Hej, från Paris! Vi började dagen med en stadsrundtur med buss. Tre härliga Jönköpingstjejer är med på vår underbara resa. Här fick jag en fin bild tillsammans med dem.
På eftermiddagen blev det en båttur på Seine. Här ser vid en del av gänget och så min gladlynte busschaufför.
På kvällen var vi i Montmartre och besökte Sacré-Cœur och strosade i de mysiga kvarteren vid Place du Tertre. Vi åt en god middag på La Bonne Franquette.
Så var det dags att gå ner igen. Många åkte Le funiculaire som är en liten bergbana men den som ville uppleva romantikens Paris tog trapporna ner. Så mysigt!
Tjohooooo! Äntligen på väg på årets första resa för min del!
Till Wuppertal, Bryssel och Paris slipper vi rida på en gris. Busschaufför Erik sitter vid ratt, då blir det trevligt, tryggt och glatt.
Ja, nu är vi äntligen på väg och jag njuter i fulla drag. Mina reseledarkollegor har varit igång sen i slutet av mars och nu är det äntligen dags för mig att åka iväg. Jag har ju mitt ordinarie arbete så därför får jag hålla mig till att resa på mina semesterdagar.
Vi stannade för lunch på Hotel Wennhof i Scharbeutz. Där blommar den rosa kastanjen så vackert.
Vi fortsatte vår färd och sover inatt på Vienna House i Wuppertal.
Som ni kanske vet så arbetar jag lite grand som reseledare åt Scandorama. Strax före nyår fyllde vi i våra önskemål vilka resor vi helst ville ha inför året och när vi har möjlighet att arbeta. Jag gjorde mina val men kände samtidigt att det blir bra vad det än blir men jag hoppades på Paris och någon kryssning till att börja med.
Igår fick jag förfrågan om att ta hand om en resa till Paris 7 dagar, 18-24 maj och en Rhônekryssning 9 dagar, 15-23 juni. Jag blev otroligt glad. Detta ger mig så mycket. Jag ansökte om semester direkt och idag fick jag den beviljad så jag tackade ja direkt. Oh, vad detta ska bli roligt! Att åka till Paris är alltid rätt. Där finns så mycket att se och att få åka dit i maj kommer att bli magiskt.
Vill du följa med mig till Frankrike kanske? Jag tror att båda resorna blir kanontrevliga. Paris är som sagt en ljuvlig stad. Vi kommer att bekanta oss med staden och göra utflykter. På vår Rhônekryssning kommer vi att besöka Lyon, Avignon, Arles, Camargue, Vercorsmassivet m m i södra Frankrike. Jag lägger in länkar till resorna här för att du ska kunna läsa mer. Välkommen att följa med! Klicka på länken och klicka sen på Visa mer för att se hela programmet.
I ottan styrde kaptenen båten vidare söderut på floden Maas. Strax före lunch var vi framme i Maastricht och jag hade bett kökspersonalen att få äta snabbt för jag ville hinna ut en timma och sondera terrängen innan det var dags för stadspromenad och tur var det. Det är inte helt enkelt att hitta i en ny stad även om man suttit hemma och ritat ut promenaden på karten. Kartan och verkligheten skiljer sig lite ibland. Det regnade den timma jag var ute men sen när jag hämtat gästerna på båten och vi gav oss iväg var det uppehåll. Ljuva lycka!
Nu har vi kommit fram till den bokaffär som kanske är världens vackraste – en kyrka från 1200-talet. Det är Dominicanenkerk, den tidigare dominikanska kyrkan som nu är omgjord till en bokhandel. Här säljer man både nya och begagnade böcker.
Ett café har byggts där kyrkokören en gång brukade sjunga och här står ett stort bord i form av ett kors. Det finns en avdelning för klassisk musik på första våningen och hit kan man gå och se livemusik
På golvet ligger vackra gravstenar.
Nu har vi kommit till det vackra torget Vrijthof som är Maastrichts största torg, idylliskt, med kullersten som kantas av välskötta gamla träd. Här finns spännande kaféer och restauranger, gamla kyrkor och eleganta byggnader
Just nu är det julmarknad på torget. Här ser vi två olika kyrkor som ligger precis intill varandra vid torget. Till vänster ser vi den protestantiska kyrkan Johanneskyrkan (Sint Janskerk) och till höger den romersk-katolska Sankt Servatiusbasilikan (Basiliek van Sint Servaas) som är nederländernas äldsta katedral. Den är från 1000-talet men det finns bevis på att det fanns en byggnad här lång innan dess. Sankt Servatius var stadens förste biskop och han begravdes här år 384. Kyrkan sägs ha byggts av helgonet Servatius. Hit har människor i århundraden tagit pilgrimsfärder. Servatius kvarlevor tros ligga bevarade i en krypta här. Man kan gå och se utgrävningarna under byggnaden, där spår av en kyrka från 500-talet har upptäckts.
Här är entrén till Sankt Servatiusbasilikan och när man kommer in finns en krubba.
