Etikett: Gruppresa

Träffade min vän Gunnel i Paris idag

Idag åkte vi till Versailles där gästerna skulle besöka det pampiga slottet som Ludvig XIV lät uppföra. Han kallades också för Solkungen. Han tyckte att allt skulle kretsa kring honom precis som allt kretsar kring solen.

När Ludvig kom till makten på 1660-talet var det oroligt inne i Paris och han sökte sig då till Versailles där hans pappa hade en jaktstuga. Han bestämde att man skulle bygga ett slott där. Detta var ett sätt för honom att cementera sin makt.

1682 blev slottet kungens officiella residens. Man har efter det byggt nya byggnader på området. Slottet Grand Trianon byggdes som lustslott åt Ludvig XIV och slottet Petit Trianon byggdes som lustslott åt Ludvig XV. Hameau de la reine (Drottningens by) är en modellby i naturlig storlek som byggdes åt Marie Antoinette. Den var en fullt fungerande gård. Marie Antoinette disponerade denna konstgjorda by som sin egen avskilda rekreationsplats.

Medan gästerna var på slottet tog Emanuel och jag en fika på ett närliggande café. Det var så skönt att sitta där i skuggan i lugn och ro och prata.

Sen var det dags för oss att förbereda picknick. Vi hade köpt allt dagen innan så det var bara att börja skära upp allt och duka upp det på bordet.

Många satte sig inne i bussen och åt för det var varmt ute men i bussen har vi air condition.

När vi kom hem till Paris var det ledig eftermiddag och kväll. Emanuel och jag åkte och handlade inför morgondagens korvpicknick i Luxemburg. Sen var det ledigt även för oss.

Jag gick till den fina och exklusiva platsen Place Vendôme.

Det är ett åttakantigt torg uppkallat efter Caesar de Vendôme, oäkta son till Henrik IV. Torget är ritat av Jules Hardouin-Mansart. Det omgärdas av akademier och ambassader. Hela torget andas rikedom. Här finns gudsmeder, urmakare och juvelerare. Det anlades under åren 1698-1720. På nr 12 dog Frédéric Chopin 1849. Här ligger också Justitieministeriet.

I mitten ser vi Colonne Vendôme – Vendômekolonnen. Det är en 44 meter hög bronsstaty med Napoleon högst upp. Den är gjord av 1200 nedsmälta kanoner. På den slingriga bronsreliefen skildras Napoleons arméers bragder. Monumentet restes 1806 på order av Napoleon för att fira segern vid Austerlitz. Kolonnen revs i samband med Pariskommunen 1871 men återställdes 1874 med en kopia av originalstatyn i dess ställe.

Lyxhotellet Hotel Ritz som grundades av Cesar Ritz vid sekelskiftet finns på nr 15. Här finns rum och sviter samt rum med extra lyx. Jag har hört att man kan få ge 145 000 kr för ett dubbelrum. Jag googlar nu och om man vill hyra ett dubbelrum denna vecka så kostar det 35 000 kr för en natt men imorgon natt kostar det 615 000 kr. Det kanske händer något särskilt i Paris så det nästan är fullbelagt.

Jag stannade till för att fotografera. Jag tittade på de människor som gick in och ut ur hotellet. De såg ganska vanliga ut. Jag funderade på vilka de är som lägger så mycket pengar för att bo på hotell i Paris. Utanför stod det fina bilar redo att hämta hotellgästerna.

1979 köptes hotellet av Al Fayed, Dodi Fayeds pappa, för 200 miljoner franc och renoverades för 300 miljoner Franc. Dodi Fayed var Lady Dianas pojkvän. Här spenderade prinsessan Diana och Dodi sina sista två timmer i livet. Sent på kvällen lördagen 30 augusti 1997 lämnade Diana och Fayed Hôtel Ritz här vid Place Vendôme i Paris och färdades längs floden Seines norra bank. Kort efter midnatt den 31 augusti 1997 körde deras Mercedes-Benz S280 in i tunneln under Place de l’Alma (i dag : Place Diana), samtidigt som de förföljdes av nio franska paparazzi-fotografer i olika fordon. Dodi Fayed, Dianas partner, och Henri Paul, föraren av Mercedes-Benz W140 S-klass, dödförklarades på platsen. Diana fördes till sjukhus men dog under natten. Dodis livvakt Trevor Rees-Jones överlevde.

