Första dagen i Åre förlöpte väl

Vi vaknade i god tid innan tåget var framme i Undersåker kl 07.25. Där blev vi hämtade av Susannas dotter Annie som går på Åredalens Folkhögskola. Vi checkade in på Hållandsgården i en liten lägenhet.

Vi installerade oss, åt frukost och fixade matsäck till backen. Sen bar det iväg till Åre. Vi parkerade i Rödkullen och utgick därifrån. Jag hyrde en hjälm där. Jag har inte åkt slalom på 13 år och det har hänt lite sen dess. Numera har nästan alla hjälm när de åker slalom.

Jag hade med mig mina Rossignol-skidor som är ganska gamla men inte så slitna. Det var dem jag åkte med sist men numera har nästan alla carvingskidor. Det bekymrade mig inte så mycket för jag tycker att mina vanliga slalomskidor har fungerat bra och dessa hade jag tänkt ha dessa dagar. Jag såg en till som hade vanliga gamla slalomskidor av märket Salomon.

Tyvärr tyckte jag inte att det fungerade så bra. Jag vet inte om det berodde på skidorna eller om jag har dåliga benmuskler. Det gick bra att åka men jag tyckte att det var jobbigt och jag fick värk i benmusklerna redan efter några åk.

Jag gjorde en rejäl vurpa ganska tidigt men vet egentligen inte vad jag gjorde. Jag trillade också en gång när jag skulle stiga av liften. Skidorna häktade tag i varandra bak på något sätt. Jag bestämde mig tidigt idag för att hyra carvingskidor de återstående tre dagarna. Dessa skidor är lättare att åka med.

Jag var inte med under alla åk utan satt och vilade och njöt i den härliga vårsolen mellan varven.

Efter sista åket gick jag och hyrde skidor inför morgondagen och de ställde in dem så allt är klart imorgon. Mannen som hjälpte mig sa att det har hänt en del inom pjäxvärlden också men eftersom jag tycker att mina pjäxor är sköna så kan jag fortsätta ha dem. Vi skrattade gott när han sa det. Susannas gamla pjäxor gick sönder under dagen så hon har fått hyra pjäxor resten av dagarna. Hon har haft dem sen hon gick på gymnasiet. Nu är det nya tider. Imorgon är det carving som gäller.

På väg till Åre med Snälltåget

Kl 17.20 avgick bussen från Jönköping till Nässjö. Där hoppade vi på Snälltåget som skulle ta oss ända till Åre. Det är min goda vän Susanna och hennes son Sam. Det tog en stund innan vi hade organiserat vår packning.

Vi hade mycket packning och redan på järnvägsstationen i Jönköping fick jag se att Susanna hade med ett gammalt köksredskap. Jag kunde inte förstå varför hon tog med något så stort och onödigt.

Det visade sig att den ska användas vid tillagning av Janssons frestelse på påskafton då vi ska ha en liten påskbuffé. Jag har med laxrullar och skinkrullar som jag tog direkt ur frysen innan jag åkte i eftermiddags.

Vi var ganska trötta så vi bäddade vid 21-tiden och sen var det bara att inta ryggläge. Så skönt!

Kl 22.25 var vi i Stockholm och då steg Susannas dotter Gabriella med pojkvän Viktor på. De intog sina sovplatser och sen väntade en god natts sömn.

Varför heter det kalasbyxor?

Idag är det inte lika vanligt med kalasbyxor som det var när jag var barn. Då hade vi alltid kalasbyxor när vi hade kjol eller klänning. Det är som strumpbyxor men de är tjockare och varmare.

Varför heter det kalasbyxor egentligen? Det var en handelsman som läste fel när han importerade kalasbyxor. De hette panty hose, termen för strumpbyxor i amerikansk engelska, men han läste fel och tyckte att det stod party hose. Så tillkom det svenska ordet kalasbyxor.

Jag har även använt kalasbyxor som vuxen. Jag minns att de hade en renässans på 80-talet. Jag har några kvar.

