Idag bjöd vi in mammas goda grannar Inga och Sigbritt och hennes goda vän Rut på lunch i trädgården. Jag hade gjort en trerätters meny som de verkade gilla.
Till förrätt serverades stekt baconlindad sparris. Till varmrätt fläskfilégryta med potatis, morötter och sallad. Till dessert blev det äppelkaka med vaniljsås och kaffe.
Vi hade en underbar lunch tillsammans i trädgården. Det var varmt och skönt så vi kunde sitta kvar länge och prata och också sola under eftermiddagen.
Dessa härliga damer är 91, 90, 89 och 87 år. Det är så härligt att de har varandra. Vänner gör livet rikt. Jag är otroligt tacksam över att mamma fick lägenhet i ett hus där grannsämjan blomstrar. De fikar tillsammans och hjälper varandra. Det är guld värt.
Ikväll har vi varit i Kalmar och firat vår vän Gunilla som fyllde 60 år i onsdags. Vi valde ett ställe där vi kunde ha lite distans så det blev Söderport i Kalmar. Maten kunde varit exklusivare men jag tror alla blev mätta i alla fall. Jag valde ”Seafood Bricka” och den var verkligen god. Jag åt och njöt av varje tugga. Här ser vi gänget: Barbro, Gunilla, Britt-Marie, Karin och jag själv.
Jubilaren verkar nöjd och glad.
Jag inmundigade detta: Seafood Bricka och Chokladkaka med grädde.
Vi satt länge och pratade om livet och härliga minnen vi har tillsammans från förr. Mysigt!
Vi gick sen en runda vid vackra Kalmar slott. Det känns som att 60-åringarna blir yngre och yngre nu när vi, som en gång var ungdomar, börjar komma upp i den åldern. Gunilla verkar glad och ser ut att trivas med livet som 60+.
Det blev en jättefin kväll. Vänskap är en dyrbar gåva. Vänskap – finns det något vackrare och mer värdefullt?
Min kalender Tankar om Livet 2 ger idag följande budskap:
Rosor har förvisso taggar, men de är ändå vackra. De största glädjeämnena i livet går ofta hand i hand med en viss dos smärta.
Detta är skönt att veta när man ibland tycker att vissa saker är tunga och orättvisa. Glädje och smärta vandrar hand i hand. Utan smärtan skulle vi inte kunna förnimma glädjen så starkt. För egen del tror jag verkligen att det stämmer. Ibland när jag gått igenom tuffa smällar har jag efteråt kunna känna en oerhörd glädje och harmoni. När livet är tufft brukar jag tänka att glädjen som kommer efteråt blir så mycket större. Jag tackar Gud för vad han har förberett och säger: – Någonting bättre är redan på väg. Det är skönt att leva med den förvissningen. Då kan man vara förnöjsam i livets olika förhållanden.
Jag köpte en ny kruka att ha vid entrén. Jag planterade bl.a. trädgårdsnejlika som jag tycker har blivit så fin i sina två färger. Jag älskar rosa och cerise. Tänk vad blommor kan glädja en människa!
Efter jobbet var jag på picknick i Rosenlunds rosarium tillsammans med några vänner. Vi strosade runt lite grand i omgivningarna och såg bl.a. Posses park, en ny park, som är anlagd väster om Rosenlunds Herrgård.
Rosenlunds Herrgård uppfördes 1788 av Gustaf Mauritz Posse. Familjen Posse anlade också en fransk stilträdgård med symmetriska indelade kvarter och parterrer. Parterre betyder bl.a. trädgårdsanläggning och är en låg formbunden plantering med gångar och fontäner. Detta var en del av barockens trädgårdskonst. Man ska anlägga parken efter hur den såg ut då. Man har gjort kartering med georadar för att få se hur det såg ut på den tiden.
I Posses park finns bl.a. ovanstående ljuvliga plantering. Någon sa att den kallas Innanhav eller Gäss på havet. Passar ju bra här med utsikt över Vättern.
På väg från Rosenlunds Herrgård och Rosariet ner mot Vättern växer massor av rhododendron. De blommar för fullt nu och är otroligt praktfulla.
Jag fick denna härliga ranunkel av min goda vän Helena när hon hälsade på för fyra veckor sen. Den är helt underbar nu. Jag gillar starka färger. Jag har placerat den så att jag också ser den inifrån köket. Den gör mig glad. Små ting kan ge stor lycka.
Mina goda vänner tillika franskkollegor, Gunnel och Eva, och jag brukar träffas med jämna mellanrum för att äta något gott och se på fransk film. Ikväll var det min tur att bjuda in men eftersom Gunnel är 70+ så ska hon inte besöka andra i coronatid. Att umgås på balkongen tyckte vi ändå var okej så jag dukade upp allt där och vi hade en helt underbar kväll i den ljuva solnedgången. Mot slutet av kvällen satt vi insvepta i filtar med jackor över knäna och bara insöp den ljuva kvällsluften. Umgåsen är verkligen den bästa fågeln. Jag njöt av det trevliga sällskapet och vi hade, som alltid, mycket att prata om. Vänner gör livet rikt.