Nu har vi kommit fram till Vårfrukyrkan, Basilica of Our Lady (Basiliek van Onze Lieve Vrouwe). Det är en romersk-katolsk församlingskyrka. Basilikan brukar även kallas för Havets stjärna på grund av den berömda trästatyn av Maria i kapellet med samma namn. Du ser den här nere till höger. Här hade många människor tänt ljus och jag tände också ett och bad en bön.
Under åren har många troende hävdat att de har blivit friska av denna staty och pilgrimer från hela Europa kommer fortfarande hit för att bli helade.
Sen gick vi vidare till Helvetesporten – Helpoort. Den är Nederländernas äldsta kvarvarande stadsport och den enda som finns kvar i Maastricht. På varje sida av Helvetesporten finns två runda torn. Mellan tornen och ovanför själva porten sitter ett orangemålat klockhus i trä. Enligt legenden har porten fått sitt namn på grund av den värme som strömmade ut från den smedja som en gång låg här. Nu ligger här ett museum om Maastrichts historia. Utställningen är gratis och endast öppen under sommarmånaderna.
Man kan gå upp till toppen och få en fin utsikt över staden och också ta ett varv uppe på de gamla stadsmurarna.
Sen var vår stadspromenad slut och jag följde med gästerna till båten. Jag gick sen ut på en egen runda. Det är så roligt att bara strosa runt och njuta av allt vackert. De satsar verkligen på att smycka staden med tomtar och annat festligt.
Små mysiga gator.
Nu är jag vid torget Vrijthof igen. Det blev inget restaurangbesök denna gång eftersom vi har helpension på båten men en annan gång kanske.
Sen gick jag hem till båten för att göra mig iordning för kvällens julfirande.
Jag åt mina måltider tillsammans med den danska guiden Anita, hennes man Henrik och den danske chauffören Carl. Det var trevligt.
Kvällens Julmeny såg ut så här:
Tyvärr glömde jag att ta kort på laxen men de andra rätterna kommer här. Allt var mycket gott.
Sen var det dags för mig att dela ut varsin julklapp till resenärerna. Jag hade varit ute och köpt dem varsin chokladkaka under min stadspromenad. Det är kul med ögonblicksbilder jag får av mina resenärer.
Kl 21.45 var det dags att gå till Sankt Servatiusbasilikan på katolsk midnattsmässa. Vi var där kl 22.00 och det började inte förrän kl 23.00 så vi fick bra platser på andra bänk. Det fyllde på bra efter hand. Redan kl 22.30 började de spela vacker musik.
Jag är så glad att jag fick med mig en tapper liten skara på fem personer.
Mässan var slut ca kl 00.45 och då gick vi genom julsmyckade gator hem till båten. Det har varit en trevlig Julafton här i Maastricht.
Vi mönstrade på MS Carmen i Cuijk inatt kl 01.40. Då fick vi smörgåsar i baren. Sen var det skönt att sova efter den långa resan.
Tidigt i ottan styrde båten mot Roermond. Vi blev serverade en god frukost när vi vaknat.
Jag träffade min danska kollega Anita som är reseledare för guppen som reser med Riis Rejser. Vi sitter vid samma bord och äter. Det känns bra att ha någon att bolla idéer och planering med.
Det finns ett vackert rött hjärta här på MS Carmen och jag fotograferade Asta och Per som så gärna ställde upp på ett foto. Jag älskar hjärtan och speciellt när de är röda.
Här ska vi ta oss igenom en sluss.
Efter lunchen åkte vi till Roermond Designer Outlet som ligger bara några minuters bussresa från båten. Det är den största Designer Outlet som finns i Benelux-länderna och Tyskland. Här säljs över 200 kända märken till mycket rabatterade priser i fler än 185 butiker.
Det var vackert smyckat med en massa olika juldekorationer.
Jag åkte en tur med ”Pariserhjulet” för att se Roermond från ovan.
Jag njöt av alla blomster och dekorationer. Det är så fint. Jag blir glad av det.
Vi spenderade några trevliga timmar här innan vi körde hem till båten igen. Många gäster hade redan meddelat att de skulle gå hem så vi var inte många i bussen.
På kvällen åt vi en god middag. Både lunch och middag är trerätters och allt smakar väldigt bra.
Idag kl 08.00 lämnade vi Öresundsterminalen och började vår resa till Nederländerna. Vi var riktigt glada att vi kunde köra över Öresundsbron efter nattens avstängning och att vi hann över innan de stängde igen. Det har varit extremt jobbigt väder nu när stormen Pia har dragit in över Sverige. Vi läste följande på Öresundsbrons trafikinfornatiuon:
Kraftiga vindar väntas under torsdagen och fredagen den 21-22 december.Om medelvinden uppgår till 25 m/s stängs Øresundsbron för vägtrafik av säkerhetsskäl. Enligt prognosen väntas medelvinden ligga över gränsvärdet för stängning. Störst risk för stängning är i perioden klockan 19-03 på torsdagen.
Jag tror att bron öppnade upp kl 06.00 så vi hade tur. Chaufför Alexander körde oss från Malmö till Puttgarden. Vår ordinarie chaufför Kostas körde bil och mötte upp i Puttgarden där Alexander tog bilen och körde hem igen. Vi var tvungna att göra så för att inte Kostas skulle få för lång arbetsdag. Det är viktigt att busschaufförerna håller sina arbetstider.