Jag fortsatte min promenad förbi en staty av Jeanne d’Arc som är Frankrikes nationalhelgon. Jeanne var en vanlig flicka som hjälpte till i hushållet och vaktade familjens boskap. Något hände när hon var tolv år. Hon började höra röster. Själv hävdade hon hela sitt korta liv att rösterna kom från Gud. Rösterna uppmanade henne att befria landet från engelsmännen. Först när hon var 17 år bestämde hon sig för att följa uppmaningen.

Under medeltiden trodde man på häxor och kungen lät noga undersöka om hon var besatt av djävulen innan han gav henne en egen här. Läget för Frankrike var så besvärligt att man inte vågade missa en chans. Kanske var Jeanne verkligen sänd av Gud. Det visade sig vara rätt att satsa på Jeanne. Krigslyckan vände och engelsmännen måste fly från det ena fästet efter det andra. Men efter många segrar blev Jeanne slutligen tillfångatagen av de engelskvänliga burgunderna.

Jeanne fängslades och förklarades som häxa. År 1431 brändes hon på bål. Hon blev bara 19 år. Allt sedan dess har fenomenet Jeanne d’Arc sysselsatt såväl folkfantasin som forskningen. Så sent som 1920 kanoniserades hon av den katolska kyrkan. Efter det firas hon med en nationell helgdag i Frankrike. Den infaller första söndagen efter 8 maj. Kyrkan hedrar Jeannes minne på hennes dödsdag den 30 maj.

Den franske presidenten Charles de Gaulle talade om Jeanne d’Arc som en av sina nationella idoler. Jeanne d’Arc är en nationell hjältinna. Hon står för nationell frihet, nationell styrka, för lojalitet mot och uppoffring för fäderneslandet.

Jag gick sen till Lovren och strosade runt och njöt av den varma vackra kvällen. Det kändes magiskt på något sätt.

Sen gick jag vidare på Quai François Mitterrand och gick över bron Pont des Arts varifrån man har denna vackra vy över Pont Neuf och början av Île de la Cité.

Sen möttes jag av Franska Akademien, även den en vacker byggnad.

Jag styrde stegen mot Place Saint-Michel där jag skulle möta min goda vän Gunnel från Hovslätt. Hon är här i Paris en vecka och ikväll hade vi bestämt träff. Så fantastiskt att få möta henne här. Vi har båda varit fransklärare i Jönköpings kommun och träffas med jämna mellanrum hemma i Hovslätt och ser på fransk flim och pratar om vårt älskade Paris. Hon är en mycket god vän. Det blev ett kärt möte.

Hon ville visa mig en grej. Vi gick till Square Réné-Viviani som ligger i Quartier Latin, Latinkvarteren. Det är en park och där finns detta träd som planterades 1601. Det är Paris äldsta träd som alltså är 422 år i år.

Där finns också ett gammalt hjul. Jag vågar inte säga hur gammalt det är men det är väldigt, väldigt gammalt.

Sen gick vi till en restaurang som Gunnel gillar, La Fourmi Ailée (Den bevingade myran). Vi åt och mös i vårt älskade Paris. Det blev en jättefin avslutning på mina dagar i Paris denna gång.

Tre utflykter första dagen i Paris

Vi började dagen med en stadsrundtur med buss i vårt älskade Paris. Turen tog nästan tre timmar så vi hann se väldigt mycket. Vi stannade till vid Eiffeltornet. Willy och Monica poserar så glatt.

På eftermiddagen var det dags för en båttur på Seine. Jag älskar att åka båt på Seine. Man ser allt från ett annat perspektiv.