Roat mig på Filmbyn Småland

Arbetsdag – Glädjedag 😃 och speciellt idag då jag besökt Filmbyn i Mariannelund. De är mina kunder och nu var det dags att titta på lite annonsering för våren och sommaren. Jag fick ett varmt mottagande med kaffe och bulle. 💛 Vi pratade strategier för bästa annonseringen. Nu ska vi locka fler besökare till Filmbyn Småland och det borde vara lätt. Här finns så mycket roligt att göra.

När vi haft vårt möte fick jag roa mig så mycket jag ville. Jag gick till Pippi Långstrumps kök och fick också träffa Lilla Gubben.

Jag gick runt och tittade på en massa spännande grejer. Här prövar jag att sticka in huvudet i soppskålen och lyckligtvis fick jag ut det igen. 😃

Jag fortsatte min vandring och kom till en ”studio” där man kunde spela in film. Det var riktigt roligt. Här kommer ett smakprov.

Det kändes som Påsklov idag när jag fick vara här och roa mig. Jag sjöng karaoke 🎤 och fick vara med om så mycket trevligt. Hit åker jag gärna till baka. Jag har bara hunnit göra en bråkdel. 😃 Barnasinnet är på topp. 👍😅

Träden knoppas

Under dagens promenad såg jag detta träd med små knoppar. Oh, vad underbart! Solen skiner och det börjar bli något varmare ute. Jag kommer att tänka på den kända dikten av Karin Boye, Visst gör det ont när knoppar brister.

Den är värd att läsa. Den kan ge nya perspektiv. Står du inför något nytt i livet? Det kan vara jobbigt men lita på att Gud är med dig i varje steg du tar. När man håller på att växa ur den gamla kostymen men ändå inte riktigt hittat en ny kostym kan det vara lite bökigt och göra ont. Så händer det, skalet brister, rädslan försvinner och man blir fri och trygg i sin nya roll.

Ja visst gör det ont när knoppar brister.
Varför skulle annars våren tveka?
Varför skulle all vår heta längtan
bindas i det frusna bitterbleka?
Höljet var ju knoppen hela vintern.
Vad är det för nytt, som tär och spränger?
Ja visst gör det ont när knoppar brister,
ont för det som växer
        och det som stänger.

Ja nog är det svårt när droppar faller.
Skälvande av ängslan tungt de hänger,
klamrar sig vid kvisten, sväller, glider –
tyngden drar dem neråt, hur de klänger.
Svårt att vara oviss, rädd och delad,
svårt att känna djupet dra och kalla,
ändå sitta kvar och bara darra –
svårt att vilja stanna
        och vilja falla.

Då, när det är värst och inget hjälper,
brister som i jubel trädets knoppar,
då, när ingen rädsla längre håller,
faller i ett glitter kvistens droppar,
glömmer att de skrämdes av det nya,
glömmer att de ängslades för färden –
känner en sekund sin största trygghet,
vilar i den tillit
        som skapar världen.

Dags för slalom i påsk

Jag ska åka till Åre i påsk tillsammans med några vänner. Jag har verkligen längtat efter att få åka slalom. Det är jättelänge sen sist, kanske tio år.

Idag har jag tagit fram den utrustning jag har. Skidorna tror jag ska funka bra. Det är längesen jag köpte dem men jag har inte åkt så mycket på dem. Jag känner mig lite ringrostig men att åka slalom tror jag är som att cykla. Har man en gång lärt sig så sitter det i. Jag får ta det lugnt i början.

Det var riktigt roligt att ta fram alla grejer men jag inser att jag måste köpa en ny jacka. Den jag hade tidigare blev stulen i mitt förråd när jag bodde i lägenheten men den har jag haft länge så det ska bli roligt med en ny skidjacka.

Jag tog på mig underställ, strumpor och hela munderingen och testade pjäxorna. Det kommer att bli bra.

Varför klaga?

Varför klaga på väder och vind? ❄️ En god vän till mig som är begränsad när det gäller rörelse har ett mycket tacksamt sinne. 🙏 Hon berättade att när hon kom hemåkande i sin permobil idag så stod en annan kvinna som skulle in i huset och svor långa ramsor över vädret. ⚡️ Min vän som är en tacksam själ påpekade att de istället skulle vara tacksamma över att våren snart är på väg och att de inte bor i Ukraina. 🙏💙 Kanske kvinnan fick något att tänka på.