Tyvärr var det trafikstockning när vi började närma oss Puttgarden. Det hade hänt en olycka och inte blev det bättre av att färjorna inte hade gått under natten. Nu var det en massa bilar som stod i kö till färjan. Vi skulle åkt med färjan kl 10.45 men kom inte med förrän kl 14.00.
Sen var det kö igen. Vi vet inte vad som hänt men det var totalt stopp i trafiken. Trafikstockning heter Stau på tyska. Det känns som att det ofta är Stau på Autobahn. Vi skulle ha ätit lunch i Neustadt in Holstein kl 13.00 ungefär men vi kom inte fram dit förrän kl 18.00. Vi var fem timmar försenade alltså. Personalen på restaurangen var fantastiska. Det var inga problem alls. De serverade oss maten jag ringt och beställt kl 09 på morgonen. Jag åt schnitzel vilket smakade fantastiskt gott. Hungern var nog också en bra krydda.
Våra 23 gäster är så förstående och trevliga. Kl 19.00 fortsatte vi färden söderut. Efter tre timmar behövde vi pausa för att hålla chaufförens arbetstider så kl 22.00 stannade vi vid en rastplats. Vi öppnade busscaféet. Där vi stannade längs Autobahn var servicestället stängt men inga sura miner här inte. Vi är redan en familj. Vi beräknar vara framme kl 01.30 i Cujik där vi ska mönstra på båten. Vi skulle ha ätit en trerätters middag runt 21-tiden men nu får vi smörgås istället och det blir bra.
Imorgon bitti kl 05.00 styr kaptenen båten söderut. Vi ska åka på en kryssning på floden Maas (La Meuse på franska) genom vackra julpyntade nederländska städer som Roermond, Venlo och Maastricht.
Även om vi är rejält försenade är jag tacksam att allt har gått bra.
Sista dagen med gänget! Vi startade från Bochum kl 07.00. Vi gjorde ett förmiddagsstopp då vi dukade upp busscaféet och även tog detta gruppkort. Sen fortsatte färden till Scharbeutz där vi åt lunch. Sen var det inte långt kvar till Puttgarten. Vi hade en fin färjetur över till Danmark och vid 20-tiden rullade vi in på Öresundsterminalen.
Vi har haft underbara dagar tillsammans på vår Parisresa! Glada, goa och humoristiska resenärer som jag tror har njutit lika mycket som jag har gjort av allt vackert Paris har att bjuda. Nu är vi hemma i Sverige med en massa härliga minnen. Jag är oändligt tacksam för denna vecka!
Jag åker med anslutningsbussen hem till Jönköping för imorgon ska jag åka till Västerås på bröllop. Nu är det snabba puckar som gäller.
Idag kl 07.00 rullade vi iväg från hotellet och fick en vacker morgontur ut ur vårt älskade Paris. Vi åkte till Reims. Vi stannade till vid katedralen Notre-Dame de Reims. Det var här Frankrikes kungar kröntes förr i tiden. Kyrkan används idag i gudstjänstlivet av den romersk-katolska kyrkan.
Vid entrén finns ett antal änglar och en av dem ser så glad och mysig ut. Titta på honom! Visst är han underbar?!
Jag hade kunnat gå runt länge i kyrkan men det blev en snabbvisit.
Sen åkte vi till Champagnehuset Charles de Cazanove där det blev champagneprovning.
Vi åkte vidare till Luxemburg där vi hade korvpicknick. Därefter åkte vi vidare norrut och gjorde ett stopp under eftermiddagen då vi öppnade upp busscaféet. Det var många köer på autobahn i Tyskland men till slut kom vi fram till hotellet där vi åt en god buffé innan det var dags att sova.
Idag åkte vi till Versailles där gästerna skulle besöka det pampiga slottet som Ludvig XIV lät uppföra. Han kallades också för Solkungen. Han tyckte att allt skulle kretsa kring honom precis som allt kretsar kring solen.
När Ludvig kom till makten på 1660-talet var det oroligt inne i Paris och han sökte sig då till Versailles där hans pappa hade en jaktstuga. Han bestämde att man skulle bygga ett slott där. Detta var ett sätt för honom att cementera sin makt.
1682 blev slottet kungens officiella residens. Man har efter det byggt nya byggnader på området. Slottet Grand Trianon byggdes som lustslott åt Ludvig XIV och slottet Petit Trianon byggdes som lustslott åt Ludvig XV. Hameau de la reine (Drottningens by) är en modellby i naturlig storlek som byggdes åt Marie Antoinette. Den var en fullt fungerande gård. Marie Antoinette disponerade denna konstgjorda by som sin egen avskilda rekreationsplats.
Medan gästerna var på slottet tog Emanuel och jag en fika på ett närliggande café. Det var så skönt att sitta där i skuggan i lugn och ro och prata.
Sen var det dags för oss att förbereda picknick. Vi hade köpt allt dagen innan så det var bara att börja skära upp allt och duka upp det på bordet.
