Jag tycker det är riktigt mysigt nu när hösten har gjort sitt intåg i vårt land. Varje årstid har sin charm. Jag har haft mina höstplanteringar ett bra tag nu. Från början hade jag krysantemum i ett par av dem men har bytt ut dem mot ljung efter hand.
Den gröna växten till vänster heter Plättar i luften. Den planterade jag i våras tillsammans med vår- och sommarblommor. Den sprider alltid ut sig och har nu blivit riktigt stor. Den har fått en trefärgad ljung i sin kruka nu.
Växterna till höger planterade jag för en tid sen och de verkar också trivas här. Det är prydadskål, ljung och silvernjurvinda.
Nu gäller det att njuta innan det blir för kallt och blomningen avtar. Massor av pelargoner blommar och jag tycker de är så vackra. De är en riktig färgklick på balkongen.
I torsdags kväll plockade jag av alla blommor som var utslagna för att ta med till Kristvalla kyrkogård. Nu, fyra dagar senare, har en massa nya blommor slagit ut. Jag älskar mina dahlior.
Det var mysigt att vakna upp hos min kära moster Solveig och äta frukost i hennes mysiga hem. Jag tog sen en promenad till slottet för att besöka utställningen Monet & Friends Alive. Det är en ljuvlig utställning som handlar om Claude Monet och en del av de andra impressionisterna. Det var en kombination av målningar, citat och musik samt intressant fakta.
Jag skriver upp citaten som finns på de bilder jag delar för jag tycker de är härliga. Alla citat är sagda av den impressionistiska konstnären Claude Monet.
Som jag ser det, existerar ett landskap inte i sig självt, eftersom det ter sig olika i varje givet ögonblick.
Min trädgård är mitt mest fulländade mästerverk.
Min önskan är att alltid få ha det så här, att stillsamt leva i ett hörn av naturen.
Ljuset är det verkliga motivet i varje målning.
Jag har aldrig haft en ateljé och jag förstår inte detta att stänga in sig i ett rum. För att teckna, ja – men för att måla, nej.
Jag har inrättat mig på en sagolik plats. Jag vet inte vad jag ska ta mig en titt på härnäst; allt är så fantastiskt, och jag skulle vilja måla av precis allt, så jag använder upp och slösar bort massor av färg…
Jag ska måla vatten – vackert, blått vatten.
Varje dag upptäcker jag fler och vackrare saker. Det är nog för att driva en till vanvett, och jag har en sådan lust att måla allting – mitt huvud är sprickfärdigt.
Det tog tid för mig att förstå mina näckrosor. Jag hade planterat dem för nöjes skull, jag odlade dem utan en tanke på att måla dem.
Jag var också med på en halvtimmas föreläsning om impressionisterna. Det var intressant.
Här kommer ett smakprov med två filmer från utställningen.
Claude Monet fick inspiration av japanska trädgårdar och anlade en träbro i sin trädgård i Giverny. Här har man försökt bygga upp den välkända Japanska Bron.
Jag gick sen en runda på slottet och fick se detta rikt uppdukade bord i en av salarna.
Efter besöket på slottet promenerade jag hem till Solveig igen och vi tog en god fika. Vi har pratat och pratat och pratat lite till. Det har varit så roligt att få umgås. Vi känner varandra väl och har mycket gemensamt. Det blev en hel del prat om våra kära som gått före till himlens härliga land. Det är berikande att dela minnen med varandra. Man minns olika saker från förr.
Innan jag styrde kosan hemåt blev jag bjuden på en god lunch. Hemresan har gått fint och jag var hemmna i Hovslätt ca kl 20.30.
Så härligt att vakna i Ingelsryd och äta lugn frukost med Babsan, Kalle och Solveig! Vi har mycket att prata om. Vi har inte setts på över ett år men har pratat i telefon förstås.
Vi tog en promenad genom byn och när vi kom tillbaka passade vi på att ta lite fina foton på olika vackra trädgårdsmiljöer. Så’nt gillar jag. En härlig lunchfika blev det också med mackor och goda kakor.
På kvällen åkte vi in till Kalmar där Solveig bor. Vi hade bokat bord på en restaurang där vi skulle äta tillsammans med Barbro, Solveig (och mammas) kusiner Gunnel och Lena och Lenas tre döttrar (mina sysslingar) Kerstin, Linda och Anna.