Själv kom jag att tänka på en gammal sång som Evie Tornquist-Karlsson sjöng. 😊 Den passar så bra. Det gäller att se allt det vi har och vara tacksamma för det. Nu sjunger jag ”Varför klaga”. 🎶🤗❤️

Texten har du här:

Varför klaga på väder och vind?

Varför klaga på kläder och skor?

Varför klaga när många ej har hem?

Varför klaga när många ej har mat?

Ja, va’ tacksam för de goda som du fått.

Ja, va’ tacksam för de goda som du fått.

De goda som du fått är för många blott en dröm.

Ja, va’ tacksam för de goda som du fått.

Varför klaga på hur du ser ut?

Varför klaga på längd och på vikt?

Varför klaga när många ej kan gå?

Varför klaga när många ej kan se?

Vill du hellre lyssna direkt via min YouTube-kanal så klicka här: https://www.youtube.com/watch?v=hoDfh5ftrgc

Valio yoghurt utan fett och tillsatt socker

Jag har i samarbete med Valio Sverige fått testa Valio yoghurt med smak av mango och passionsfrukt. Den innehåller 0% fett och inget tillsatt socker. Det tycker jag är toppen. Jag har ätit den till frukost. Jag brukar oftast blanda i lite lättfil och så tillsätter jag blåbär, aroniabär och rönnbär. Jag har också lagt på havregryn. Denna vitaminbomb inmundigar jag med stor aptit.

Jag tycker att smaken är fräsch och god. Yoghurten är krämig utan fruktbitar. Toppen för den som vill dra ner på fett och socker men ändå äta gott.

Den kan också ätas som mellanmål eller som en nyttig efterrätt.

Rödkål är vackert, gott och nyttigt

Wow, vad rödkål är vackert. Jag skar upp ett rödkålshuvud för att göra sallad och fascinerades av det fina mönstret. Jag gjorde en enkel sallad med vitlök, olivolja och salt. Det blev jättegott. Det finns massor av recept när det gäller olika rödkålsrätter. Nu blir jag sugen på att laga något.

Rödkål är inte bara vackert, det är gott och nyttigt. Det innehåller en massa vitaminer och mineraler: C-vitamin, betakaroten (som omvandlas till A-vitamin i kroppen), kalcium, järn och nyttiga antioxidanter.

Har du också lågt blodtryck när du ska ta blodtrycket?

Igår var jag på hälsosamtal. Veckan innan hade jag varit och tagit blodprover. Jag klarar oftast att styra mina tankar men när jag är på labbet är det svårt. Jag försöker tänka på något roligt men det är inte lätt. Det kan funka om de sticker snabbt men om jag ska sitta där i stolen och vänta en stund är det nästan kört. Jag blir svimfärdig. Det gör inte ont med ett litet stick men när de sätter dit den där grejen runt armen som ska få blodet att flöda till snurrar mina tankar. Jag tycker det är jobbigt t o m nu när jag skriver om det. Det slutade med att hon som tog provet fick välta stolen bakåt så jag fick vila en stund.

Förra veckan hade jag fått svara på en massa frågor gällande matvanor, motion osv och detta var nu sammanställt. Jag hade varit inne på 1177 och kollat upp min hälsokurva och mina provresultat och allt såg bra ut. Jag var såååå tacksam och glad för det.

Igår var det då dags för mitt hälsosamtal. Sköterskan mätte mig och vägde mig. Jag har inte krympt något. 😊 Vi gick igenom hälsokurvan tillsammans och sen var det dags att ta blodtrycket. Även om det inte gör ont så tycker jag det är jobbigt. Jag hade velat springa ut så fort det var klart. I så fall hade jag fixat det men nu skulle jag sitta kvar och prata lite till och det klarade jag inte. Jag känner direkt när jag blir svimfärdig och då är det bara att lägga ner huvudet i knäet. Varje gång jag försökte höja huvudet så försvann färgen från ansiktet. Så’nt går inte att dölja för sköterskan. Det slutade med att jag fick inta ryggläge på britsen med fötterna i högläge. Sen började vi prata om jobbet istället och efter en stund mådde jag bättre.