Många satte sig inne i bussen och åt för det var varmt ute men i bussen har vi air condition.
När vi kom hem till Paris var det ledig eftermiddag och kväll. Emanuel och jag åkte och handlade inför morgondagens korvpicknick i Luxemburg. Sen var det ledigt även för oss.
Jag gick till den fina och exklusiva platsen Place Vendôme.
Det är ett åttakantigt torg uppkallat efter Caesar de Vendôme, oäkta son till Henrik IV. Torget är ritat av Jules Hardouin-Mansart. Det omgärdas av akademier och ambassader. Hela torget andas rikedom. Här finns gudsmeder, urmakare och juvelerare. Det anlades under åren 1698-1720. På nr 12 dog Frédéric Chopin 1849. Här ligger också Justitieministeriet.
I mitten ser vi Colonne Vendôme – Vendômekolonnen. Det är en 44 meter hög bronsstaty med Napoleon högst upp. Den är gjord av 1200 nedsmälta kanoner. På den slingriga bronsreliefen skildras Napoleons arméers bragder. Monumentet restes 1806 på order av Napoleon för att fira segern vid Austerlitz. Kolonnen revs i samband med Pariskommunen 1871 men återställdes 1874 med en kopia av originalstatyn i dess ställe.
Lyxhotellet Hotel Ritz som grundades av Cesar Ritz vid sekelskiftet finns på nr 15. Här finns rum och sviter samt rum med extra lyx. Jag har hört att man kan få ge 145 000 kr för ett dubbelrum. Jag googlar nu och om man vill hyra ett dubbelrum denna vecka så kostar det 35 000 kr för en natt men imorgon natt kostar det 615 000 kr. Det kanske händer något särskilt i Paris så det nästan är fullbelagt.
Jag stannade till för att fotografera. Jag tittade på de människor som gick in och ut ur hotellet. De såg ganska vanliga ut. Jag funderade på vilka de är som lägger så mycket pengar för att bo på hotell i Paris. Utanför stod det fina bilar redo att hämta hotellgästerna.
1979 köptes hotellet av Al Fayed, Dodi Fayeds pappa, för 200 miljoner franc och renoverades för 300 miljoner Franc. Dodi Fayed var Lady Dianas pojkvän. Här spenderade prinsessan Diana och Dodi sina sista två timmer i livet. Sent på kvällen lördagen 30 augusti 1997 lämnade Diana och Fayed Hôtel Ritz här vid Place Vendôme i Paris och färdades längs floden Seines norra bank. Kort efter midnatt den 31 augusti 1997 körde deras Mercedes-Benz S280 in i tunneln under Place de l’Alma (i dag : Place Diana), samtidigt som de förföljdes av nio franska paparazzi-fotografer i olika fordon. Dodi Fayed, Dianas partner, och Henri Paul, föraren av Mercedes-Benz W140 S-klass, dödförklarades på platsen. Diana fördes till sjukhus men dog under natten. Dodis livvakt Trevor Rees-Jones överlevde.
Jag fortsatte min promenad förbi en staty av Jeanne d’Arc som är Frankrikes nationalhelgon. Jeanne var en vanlig flicka som hjälpte till i hushållet och vaktade familjens boskap. Något hände när hon var tolv år. Hon började höra röster. Själv hävdade hon hela sitt korta liv att rösterna kom från Gud. Rösterna uppmanade henne att befria landet från engelsmännen. Först när hon var 17 år bestämde hon sig för att följa uppmaningen.
Under medeltiden trodde man på häxor och kungen lät noga undersöka om hon var besatt av djävulen innan han gav henne en egen här. Läget för Frankrike var så besvärligt att man inte vågade missa en chans. Kanske var Jeanne verkligen sänd av Gud. Det visade sig vara rätt att satsa på Jeanne. Krigslyckan vände och engelsmännen måste fly från det ena fästet efter det andra. Men efter många segrar blev Jeanne slutligen tillfångatagen av de engelskvänliga burgunderna.
Jeanne fängslades och förklarades som häxa. År 1431 brändes hon på bål. Hon blev bara 19 år. Allt sedan dess har fenomenet Jeanne d’Arc sysselsatt såväl folkfantasin som forskningen. Så sent som 1920 kanoniserades hon av den katolska kyrkan. Efter det firas hon med en nationell helgdag i Frankrike. Den infaller första söndagen efter 8 maj. Kyrkan hedrar Jeannes minne på hennes dödsdag den 30 maj.
Den franske presidenten Charles de Gaulle talade om Jeanne d’Arc som en av sina nationella idoler. Jeanne d’Arc är en nationell hjältinna. Hon står för nationell frihet, nationell styrka, för lojalitet mot och uppoffring för fäderneslandet.
Jag gick sen till Lovren och strosade runt och njöt av den varma vackra kvällen. Det kändes magiskt på något sätt.
Sen gick jag vidare på Quai François Mitterrand och gick över bron Pont des Arts varifrån man har denna vackra vy över Pont Neuf och början av Île de la Cité.
Sen möttes jag av Franska Akademien, även den en vacker byggnad.
