtube hittade jag en ung skönsjungande kille som sjunger just denna sång. Hans namn är Simon Ärlebrandt. Här kan du lyssna på hans härliga sång och längre ner ser du texten. Sjung med, vet ja’! https://www.youtube.com/watch?v=BpPAAi7q8N8

1. 
Jag har i himlen en vän så god, 
en vän så god, en vän så god. 
Han har mig löst med sitt eget blod 
från satan, synden och världen. 
Han lyssnar alltid till hjärtats bön, 
han har mig lovat en krona skön, 
den jag skall bära som nådelön 
när jag en gång slutat färden. 

2. 
Jag ser i Ordet hans sköna bild, 
hans sköna bild, hans sköna bild, 
han är så tålig, han är så mild, 
han är den bäste av alla. 
Han är en hjälte som ingen ann’.
För mig han seger i striden vann. 
I honom jag också segra kan, 
för mig skall fienden falla. 

3. 
Mitt skuldregister han plånat ut, 
han plånat ut, han plånat ut.
På mina synder han gjorde slut.
Den bördan slipper jag bära. 
Jag är i honom så ren för Gud, 
ty han har klätt mig i helig skrud, 
och därför höjer jag lovets ljud, 
så gott jag kan till hans ära. 

4. 
Och nu jag sjunger så nöjd och glad, 
så nöjd och glad, så nöjd och glad, 
ty Gud berett mig en härlig stad, 
där jag får vila från striden. 
Där finns ej sorger, där finns ej nöd 
och ingen smärta och ingen död, 
blott liv och hälsa i överflöd 
och ingen ände på friden. 

5. 
Där får jag möta min vän så god, 
min vän så god, min vän så god, 
som här lät offra sitt eget blod 
till min och allas försoning. 
Där brusar sången så hög och klar, 
en glädjeström genom hjärtat far, 
och evigt stannar den hos mig kvar
i himlens härliga boning.