Mitt blodtryck var 89/49 och det är lite lågt men det berodde på att jag tycker det är jobbigt att ta prover. En gång när jag var på hälsosamtal för många år sen var blodtrycket så lågt att de inte kunde mäta det. Jag fick då gå ut och vila i dagrummet och läsa veckotidningar och tänka på annat. Efter en stund var det mätbart.

Jag tror inte jag har lågt blodtryck i vanliga fall. Jag sa till henne att när jag är hemma har jag inte det…ha, ha, ha…. men jag har ju ingen aning egentligen. Dock vet jag ju att jag inte mår dåligt i vanliga fall. När jag förhörde mig om riskerna med att ha lågt blodtryck så sa hon att man kan bli snurrig när man reser sig och speciellt om man är lång. Jag brukar inte bli det så jag hoppas allt är ok när jag inte vistas i sjukhusmiljöer.

För många år sen när jag var yngre och mamma och jag var på vårdcentralen (el läkarstationen som det hette då) i Nybro så damp jag i golvet när vi kom ut i väntrummet efter ett blodprov.

Jag vet att det finns fler som jag och det känns skönt. Min bror har liknande tendenser. Du kanske också har det. Det är inget konstigt, bara lite jobbigt.

Finbesök av Hasse P

Jag är med i styrelsen för Jönköpings Närradioförening och ikväll har vi haft årsmöte. Allt gick snabbt och smidigt. Det gillar jag. Vi bjöds på goda mackor och vi fick riktigt finbesök. Ingen mindre än Hasse P var på plats. Han intervjuades av en man i styrelsen och det blev mycket inspirerande och trevligt.

För dig som inte känner till Hasse P kan jag säga att han är en profil här i bygden. Han har arbetat på P4 Jönköping i drygt 30 år och är sååååå omtyckt. Han är verkligen folklig och trevlig. Vi var alla så glada att han ville vara med oss ikväll.

Ljuvliga Vänskapsfamilj

Min goa och glada vän Bodil kom hit igår för att vara med på konserten. Inatt har hon sovit över här hemma så idag blev det en trevlig frukost tillsammans. Vi var sen på Asecs och shoppade och åt lunch.

Sen blev det eftermiddagsfika och då dök vår käre vän Bruno upp. Vi fick en jättetrevlig stund där vi ventilerade livets väsentligheter.

Jag uppskattar min vänskapsfamilj sååååååååå mycket. Tack Jesus för alla goda vänner jag har! De berikar verkligen livet, ger mig glädje och trygghet.

Mycket glädje och positiv boost på kvällens konsert

Det har varit en underbar dag. Vi i Projektkören träffades i Pingstkyrkan här i Hovslätt redan kl 09.30 och har finslipat inför kvällens konsert. Vi har övat och övat och övat. Så har vi fikat och ätit och fikat och fikat. Inget har saknats.

Kyrkan var fullsatt ikväll vid konserten. Flera av mina vänner hade kommit vilket var extra roligt. Det blev verkligen en toppenkväll men mycket glädje och gung.

För mig har det varit extra roligt att träffa så många härliga människor i det samhälle där jag bor sen drygt fyra år tillbaka. Det har varit en mycket positiv upplevelse. Jag har inte varit så många gånger här i Pingstkyrkan innan jag började i projektkören, kanske fem gånger. Jag tror det kommer att bli fler besök efter detta.

Ungdomskören Joyful sjöng några egna sånger och några sånger tillsammans med oss.

Här är det riktigt drag när vi sjunger Get together.

Här sjunger vi sången Hopp. Du är hopp för en hopplös värld. Tro för en trolös själ. Du är allt mitt hjärta begär. Du är ljus i vår mörka tid. Lust, som väcker mig till liv.

Två franskinspirerade böcker till min hylla

Min goda vän Gunnel förser mig med underbara böcker. Hon har precis som jag arbetat som fransklärare och älskar Frankrike. Hon rensar ur sitt rika förråd och delar med sig. När jag klippte hennes hår för en tid sen gav hon mig en jättefin bok som handlar om slotten i Loiredalen. När hon åkte med mig till Alliance française häromkvällen gav hon mig ytterligare två böcker. Generositeten vet inga gränser. Jag tycker de är fina och har nu placerat dem på min senaste franskinspirerade hylla.