Jag styrde stegen mot Place Saint-Michel där jag skulle möta min goda vän Gunnel från Hovslätt. Hon är här i Paris en vecka och ikväll hade vi bestämt träff. Så fantastiskt att få möta henne här. Vi har båda varit fransklärare i Jönköpings kommun och träffas med jämna mellanrum hemma i Hovslätt och ser på fransk flim och pratar om vårt älskade Paris. Hon är en mycket god vän. Det blev ett kärt möte.
Hon ville visa mig en grej. Vi gick till Square Réné-Viviani som ligger i Quartier Latin, Latinkvarteren. Det är en park och där finns detta träd som planterades 1601. Det är Paris äldsta träd som alltså är 422 år i år.
Där finns också ett gammalt hjul. Jag vågar inte säga hur gammalt det är men det är väldigt, väldigt gammalt.
Sen gick vi till en restaurang som Gunnel gillar, La Fourmi Ailée (Den bevingade myran). Vi åt och mös i vårt älskade Paris. Det blev en jättefin avslutning på mina dagar i Paris denna gång.
Idag åkte vi till Monets Trädgård i Giverny. Medan gästerna besökte trädgården åkte Emanuel och jag och handlade och förberedde en äkta fransk picknick i Vernon. Det blev trevligt och uppskattat. Det är fint att sitta och avnjuta picknicken intill Seine.
Vi började dagen med en stadsrundtur med buss i vårt älskade Paris. Turen tog nästan tre timmar så vi hann se väldigt mycket. Vi stannade till vid Eiffeltornet. Willy och Monica poserar så glatt.
På eftermiddagen var det dags för en båttur på Seine. Jag älskar att åka båt på Seine. Man ser allt från ett annat perspektiv.
På kvällen var det dags för ”En glad kväll i Montmartre”. Vi tog oss upp till Sacré-Cœur där jag berättade lite om kyrkan. Jag fick denna bild av en resenär och tycker den är kul. Jag brukar ha basker på mig när vi åker upp till Montmartre. Jag fick höra av resenärerna att det var toppen för jag syntes så bra med min röda basker.
Vi strosade runt vid Place du Tertre och på gatorna intill. Katten satt på denna musikants dragspel och verkade njuta av musiken.
Senare åt vi en trerätters middag på en restaurang. Alla verkar nöjda och glada när vi vandrar hemåt i natten.
Kl 07.00 styrde vi kossan mot Bryssel. Vi körde in i staden via Atomium där Emanuel svängde in och lät oss gå ur bussen en liten stund för att ta kort på Bryssels kända landmärke. Atomium är en uppförstorad järnatom och ett 102 meter högt byggnadsverk som skapades inför Världsutställningen i Bryssel 1958.
Byggnaden formgavs av André Waterkeyn och består av nio stålsfärer (ursprungligen av aluminium) som bundits samman så att hela verket bildar en järnkristall förstorad 165 miljarder gånger. Den väger 2 400 ton
Målsättningen var att skapa en symbol för tidens snabba utveckling, med mänsklighetens öde sida vid sida med de vetenskapliga landvinningarna. Det är ett futuristiskt mellanting mellan byggnad och skulptur. Man kan åka hiss upp i rören.
Vi åkte in till city och blev avsläppta vid Place d’Espagne. Där började vi får stadspromenad. Vi stannade först till vid skulpturen som föreställer Don Quijote och Sancho Panza. Vi gick sen vidare ner mot Grande-Place där vi njöt av de förgyllda husen.
Vi tittade förstås också till den välkända skulpturen Manneken Pis, en liten pojke som står och kissar. Det är alltid spännande att se vad han har för kläder på sig just denna dag. Han har många olika kostymer.
Vi åt i vanlig ordning lunch på Brasserie Ommegang. Det är tre belgiska små rätter vi äter där och det är alltid uppskattat: moules frites, köttbärsbiff med smak av körsbär och en nötköttgryta.
Sen styrde vi kosan mot Paris. Vi checkade in och efter någon timma var det dags att promenera till en restaurang där vi åt trerätters middag. Vår franske chaufför Bernard är med oss när vi kommer till Paris på söndagskvällen för vår svenske chaufför har gjort sitt dagspass och behöver en välförtjänt vila.
Efter middagen åkte vi ut för att se Paris glittra. Vi gjorde ett stopp vid Eiffeltornet strax före kl 22.00 för att vara på plats när tornet satte igång att blinka prick kl 22.00. Det är en härlig upplevelse att vara uppe vid Trocadero och njuta av den vackra utsikten. Det är en riktig folkfest.
Vi åkte vidare runt i staden och tittade på olika byggnader. Vi var hemma vid 23-tiden och då kändes det skönt att få sova.
Med busschaufför Emanuel vid ratten rullade vi idag iväg till Paris tillsammans med 41 förväntansfulla och glada resenärer.
I vanligt ordning åkte vi direkt till Rödeby och tog färjan till Puttgarden. Sen bar det iväg mot Neustadt in Holstein där vi åt lunch. Jag har varit på samma restaurang ett antal gånger och fascinerats av att de har så stora doftpelargoner.