Det blev ett underbart möte. Kerstin och jag har inte träffats sen vi var små så det är nog 50 år sen sist. Linda träffade jag i början av förra året då jag var i Halmstad och hälsade på Lena. Anna träffade jag senast på min mormor Linnéas 100-årskalas som var den 29 januari 2008.
Vi har haft en helt underbar kväll då vi pratat om en massa saker. Vi har kontakt på Facebook så därför känns det inte som att det är så länge sen. Eftersom vi följer varandra har vi koll på varandras utseende och olika uppdateringar kring hur våra liv är. Nu får det inte gå lika länge till nästa gång.
Idag besökte jag Kristvalla kyrkogård där många nära och kära ligger begravda. Det kändes så fint att få placera mina egenodlade blommor vid gravarna: dahlior, ringblommor och luktärter. Ovan ser vi graven för mamma, pappa och min bror Tomas
Nedan är det mormor och morfars grav samt en grav för min morfars mor och far samt hans bror Harry. Den sistnämnda graven är ”borttagen” men finns ändå kvar. Jag passade på att sätta några ringblommor i en vas där också. Harry har jag träffat. Han bodde i Slättingebygd när jag var ung och honom har jag varit hos många gånger och han har varit hos oss. Han var min mammas farbror och en god vän till vår familj.
Jag gick en runda på kyrkogården och fick bl a se min barndomsvän Mias gravsten. Hon dog i slutet av 2023 och jag var med på hennes begravning i Hjortsberga. Hon hade valt att ha sin gravplats i familjegraven där hennes pappas aska också finns.
Döden och livet hänger ihop. Vi ska alla dö en gång och ju äldre jag blir desto mer naturligt känns det. Jag vet att det kommer något bättre sen. Jag tror på Jesus och har ett hopp om att jag ska få träffa mina nära och kära igen. Det gör livet ljusare.
Sen åkte jag till Ingelsryd och ”checkade in” hos moster Barbro och morbror Kalle. Moster Solveig är också här. Vi har ätit och pratat och bara haft det bra. Jag sover här inatt.
Idag är det fem år sen jag flyttade in i mitt hus här på Tallkullen. Jag firar med flagga, solsken, kycklingfilé, äppelpaj och massor av glädje. Jag är enormt tacksam för mitt hem, min borg, min egen lilla plats på jorden. Här trivs jag gott och ser fram emot många år framöver i mitt älskade hem, mitt eget lilla paradis.
Det kändes så fint att få plocka av många blommor ikväll. Imorgon åker jag ”hem” till Kristvalla och pryder gravarna med färgstarka blomster till minne av färgstarka och goda människor. Livet är nu. 🩷
Vännen Ann-Britt var i stan och hörde av sig. Hon tittade in och vi har haft en trevlig kväll med fika och prat. Så roligt att uppdatera livet och allt som hänt sen sist. Det är berikande att dela erfarenheter med varandra. Vi avslutade kvällen med bön för varandra och vår värld. Det är tryggt att få överlämna sitt liv i Guds hand. Det ger frid i själen.
Ikväll har jag tittat på filmen Madeleine och taxichauffören. Den finns på Cineasterna så jag låg här hemma i soffan och tittade. Vilken vacker film! Jag rekommenderar den hjärteligen.
Filmen utspelar sig i Paris. De två huvudpersonerna är en pressad taxichaufför och en 92-årig dam som nu ska flytta in på ålderdomshemmet. Taxiresan blir längre än vad som var tänkt. De åker runt i Paris och har under tiden fina samtal om livet. Så många guldkorn! 🩷 Tårarna flödade i slutet.
I kören övar vi just nu sånger inför en konsert den 7 oktober kl 19.00 i Pingstkyrkan, Jönköping. Det är en massa härliga låtar med riktigt gung. Vi kommer att sjunga tillsammans med Mikael Järlestrand som är en fantastisk sångare. Vid pianot finns den skicklige pianisten Ola Hedén. Orkestern kommer att spela. Det är fritt inträde och caféet kommer att vara öppet från kl 17.00. Välkommen om du har tid och lust!