Nu börjar blomlandet ta form. Två olika sorters klematis är planterade. Framför dem har jag planterat lavendel och nu finns även en pion i mitten. Detta ska bli så roligt att följa. Jag är förväntansfull.
Ikväll har jag varit och plockat rabarber hos min goda vän Gunnel. Jag frös in några påsar med rabarber men det mesta fick bli rabarberdricka. Förr skar jag alltid rabarberna för hand men har sen några år tillbaka använt matberedaren för att skära dem. Det blir kanonbra. Det hade varit jobbigt att skära 6 kg rabarber för hand. Ett bra tips ifall du inte tänkt på detta tidigare. Om 24 timmar ska detta silas och socker tillsättas. Sen får jag avnjuta denna underbara dryck. Det är verkligen en smak av sommar.
Nu har mina dahlior fått flytta ut för jag tror inte det blir någon mer nattfrost. Det var så roligt att bl.a.använda de betongkrukor som jag gjorde tillsammans med min goda vän Gunilla förra sommaren. Hoppas på en rik blomning.
Min goda vän Monica och jag åkte till Ryfors som ligger strax utanför Mullsjö. Vi hade bestämt oss för att vandra Ryforsleden. Den är bara 6,2 km lång men det tog tid för det fanns så mycket vackert att stanna upp vid.
På bilden nedan ser vi ett septiktanksystem. De två pelarna i gult tegel är ventilationen till Sveriges första septiktanksystem. Detta system installerades under Ryfors Bruks storhetstid i slutet av 1800-talet. Konstruktionen utvecklades i England, ett land som på 1800-talet var något av Europas teknologiska högborg. Själva septiktanken ligger nedgrävd mellan huvudbyggnaden och dessa pelare. I Engelska villan (strax intill) finns de ursprungliga toalettstolarna. (Förmodligen är de landets första.)
Vi gick på mysiga stigar längs med Tidans forsande vatten. Så underbart!
Här ser vi ut över Stråken.
Här ser vi ett vackert lärkträd. Det är så underbara gröna färger nu.
Vi går över Maltes bro och fortsätter sen att titta närmre på blommor och andra växter.
Vackra gamla grindstolpar.
Vi vandrar vidare genom Ryfors Gammelskog som känns som en urgammal trollskog. Några av träden här är 300 år gamla. Skogen är i princip orörd med undantag av denna siktgata. Den hör ihop med Ryfors herrgård och den gamla engelska parken. Siktgatan är cirka 25 meter bred och 165 meter lång. Den ska hållas öppen och fri från stora träd. Det ska vara fri sikt från stigen upp till Ryfors herrgård.
Nu har vi kommit fram till Pinnabron som leder oss över Tidan. Mitt på bron finns en bänk som vi inte vågade provsitta.
Vid sekelskiftet omfattade Engelska parken 375 hektar och innehöll bland annat Sveriges första golfbana. Den anlades 1888 när Edvard Sager återkom till Sverige efter en tids tjänstgöring i England. Edvard blev också Svenska Golfförbundets förste ordförande.
Vi njöt av denna underbara vandring.
Vi passerade ett kalhygge. Vad gör man inte för att muntra upp sig? Sjung med om du vill!
Oh, vad livet är härligt sjunger vi i en sång. Blir det nånsin besvärligt stämmer vi upp en sång. Se små solstrålar lockas fram av vår lilla sång. Det ljusnar, det lättar om vi på en gång sjunger vår lilla sång.
När vi nått målet vid Ryfors bruk åkte vi in till Mullsjö och delade en smörgåstårta (för två personer) på Landhs konditori. Vi satt kvar långt efter stängning och bara njöt av den vackra vårkvällen.
Idag har jag arbetat hemifrån hela dagen. Det är skönt att sitta hemma och arbeta men det var en intensiv dag med mycket arbete. Annonser som skulle bli klara och upp senast kl 12.00 eftersom det kommer fyra lediga dagar. Det lyckades, puh! Så blev det många telefonsamtal, offerter som skulle skickas, bokningar som gjordes m.m. Det var en jättebra dag men jag var trött när jag lade ihop arbetet kl 17.00. Jag njöt av att veta att fyra dagars ledighet väntar. Imorgon är det Kristi Himmelsfärdsdag.
Jag fixade te och rostade mackor och satte mig på balkongen i solskenet. Där blev jag kvar i tre timmar. Det var helt underbart. Jag halvlåg i stolen och bara njöt av den härliga vårkvällen. Jag passade också på att prata lite i telefon. Mot slutet gick jag in och hämtade en gosig filt som jag svepte in mig i. Detta är livskvalitet.