Växten kallas också Doktor Westerlund. Den har fått sitt namn efter en läkare som hette Ernst Westerlund. Han föddes 1839 och arbetade som läkare i Enköping. Det sägs att han använde sig av nya och ovanliga metoder för att få patienterna att tillfriskna. Han rekommenderade dem att i sjukrummen ha en rosengeranium (som växten också kallas) för att rena luften och göra den friskare.
Jag köpte mig en doftpelargon för drygt ett år sen men den överlevde inte hos mig. Varje gång jag varit på restaurangen här i Neustadt in Holstein har jag varit sugen på att ta telningar från deras stora rosengeranium som de har flera stycken av men har inte velat fråga. Idag tog jag mod till mig och frågade om jag fick ta några telningar och det gick fint så jag knipsade av fyra telningar. Nu står de i en mugg vatten i bussen. Jag kommer att ta med dem in på hotellrummet i Paris och hoppas att de ska bilda rötter framöver så jag kan plantera dem. Jag skulle så gärna vilja ha flera stycken rosengeranium hemma.
Vi tog en fikapaus i södra Tyskland och kl 20.15 anlände vi till hotellet i Wuppertal där vi åt en god middagsbuffé.
Jag är glad och tacksam över denna första dag på vår resa och att jag fått en så skicklig, glad och trevlig chaufför. Det är första gången jag träffar Emanuel men känner att vi kommer att samarbeta fint. Resenärerna är trevliga och härliga och vi har det jättebra. Imorgon väntar Bryssel och Paris på oss.
Idag lämnade vi Karlstad kl 09.00 och körde söderut längs med Vänerns västra sida. Vår första anhalt var akvedukten i Håverud som ligger i Dalslands vackra landskap.
Här har vi ett unikt möte mellan landväg, järnväg och vattenväg. De flesta akvedukter är konstruerade som romerska stenvalvsbroar eller med överbyggnader av gjutjärnsrännor. Denna plåttillverkade akvedukt här i Håverud är därför unik i sitt slag. Både en järnvägsbro och en landsvägsbro passerar över akvedukten vilket gör det speciellt.
Hjärnan bakom denna akvedukt är den välrenommerade kanal- och järnvägsbyggaren Nils Ericson. Han var ett riktigt snille. Akvedukten och hela Dalslands kanal invigdes av kung Carl XV år 1868. Ännu, efter 155 år, har inga nitar behövts bytas ut.
Här ser vi den 33,5 meter långa plåtrännan där båtarna åker fram.
Lyckligtvis kom det en båt som skulle slussas precis när vi var där.
Det är stora mängder vatten som måste fyllas på.
Vi åkte vidare till Trollhättan där vi intog lunch. Sen gick färden vidare söderut. Vi hade tänkt köra över Göteborg men eftersom ovädret Hans dragit fram hårt på Västkusten vågade vi inte ta den vägen. Vi hade hört att det var långa köer vid Kållered. Istället körde vi till Jönköping och sen E4 mot Skåne.
Vi hade en fikapaus framåt eftermiddagen och då blev det fotografering. Jag fick detta foto av en resenär. Det är kul med glada minnen.
Jag är otroligt glad och tacksam för dessa underbara dagar i Värmland. Även om vädret inte har varit det bästa så har vi haft det väldigt bra. Vi har besökt många fina platser med mycket kultur och vi har åkt runt i stora delar av Värmland. De lokala guiderna som finns på flera av platserna är engagerade och medryckande. Jag har berättat en hel del när vi åkt buss och läst dikter av skalderna från Värmland. Många av dikterna har tonsatts och sjungs bl a av Sven-Ingvars. Jag har spelat mycket musik med värmländsk anknytning. Värmland är en kulturskatt.
Idag har vi åkt en 20-milatur i östra Värmland. Vi styrde först kosan mot Kristinehamn och svängde in till Ölmeljus Diversehandel strax innan Kristinehamn. Där träffade vi Johan som tillsammans med sin fru driver denna mysiga lanthandel med mycket nostalgi. Det ser ut som det gjorde förr i tiden. Både gästerna och jag handlade. Det finns så många trevliga saker så det är alltid något man fastnar för.
Vi fortsatte sen till Picassoskulpturen som ligger vid Vålösundet i Kristinehamns skärgård. Den är 15 meter hög och är den största Picassoskulpturen i världen. Den föreställer Pablo Picassos hustru Jacqueline.
När jag var här i juni månad var det 25-30 grader varmt och gassande sol. Idag var det regn men då kändes det extra skönt att få komma in i restaurangen Picassos Veranda där jag hade förbeställt mat och bokat bord. De hade dukat så fint till oss och det var så varmt och ombonat.
Sen gick färden vidare till Alfred Nobels Björkborn där vi bjöds på en mycket trevlig teaterföreställning. Vi fick sen gå runt i Nobels hem och därefter besöka de museer som finns i området. Det är Bofors Industrimuseum och Nobels laboratorium. Det är intressant att gå runt där och läsa och lära.
Här sitter Nobel i sitt laboratorium.