På kvällen var det dags för ”En glad kväll i Montmartre”. Vi tog oss upp till Sacré-Cœur där jag berättade lite om kyrkan. Jag fick denna bild av en resenär och tycker den är kul. Jag brukar ha basker på mig när vi åker upp till Montmartre. Jag fick höra av resenärerna att det var toppen för jag syntes så bra med min röda basker.

Vi strosade runt vid Place du Tertre och på gatorna intill. Katten satt på denna musikants dragspel och verkade njuta av musiken.

Senare åt vi en trerätters middag på en restaurang. Alla verkar nöjda och glada när vi vandrar hemåt i natten.

Bryssel och Paris

Kl 07.00 styrde vi kossan mot Bryssel. Vi körde in i staden via Atomium där Emanuel svängde in och lät oss gå ur bussen en liten stund för att ta kort på Bryssels kända landmärke. Atomium är en uppförstorad järnatom och ett 102 meter högt byggnadsverk som skapades inför Världsutställningen i Bryssel 1958.

Byggnaden formgavs av André Waterkeyn och består av nio stålsfärer (ursprungligen av aluminium) som bundits samman så att hela verket bildar en järnkristall förstorad 165 miljarder gånger. Den väger 2 400 ton

Målsättningen var att skapa en symbol för tidens snabba utveckling, med mänsklighetens öde sida vid sida med de vetenskapliga landvinningarna. Det är ett futuristiskt mellanting mellan byggnad och skulptur. Man kan åka hiss upp i rören.

Vi åkte in till city och blev avsläppta vid Place d’Espagne. Där började vi får stadspromenad. Vi stannade först till vid skulpturen som föreställer Don Quijote och Sancho Panza. Vi gick sen vidare ner mot Grande-Place där vi njöt av de förgyllda husen.

Vi tittade förstås också till den välkända skulpturen Manneken Pis, en liten pojke som står och kissar. Det är alltid spännande att se vad han har för kläder på sig just denna dag. Han har många olika kostymer.

Vi åt i vanlig ordning lunch på Brasserie Ommegang. Det är tre belgiska små rätter vi äter där och det är alltid uppskattat: moules frites, köttbärsbiff med smak av körsbär och en nötköttgryta.

Sen styrde vi kosan mot Paris. Vi checkade in och efter någon timma var det dags att promenera till en restaurang där vi åt trerätters middag. Vår franske chaufför Bernard är med oss när vi kommer till Paris på söndagskvällen för vår svenske chaufför har gjort sitt dagspass och behöver en välförtjänt vila.

Efter middagen åkte vi ut för att se Paris glittra. Vi gjorde ett stopp vid Eiffeltornet strax före kl 22.00 för att vara på plats när tornet satte igång att blinka prick kl 22.00. Det är en härlig upplevelse att vara uppe vid Trocadero och njuta av den vackra utsikten. Det är en riktig folkfest.

Vi åkte vidare runt i staden och tittade på olika byggnader. Vi var hemma vid 23-tiden och då kändes det skönt att få sova.

På väg till Paris på bussresa

Med busschaufför Emanuel vid ratten rullade vi idag iväg till Paris tillsammans med 41 förväntansfulla och glada resenärer.

I vanligt ordning åkte vi direkt till Rödeby och tog färjan till Puttgarden. Sen bar det iväg mot Neustadt in Holstein där vi åt lunch. Jag har varit på samma restaurang ett antal gånger och fascinerats av att de har så stora doftpelargoner.

Växten kallas också Doktor Westerlund. Den har fått sitt namn efter en läkare som hette Ernst Westerlund. Han föddes 1839 och arbetade som läkare i Enköping. Det sägs att han använde sig av nya och ovanliga metoder för att få patienterna att tillfriskna. Han rekommenderade dem att i sjukrummen ha en rosengeranium (som växten också kallas) för att rena luften och göra den friskare.