Jag har nyligen läst boken Den lilla bokhandeln i Paris av Nina George men den var sådär. Den såg bra ut och baksidestexten var inspirerande men boken var inget för mig. Jag läser Den lilla bokbussen i Provence om jag får tid. och lust. Hoppas den är bättre än den första boken. I vilket fall som helst pryder den min hylla. Den andra boken som heter Det lilla hotellet på Rue d’Amour (Det lilla hotellet på kärleksgatan) låter romantiskt och mysigt. Den är skriven av Dag Öhrlund. Jag läser den när jag får tid. Just nu läser jag annan litteratur för att förkovra mig ytterligare inför min Parisresa i Maj.

Tack snälla Gunnel för din generositet!

Körkonsert på lördag

Jag har varit med i en kör i drygt tre år men kände i början av januari att jag skulle sluta för att ha tid att göra annat. Sagt och gjort! Så kom den första onsdagen då jag inte skulle åka till körövningen mer men då ringde en grannfru. Hon frågade om jag vill vara med i en projektkör som skulle börja samma kväll här i Pingstkyrkan i Hovslätt. Det var lite märkligt. Jag hade precis avslutat engagemanget i en kör och så dyker det upp något nytt. Jag tänkte att jag skulle följa med för att se vad det var.

Det visade sig vara något helt fantastiskt så jag har blivit kvar. Vi har sjungit sånger från 90-talet och framåt, sånger som jag var med och sjöng i ungdomskörer och på andra ställen. Vi sjunger bl a ”Då ska glädjen bryta fram” och ”Hela hjärta är fullt av en sång”. Det har varit mycket glädje och härlig gemenskap. På lördag kväll har vi konsert i Hovslätts Pingstkyrka kl 18.00 Vi sjunger för och tillsammans med publiken. Det kommer att bli en kväll fylld av Glädje, Gung, Gemenskap, Grillning av korv m m.

Bor du här i trakten är du varmt välkommen på lördag kväll!

An der schönen blauen Donau

Den 13 maj bär det iväg med en dubbeldäckare till Paris. 🇫🇷 Fram till dess sitter jag här och spelar och drömmer mig ner till Europa och dess floder. Jag spelar här början av ett känt musikstycke i vars titel namnet på en europeisk flod finns. Vad heter floden? Kan du hela titeln på musikstycket blir det extra stilpoäng.

Jag gjorde denna tävling på Facebook och Instagram igår och vänner fick skicka in sina svar i privata meddelanden. En överraskning utlovades till dem som svarade först på respektive ställe. Det blev en bra respons och ikväll har jag utsett vinnarna. Imorgon ska jag sända dem varsitt fint vykort med en uppmuntrande hälsning. Det blir roligt.

Musikstycket heter ”An der schönen blauen Donau” (Vid den vackra blå Donau). Det är en vals av Johann Strauss den yngre. Floden heter alltså Donau. 💙 

Samtliga hade svarat rätt förutom en av mina vänner som kreativt svarade ”Stilla flyter Rhen”. Fin titel men jag känner inte till det musikstycket. 😆 Kanske det är nykomponerat. 

Jag har noterna till musikstycket i Barnbalen som har varit min mammas. Jag minns att jag spelade detta stycke när jag var yngre och bodde hemma.

Optimister är piggare

På mitt kylskåp finns en text som säger att optimister mår bättre än pessimister. Ja, det är väl inte så konstigt. Med en positiv livssyn blir allt lättare. Det går så mycket bättre att möta mot gångar om man försöker tänka positivt.

Det är t o m så att den som försöker leva på detta sätt löper mindre risk att få hjärtbesvär eller dö i förtid. Optimister har också lägre kolesterolvärden och lägre blodtryck.

Detta är ju helt underbart. Låt oss hjälpas åt att tänka positivt och stötta varandra till en mer positiv livssyn. Vi har allt att vinna.

Ute på vift med Helene

Igår kväll följde jag med vännen Helen på konsert i Månsarps kyrka. Det var en projektkör som framförde musikalen Befriad. De gjorde ett fint framförande och jag kände igen en del låtar från förr. Musikalen Befriad, skapades av Lars Mörlid och Peter Sandwall, och hade premiär 1973 då den framfördes av gospelkören Choralerna.