Här ser vi Nobels revolver som han alltid hade under sin kudde för att kunna kalla på hjälp om han skulle bli plötsligt sjuk.
Här ser vi första sidan av Nobels testamente och så en tavla med info om olika ställen han bott på. Ja, han var en riktig vagabond.
Vi åkte vidare och passerade Gelleråsen Arena/Karlskoga Motorstadion som var hemarena både för Ronnie Peterson och Kenny Bräck.
Sen körde vi till Filipstad för att besöka Nils Ferlin som sitter som staty på en bänk på Stora Torget och blickar ut över Skillerälven. Detta är den första staty som gjorts av Ferlin. Sen öppnade vi busscaféet men det var så regnigt så vi fick servera gästerna inne i bussen. Trots regnet är det inga sura miner. Vi blir som en familj och det är jättetrevligt.
När vi kom hem till Karlstad kl 18.00 hade jag utlovat en extra utflykt. Det innebar att vi skulle gå till Klarälven och bada. Det regnade men tre personer följde med varav två badade. Den ena kvinnans make skulle fotografera oss. Vi hade tänkt gå i badet för att doppa oss och då skulle mannen fotografera oss lite snabbt men det tog lång tid. Han är en skicklig fotograf och skulle ställa in och greja så jag tror vi låg i vattnet några minuter. Till slut blev vi ett med vattnet och tyckte att det var riktigt skönt. Sen var det bara att promenera hem till hotellet i regnet. Detta var roligt och blir ett härligt minne.
Senare på kvällen passade jag på att bada i hotellets varma sköna bubbelpool för att värma upp mig. Det var behagligt.
Nu har jag packat och fixat med allt inför morgondagen då vi lämnar Karlstad kl 09.00 för att resa hemåt.
Idag styrde vi kosan mot Geijersgården i Ransäter. Vi fick en fin guidning i det hem där både Erik Gustaf Geijer och Fredrik August Dahlgren vuxit upp.
Kanske någon av dem eller båda legat i denna vagga.
Vi åkte vidare till Selma Lagerlöfs barndomshem Mårbacka. Vi fick en guidad visning inne i hennes hem. Intressant och trevligt!
Det var en fantastisk trädgård med ljuvliga blommor.
Sen åkte vi till Värdshuset Nils Holgersson i Sunne som ligger vackert vid Mellan-Fryken. Där intog vi lunch innan vi rullade iväg med bussen någon kilometer till Rottneros Park som är en av norra Europas största skulpturparker. Den är väl värd ett besök.
Här ser vi en läsande kvinna. Konstnär är Christian Eriksson.
Skulpturen ”Innerlighet” (nedan till vänster) av Olof Ahlberg gav mig inspiration att själv försöka skapa lite innerlighet med några ”skulpturpersonligheter” i parken. Det blev ett par magiska timmar i denna vackra park med kronprins Gustaf, Selma och många andra. Så skönt att vara lite berusad av alla dofter och allt vackert och ha kul! Det regnar i stora delar av Sverige men vi har haft uppehåll och är oändligt glada för det.
Nöjda och glada åkte vi sen hem till hotellet i Karlstad.
Idag kl 08.00 rullade bussen ut från Öresundsterminalen och vi styrde kosan mot Värmland. Glade busschaufför Anders rattar bussen tryggt och säkert.
Vi stannade för att äta lunch på Falbygdens Osteria i Falköping. Det är ett trevligt ställe. Man kan äta av deras goda ost- och delikatessbuffé eller beställa något lättare. Så kan man besöka deras trevliga butik där man får provsmaka ett antal goda ostar.
Resan gick fint och framåt sen eftermiddag checkade vi in på hotellet i Karlstad. Kl 19.00 var det middag och sen var det dags att sova. Vi har 27 trevliga resenärer med på vår resa. Vi ser fram emot härliga dagar i Värmland.
Idag var det dags att styra kosan hemåt. Vi körde först till Håverud där vi skulle besöka den kända akvedukten. Akvekukten ligger vid Dalslands kanal och är en av Dalslands mest besökta sevärdheter. Här ser vi ett unikt möte mellan landväg, järnväg och vattenväg. Både en järnvägsbro och en landsvägsbro passerar över akvedukten vilket gör det speciellt.
Det är den välrenommerade kanal- och järnvägsbyggaren Nils Ericson som ligger bakom detta. Hans idé var att bygga en akvedukt i Håverud där båtarna skulle transporteras över forsen i en lång plåtränna. Det var en smått galen idé som nog aldrig blivit förverkligad om det varit någon annan som föreslagit den. Nils Ericson hade ett gott rykte inom branschen. Därför fick han genomföra sitt projekt och resultatet blev en 33,5 meter lång plåtränna, sammanfogad av 33 000 nitar.
Akvedukten och hela Dalslands kanal invigdes av kung Carl XV år 1868. Ännu har inga nitar behövts bytas ut (efter 155 år). Akvedukten hyllas än idag över hela världen som ett tekniskt mästerverk.
Lyckligtvis kom det en båt som skulle slussas när vi var där.