Jag köpte mig en doftpelargon för drygt ett år sen men den överlevde inte hos mig. Varje gång jag varit på restaurangen här i Neustadt in Holstein har jag varit sugen på att ta telningar från deras stora rosengeranium som de har flera stycken av men har inte velat fråga. Idag tog jag mod till mig och frågade om jag fick ta några telningar och det gick fint så jag knipsade av fyra telningar. Nu står de i en mugg vatten i bussen. Jag kommer att ta med dem in på hotellrummet i Paris och hoppas att de ska bilda rötter framöver så jag kan plantera dem. Jag skulle så gärna vilja ha flera stycken rosengeranium hemma.

Vi tog en fikapaus i södra Tyskland och kl 20.15 anlände vi till hotellet i Wuppertal där vi åt en god middagsbuffé.

Jag är glad och tacksam över denna första dag på vår resa och att jag fått en så skicklig, glad och trevlig chaufför. Det är första gången jag träffar Emanuel men känner att vi kommer att samarbeta fint. Resenärerna är trevliga och härliga och vi har det jättebra. Imorgon väntar Bryssel och Paris på oss.

Akvedukten i Håverud

Idag lämnade vi Karlstad kl 09.00 och körde söderut längs med Vänerns västra sida. Vår första anhalt var akvedukten i Håverud som ligger i Dalslands vackra landskap.

Här har vi ett unikt möte mellan landväg, järnväg och vattenväg. De flesta akvedukter är konstruerade som romerska stenvalvsbroar eller med överbyggnader av gjutjärnsrännor. Denna plåttillverkade akvedukt här i Håverud är därför unik i sitt slag. Både en järnvägsbro och en landsvägsbro passerar över akvedukten vilket gör det speciellt.

Hjärnan bakom denna akvedukt är den välrenommerade kanal- och järnvägsbyggaren Nils Ericson. Han var ett riktigt snille. Akvedukten och hela Dalslands kanal invigdes av kung Carl XV år 1868. Ännu, efter 155 år, har inga nitar behövts bytas ut.

Här ser vi den 33,5 meter långa plåtrännan där båtarna åker fram.

Lyckligtvis kom det en båt som skulle slussas precis när vi var där.

Det är stora mängder vatten som måste fyllas på.

Vi åkte vidare till Trollhättan där vi intog lunch. Sen gick färden vidare söderut. Vi hade tänkt köra över Göteborg men eftersom ovädret Hans dragit fram hårt på Västkusten vågade vi inte ta den vägen. Vi hade hört att det var långa köer vid Kållered. Istället körde vi till Jönköping och sen E4 mot Skåne.

Vi hade en fikapaus framåt eftermiddagen och då blev det fotografering. Jag fick detta foto av en resenär. Det är kul med glada minnen.

Jag är otroligt glad och tacksam för dessa underbara dagar i Värmland. Även om vädret inte har varit det bästa så har vi haft det väldigt bra. Vi har besökt många fina platser med mycket kultur och vi har åkt runt i stora delar av Värmland. De lokala guiderna som finns på flera av platserna är engagerade och medryckande. Jag har berättat en hel del när vi åkt buss och läst dikter av skalderna från Värmland. Många av dikterna har tonsatts och sjungs bl a av Sven-Ingvars. Jag har spelat mycket musik med värmländsk anknytning. Värmland är en kulturskatt.

Bad i Klarälven i regn blir ett härligt minne

Idag har vi åkt en 20-milatur i östra Värmland. Vi styrde först kosan mot Kristinehamn och svängde in till Ölmeljus Diversehandel strax innan Kristinehamn. Där träffade vi Johan som tillsammans med sin fru driver denna mysiga lanthandel med mycket nostalgi. Det ser ut som det gjorde förr i tiden. Både gästerna och jag handlade. Det finns så många trevliga saker så det är alltid något man fastnar för.

Vi fortsatte sen till Picassoskulpturen som ligger vid Vålösundet i Kristinehamns skärgård. Den är 15 meter hög och är den största Picassoskulpturen i världen. Den föreställer Pablo Picassos hustru Jacqueline.