Min goa vän Yvonne är också med i kören och ikväll har vi övat för glatta livet. Det var så härligt.
Jag har längtat efter att få upp denna hylla som jag köpte för ett eller två år sen. Jag vill ha bättre ordning i uteförrådet. Idag var det dags och jag var verkligen på G. Jag röjde i förrådet och beredde plats för hyllan. Även om jag redan har gått igenom mycket av mitt material sen lärartiden så finns det ett antal lådor kvar. Nu ska jag gå igenom allt. Jag får ta en låda i taget. Det som är värt att spara ska inte ligga i lådor. Det ska stå på hyllor så jag har nära till det.
Jag dammsög och gjorde det fint.
Så var det då dags för montering och jag läste att man behöver vara två personer för att montera ihop denna hylla. Aj, aj…vem skulle jag be? Jag ville verkligen ha det gjort idag. Man ska ju följa instruktioner och rekommendationer och inte vara dumdristig. Kanske det är tokigt att ge sig på detta själv men så fick jag en idé. Han, min vän den bäste som är allestädes närvarande, kan väl hjälpa mig, Jesus alltså! Jag bad Honom hjälpa till men frågade om det var för mycket begärt så här på en söndag. Jag fick inget svar så jag körde igång och räknade med att Han var där och vet du vad? Det gick som en dans. Det tog lite tid men hyllan blev klar och jag tycker det blev bra.
Sen satte jag in alla grejer igen förutom det jag hade rensat ut och slängt. Nu finns det gott om plats när vintern kommer och alla dynor ska in. Så hittade jag en del grejer som jag inte riktigt hade haft koll på. Jag upptäckte att jag har två sekatörer. Jag blev så inspirerad att jag gick ut och började klippa avenbokshäcken som jag delar med grannen. Det är min uppgift att klippa häcken och jag fortsätter en kväll till veckan och gör det klart.
Det finns också en del ledigt utrymme på hyllorna till vänster. Så härligt! Jag känner mig nöjd.
Jag känner mig fylld av frid, ljus och glädje efter en underbar högmässa i Sofiakyrkan, Jönköping. Nicodemuskören från Kalmar medverkade.
Så roligt att få träffa goa gamla vännen Lena som bor i Kalmar och sjunger i denna kör. Att få gå fram och ta nattvarden till tonerna av ”Fader vår” kändes mäktigt. Jag älskar nattvarden, att ta emot förlåtelse och helande på olika områden i livet, sååå fantastiskt.
Vi bjöds på kyrkkaffe där vi hade samtalsfrågor att diskutera kring. Gamla vänner och nya bekanta mötte jag. Jag tände ett ljus och bad för en släkting, mig själv och annat som ligger mig varmt om hjärtat. Jag gjorde en böneknut i böneväven. Jag säger Wow och Halleluja på en gång! Mer Jesus till folket!
Detta Palettblad River Walk köpte jag på Orust i somras. Denna sort var ny för mig och jag gillade färgen. Nu har River Walk vuxit till sig och när jag kom hem från Frankrike hade det börjat blomma. Så roligt!
Dock är det så att blommorna ska knipsas av direkt för annars tappar bladen sin vackra färg. Jag har njutit av dessa blommor en vecka men nu har jag knipsat av dem och ställt dem i en vas.
Det blev en härlig fredagsfeeling i Tenhult med dessa glada musikaliska brudar! Marie, Eva och jag var bjudna till vår vän InaSiv. Hon bjöd på en massa gott. Så blev det prat och skratt, sång och musik! Så härligt att vara tillsammans!
Jag är glad att jag kan plocka blommor i min egen trädgård. Jag hade med denna lilla bukett till InaSiv. Olika färger i en salig blandning. Färger gör mig glad.
Trädgårdsglädje hemmavid! Så välgörande för själen. Jag älskar denna tid på året då det blommar i trädgården. Det är helt underbart att vara ute och dofta på blommorna. Ja, de doftar kanske inte så mycket men de sprider glädje med sin blotta existens. Nu njuter jag.
Palettbladen som jag planterade ut i början av sommaren växer och frodas. De är otroligt dekorativa. Mina olika dahlior blommar för fullt. Det kommer nya blommor hela tiden.