Jag har bara haft några saintpaulior under mitt liv men jag har inte lyckats med någon. De har dött ganska snabbt. När jag fick denna saintpaulia av en god vän för några månader sen bestämde jag mig för att verkligen försöka lyckas med den. Det var två blommor på den då om jag inte minns fel. Jag googlade på hur den ska skötas och har tydligen lyckats följa råden ganska bra. Jag är så glad.
Jag hittade bl.a följande råd: Saintpaulian ska vattnas så att den blir ordentligt genomvattnad. Om blomman vattnas underifrån ska vatten som blir kvar på fatet efter tio minuter hällas av, ständig väta tar död på växten. Det är viktigt att den får torka ut innan den vattnas igen. Vattna gärna med svag näringslösning. (har jag inte gjort) Ett visst mått av torka klarar saintpaulian bra tack vare sina saftiga och tjocka blad. Den mår inte bra av att stå i drag med kylig luft. Då kan fula fläckar bildas på bladen. Den vill ha mycket ljus och bör vattnas med rumstempererat vatten. (har jag nog slarvat med). Den mår bra av att ibland duschas med ljummet vatten. (Har jag inte gjort än)
Det blir nog fler saintpaulior här hemma med tiden.
Saintpaulian kommer ursprungligen från Tanzania. I nordöstra Tanzania och i sydöstra Kenya växer den naturligt som marktäckare i regnskogen.
Jag sådde luktärtsfrön för första gång i vår och nu börjar de växa. De är så rangliga och lade sig ner ganska snabbt. Jag konsulterade min goda vän Yvonne som är en van luktärtsodlare. Hon rekommenderade att stötta upp dem med grillpinnar. Jag hittade andra blomsterpinnar här hemma och har stöttat upp dem med det. Hoppas det blir bra. Roligt att se hur det växer.
All makt tillhör min Jesus, min frälsare. Säg det ofta. Detta har mamma skrivit ned. Vilken bra uppmaning! Munnens bekännelse är viktig och betyder mer än vi tror. All makt tillhör min Jesus, min frälsare. Det vill jag säga ofta. Positiva affirmationer är toppen!
Bön är makt, en positiv makt. Jag tror inte att vi riktigt förstår hur stor betydelse bönen har. Bön förvandlar situationer. Bön är makt. Jag vill citera Peter Halldorf: Bönens verkan ligger inte i mängden ord eller formuleringarnas exakthet. Bön är inte magi, det är makt. Den makt som utövas är inte bedjarens utan Guds.
Efter mammas 90-årsfirande blev hon orolig i hjärtat och fick åka till sjukhuset. Hon blev inlagd under fem dygn men är nu åter hemma. Medan jag var kvar i hennes hem några dagar kunde jag inte undgå att se alla lappar hon har liggande på lite olika ställen. Det är små kort, urklipp och saker hon skrivit själv. Jag vill dela med mig av vissa lappar här för de ger mig energi. Läs och ta till dig av budskapet om du vill.
För ungefär ett år sen upptäckte jag den vackra växten klematis. Jag blev så fascinerad av den att jag bestämde mig för att plantera den i vårt nya blomland. Klematis bör ha en lägre växt framför sig för att skydda de späda stjälkarna och jag blev rekommenderad att plantera lavendel vilket jag tyckte var ett utmärkt förslag. Jag älskar lavendel. Det får mig att tänka på Provence. Det ska bli så spännande att se hur det växer och när de första blommorna kommer.
Nu har det hänt. Den första dahliablomman har slagit ut. Det hände medan jag var i Nybro. Så roligt att komma hem till detta. Jag förväntar mig massor av blommor.
Idag när jag kom hittade jag ett runt avlångt paket i postlådan. Det är alltid roligt när man får en överraskning och detta var inte vilken överraskning som helst. Det var ett portsätt som en gammal vän målat till mig. Vi har inte träffats på massor av år så därför var det extra roligt. Han hade helt enkelt sett bilden nedan av mig på Facebook och blev sugen på att måla av den. Jag blev jätteglad. Det är kärleken bakom gåvan som värmde mig mest. Så otroligt roligt när gamla vänner hör av sig!
Mamma är på sjukhuset och jag bor i hennes lägenhet. Jag arbetar på dagarna med mitt vanliga jobb. Det är fantastiskt att kunna arbeta var man än är. Jag hade egentligen några kundbesök i början av denna vecka man jag sköt på dem till nästa vecka. Jag behöver vara här och fixa lite i mammas lägenhet. Samtidigt är det skönt att vara här hemma ifall något händer. Nu ser det ut att gå åt rätt håll med mamma vilket är underbart.
I eftermiddag blev jag bjuden på fika i trädgården. Det var snälla grannen Sigbritt som bjöd snälla grannan Inga och mig på kaffe med dopp. Så otroligt mysigt att få umgås även om inte mamma kunde vara med just idag. Det betyder så mycket.
Förnöjsamhet och glädjesprång gör livet till en vacker sång 