Jag får nog säga att detta var dagens höjdpunkt. Sen blev det mest bussåkande. Vi stannade för lunch i Trollhättan och så blev det en fikapaus i närheten av Varberg. Kl 19.20 rullade vi in på Öresundsterminalen och det blev dags att säga hej då efter fem fina dagar tillsammans.
Värmland är fantastiskt. Vi har haft toppenfina dagar. Jag ser redan nu fram emot den Värmlandsresa jag ska ha i början av augusti. Värmland i mitt hjärta.
Inatt sover jag på hotell i Malmö och tidigt imorgon bitti bär det iväg till Nice. Så bra att vara på plats här i Malmö nära Kastrups flygplats.
Värmland är inte ett landskap. Värmland är ett sinnestillstånd. Det är precis så vi känner efter ännu en magisk dag i vårt Värmland. Vi började dagen med en stadspromenad i Karlstads gamla och nya kvarter.
Sen åkte vi till Alsters Herrgård som är Gustaf Frödings barndomshem. En ljuvlig plats med mycket historia. Vi fick en fin guidning där vi lärde känna Gustaf ännu bättre.
Eftermiddagen bjöd på ett besök hos hela Sveriges älsklingskonstnär. Ja, det är förstås Lars Lerin jag talar om. Här finns gammalt och nytt i en härlig blandning. Lars skapar ständigt nytt. Först fick vi en intressant guidning och sen kunde var och en gå runt och njuta av alla konstverk. Själv började jag med en kopp kaffe. Man fick välja vilken kopp man ville ha och jag tog en romantisk blomsterkopp.
Lars har på senare tid börjat intressera sig för dockskåp och det finns ett antal dockskåp på konstmuseet. Han avbildar också dockskåpen. Det var så gulligt.
Här har Lerin målat sitt barndomshem som låg i den genuina bruksorten Munkfors.
Här ser vi Selma Lagerlöfs barndomshem i Mårbacka. Lars och Selmas uppväxtmiljöer skiljer sig åt som vi ser.
Lars målar verklighetstrogna bokhyllor.
Här ser vi hönor i burar.
Jag gillar de vardagsnära motiven, en kvinna vid sin vedspis. Nedan till höger ser vi motiv från Norge.
Natur, djur och människor. Rofyllt!
Vi avslutade dagen med en helt underbar båttur på Klarälven. Man kan boka biljett på båtbussen och där ingår guidning via högtalare. Det var en ljuvlig tur som tog drygt 1,5 timme. Vi kan inte ha det bättre.
Goa och glada resenärer.
Nöjda, glada och fulla av upplevelser promenerade vi sen hem till hotellet. Det har varit en fantastisk dag.
Efter frukost åkte vi till Geijersgården i Ransäter där Erik Gustaf Geijer är uppvuxen.
Vi fick en trevlig guidad visning i hemmet.
Lägg märke till att framsidan är vitmålad och baksidan rödmålad. I början av 1800-talet såldes gården till familjen Dahlgren som renoverade den. Eftersom oljefärg var dyrt så målade man bara framsidan. Baksidan med sina flyglar fick fortsätta vara rödmålade. De syntes ju inte ändå. Så ser huset ut än idag.
Detta är en vacker och intressant plats med mycket historia.
Vi åkte sen vidare till Selma Lagerlöfs barndomshem Mårbacka. Här fick vi en guidad visning i huset och fick gå runt själva och titta både inne och ute. Selma var en fantastisk kvinna som bl a kämpade för kvinnors rättigheter. Mest känd är hon ändå som författare. 1909 fick hon som första kvinna Nobelpriset i litteratur.
Lunch intog vi på Wärdshuset Nils Holgersson i Sunne.
Därefter åkte vi till Rottneros som är Sveriges mest besökta privata parkanläggning. Den är en av Norra Europas största skulpturparker. Den är anlagd enligt visionen om att skulptur och omgivande miljö ska samverka med varandra. På ena sidan av parken ligger skogen och på andra sidan ligger sjön Fryken.
Rottneros är en fantastisk park med blommor, skulpturer och vildmark. Det finns ett hundratal skulpturer. De flesta är gjorda av kända nordiska skulptörer bl a Carl Eldh, Christian Eriksson, Carl Milles och Gustav Vigeland. Här hade vi några härliga timmar i det vackra vädret.
Vi beräknar vara framme kl 01.30 i Cujik där vi ska mönstra på båten. Vi skulle ha ätit en trerätters middag runt 21-tiden men nu får vi smörgås istället och det blir bra. 
Det är precis så vi känner efter ännu en magisk dag i vårt Värmland. Vi började dagen med en stadspromenad i Karlstads gamla och nya kvarter. 
Vi fick en fin guidning där vi lärde känna Gustaf ännu bättre. 
Ja, det är förstås Lars Lerin jag talar om. Här finns gammalt och nytt i en härlig blandning. Lars skapar ständigt nytt. Först fick vi en intressant guidning och sen kunde var och en gå runt och njuta av alla konstverk. Själv började jag med en kopp kaffe. Man fick välja vilken kopp man ville ha och jag tog en romantisk blomsterkopp. 
Förnöjsamhet och glädjesprång gör livet till en vacker sång 