Sen följde Helen med mig hem på eftersits. Vi känner inte varandra så väl men har sagt när vi mötts i kyrkan att vi ska träffas någon gång. Ikväll blev det av. Vi har nu fikat och hunnit prata om både det ena och det andra. Jag känner mig berikad. Det blev en mycket trevlig kväll.

Hela världen är full av vänner som vi inte har lärt känna än.

Min storebror skulle ha fyllt 65 år idag

Idag är det en speciell dag. Om min storebror hade levt så skulle han ha fyllt 65 år. Jag tänker på honom lite extra och vill lägga upp detta familjekort. Tomas sitter i pappas knä.

Tomas föddes den 19 mars 1958 och flyttade till himlen den 23 oktober 1972.

Tomas föddes med en hjärnskada. Han var utvecklingsstörd. Idag skulle vi ha sagt att han hade en intellektuell och fysisk funktionsnedsättning. Han kunde inte gå utan fick sitta i rullstol. Han kunde inte prata, äta eller göra så mycket själv.

Tomas var mycket sjuk den sista tiden och om jag inte minns fel så hade han lunginflammation när han dog. Han var 14 år då. Det var förstås jättesorgligt när han dog men samtidigt kanske det var det bästa. Mamma och pappa hade inte klarat av att ta hand om honom hemma hur länge som helst och jag tror de skulle ha känt det väldigt jobbigt att han skulle ha bott på ett vårdhem. Jag tror det var det bästa som skedde.

Jag minns begravningen som var min första begravning. Jag minns att min kusin Kyllike och jag hade fått hemsydda kjolar och så skulle vi ha en svart sorgknapp på blusen. De vuxna hade sorgband. Det var för att markera utåt att man hade sorg. Man skulle bära sorgbandet veckorna före begravningen och i upp till ett halvår efter begravningen. För egen del tror jag bara att jag hade det på begravningen men jag minns inte riktigt.

Jag minns också att jag tyckte det var hemskt att folk satt och pratade och skrattade så mycket på begravningen. Jag tyckte inte det var en rolig dag. Då tänkte jag för mig själv att jag aldrig skulle skratta på en begravning. Jag var bara nio år då och har med årens lopp insett att det kanske är bra att man kan skratta också på en begravning. Glädje och sorg går hand i hand.

Ju äldre jag blir desto mer tänker jag på Tomas och tittar på foton. Tänk om han hade varit frisk! Jag undrar hur han hade varit och vad han hade arbetat med, vad han hade gillat att göra osv. Kanske han skulle ha tagit pension nu eller också arbetat några år till.

Oh, vad det skulle ha varit roligt att ha haft en storebror i livet. Tänk att få prata, skratta, ha förtroliga samtal och dela livet. Jag hade velat ha honom här och nu så klart men istället får jag se framåt. En dag ska vi ses igen.

Ju fler släktingar och vänner som går vidare desto mer kan jag se fram emot himlen. Men som jag brukar säga, nu är vi här och nu gäller det att leva och glädjas över allt vi har som är bra. Det finns så mycket att vara tacksam för.

Sweet home

Jag gillar kylskåpsmagneter och har ganska många uppsatta varvat med kort och lappar.

Min kärlek till hemmet är stor. Här har jag mitt liv. Här finns alla mina grejer varvat med de grejer jag fått ärva efter mina föräldrar och andra släktingar. Här finns massor av minnen som gör mig varm. Det känns som att jag har mina förfäder med mig här på något sätt. De finns här tillsammans med mig. Jag kan t o m känna doften från mammas linneskåp när jag öppnar den garderob där jag har dukar och lakan. Vissa dukar behövde inte tvättas utan de har följt med hit och lagts in på hyllorna precis som de låg i mammas skåp när hon flyttade till himlen. Det finns minnen i dofter. Ibland ställer jag mig och bara insuper denna doft. Det är skönt.

Vår kärlek till hemmet uttrycker vi på olika sätt:

Sweet home

Home sweet home

Mitt hem är min borg

Skönast är ändå hemmets lugna vrå

Borta bra men hemma bäst