Krysantemum och rosor är också ljuvliga.
Ringblommor och krasse blommar och sprider glädje.
Luktärterna blommar så sakteliga och några tomater är nu mogna. Jag fick en tomatplanta av mina grannar i somras och nu har den vuxit till sig och bär frukt. Trevligt och gott.
Förra sommaren fick jag sticklingar av zebrablad (Tradescantia Zebrina). Jag planterade dem när de fått rötter och sen dess har de vuxit så det knakat. Jag skulle duscha växten en gång men det pallade den inte. Den gick av på många ställen. Jag fick då ta nya sticklingar och plantera. Nu har den vuxit otroligt mycket och jag fick beskära den för den höll på att nå golvet. Jag testade då att sätta en spaljé bakom och nu växer den och slingrar sig uppåt för fullt. Det är nästan så det ser lite vildvuxet ut. Jag måste göra något åt detta men vet inte riktigt vad än. Det är nog snyggare att ha den i en ampel om jag ska låta den fortsätta växa. Ska den stå på fönsterhyllan måste den beskäras nästan hela tiden. Det är ändå lite kul att experimentera och se vad som händer när man sätter dit en spaljé. Fortsättning följer längre fram. Det är kul med växter.
Min almanacka Ro för själen av Kerstin Svensson har följande text på sin oktoberbild.
Kasta alla era bekymmer på honom ty han sörjer för er.
Detta står i Bibeln i 1 Petrus brev 5:7. Det står lite olika beroende på vilken översättning det är. Ett annat alternativ är: Och kasta alla era bekymmer på honom, för han har omsorg om er.
Detta har jag praktiserat ibland i mitt liv. Vid vissa tillfällen har jag stått framför spegeln och bildligt talat kastat jobbiga situationer på Gud. Jag har flaxat med händerna och sagt:
– Gud, du vill väl inte att jag ska ha det så här resten av livet? Jag kastar det här på dig. Kom med en lösning på problemet!
När man har gjort allt man kan för egen del så är det bara att vänta på Guds ingripande. Det finns ett bibelord i Psaltaren 46:11 som säger: Bli stilla och besinna att jag är Gud. Ja, så är det. När man har gjort allt man kan och sen lämnat över det eller kastat det på Gud, då får man vara stilla och vänta på att Gud ska agera. Det känns tryggt.
Jag sov över hos Hans och Anita inatt. Det var flera andra som sov där också. Maria och Alex kom hem. Vi hjälptes åt på förmiddagen att röja i partytältet och få undan det mesta. Det blev presentöppning och vi åt goda rester från gårdagens bröllopsfest och umgicks.
Efter lunch och kaffe körde jag hem till Jönköping. Nu har jag varit ute på resande fot ett tag och det känns jätteskönt att vara hemma igen.
Jag lägger upp ett foto som jag tog i Missionshuset igår. Texen lyder: Hitintills har Herren hulpit. Hulpit är ett gammalt uttryck för hjälpt. Så vackert! Hitintills har Herren hjälpt. Det är så sant. Herren Jesus vänder jag mig till varje dag och ber om goda råd och hjälp i livet. Det känns tryggt.
Det har varit en underbar dag. Strax efter kl 10 styrde jag kosan mot Västerås. Min brorsdotter Maria och hennes Alex vigdes i Missionshuset i Vallby Friluftsmuseum. Det var en fin vigsel med ett strålande vackert brudpar. Så mycket glädje!
Nedan till vänster är brudparet omgivna av min bror och svägerska och på bilden till höger är Marias två söner med.
Sen blev det fest hemma i Hans och Anitas trädgård. De hade satt upp ett partytält. Lilla hunden och älsklingen Vira var också med på bröllopsfesten.
Det har varit en härlig kväll med mat och dryck, kaffe, sju sorters kakor och tårta, tal, sång, lek och dans m m.
solsken, 
kycklingfilé, äppelpaj och massor av glädje. 
Jag är enormt tacksam 
för mitt hem, min borg, min egen lilla plats på jorden. Här trivs jag gott och ser fram emot många år framöver i mitt älskade hem, mitt eget lilla paradis. 
🩷
🩷
Förnöjsamhet och glädjesprång gör livet till en vacker sång 