När jag var här i juni månad var det 25-30 grader varmt och gassande sol. Idag var det regn men då kändes det extra skönt att få komma in i restaurangen Picassos Veranda där jag hade förbeställt mat och bokat bord. De hade dukat så fint till oss och det var så varmt och ombonat.

Sen gick färden vidare till Alfred Nobels Björkborn där vi bjöds på en mycket trevlig teaterföreställning. Vi fick sen gå runt i Nobels hem och därefter besöka de museer som finns i området. Det är Bofors Industrimuseum och Nobels laboratorium. Det är intressant att gå runt där och läsa och lära.

Här sitter Nobel i sitt laboratorium.

Här ser vi Nobels revolver som han alltid hade under sin kudde för att kunna kalla på hjälp om han skulle bli plötsligt sjuk.

Här ser vi första sidan av Nobels testamente och så en tavla med info om olika ställen han bott på. Ja, han var en riktig vagabond.

Vi åkte vidare och passerade Gelleråsen Arena/Karlskoga Motorstadion som var hemarena både för Ronnie Peterson och Kenny Bräck.

Sen körde vi till Filipstad för att besöka Nils Ferlin som sitter som staty på en bänk på Stora Torget och blickar ut över Skillerälven. Detta är den första staty som gjorts av Ferlin. Sen öppnade vi busscaféet men det var så regnigt så vi fick servera gästerna inne i bussen. Trots regnet är det inga sura miner. Vi blir som en familj och det är jättetrevligt.

När vi kom hem till Karlstad kl 18.00 hade jag utlovat en extra utflykt. Det innebar att vi skulle gå till Klarälven och bada. Det regnade men tre personer följde med varav två badade. Den ena kvinnans make skulle fotografera oss. Vi hade tänkt gå i badet för att doppa oss och då skulle mannen fotografera oss lite snabbt men det tog lång tid. Han är en skicklig fotograf och skulle ställa in och greja så jag tror vi låg i vattnet några minuter. Till slut blev vi ett med vattnet och tyckte att det var riktigt skönt. Sen var det bara att promenera hem till hotellet i regnet. Detta var roligt och blir ett härligt minne.

Senare på kvällen passade jag på att bada i hotellets varma sköna bubbelpool för att värma upp mig. Det var behagligt.

Nu har jag packat och fixat med allt inför morgondagen då vi lämnar Karlstad kl 09.00 för att resa hemåt.

Geijersgården, Mårbacka och Rottneros

Idag styrde vi kosan mot Geijersgården i Ransäter. Vi fick en fin guidning i det hem där både Erik Gustaf Geijer och Fredrik August Dahlgren vuxit upp.

Kanske någon av dem eller båda legat i denna vagga.

Vi åkte vidare till Selma Lagerlöfs barndomshem Mårbacka. Vi fick en guidad visning inne i hennes hem. Intressant och trevligt!

Det var en fantastisk trädgård med ljuvliga blommor.

Sen åkte vi till Värdshuset Nils Holgersson i Sunne som ligger vackert vid Mellan-Fryken. Där intog vi lunch innan vi rullade iväg med bussen någon kilometer till Rottneros Park som är en av norra Europas största skulpturparker. Den är väl värd ett besök.

Här ser vi en läsande kvinna. Konstnär är Christian Eriksson.

Skulpturen ”Innerlighet” (nedan till vänster) av Olof Ahlberg gav mig inspiration att själv försöka skapa lite innerlighet med några ”skulpturpersonligheter” i parken. Det blev ett par magiska timmar i denna vackra park med kronprins Gustaf, Selma och många andra. Så skönt att vara lite berusad av alla dofter och allt vackert och ha kul! 😃 Det regnar i stora delar av Sverige men vi har haft uppehåll och är oändligt glada för det.

Nöjda och glada åkte vi sen hem till hotellet i Karlstad.

Värmland nästa

Idag kl 08.00 rullade bussen ut från Öresundsterminalen och vi styrde kosan mot Värmland. Glade busschaufför Anders rattar bussen tryggt och säkert.

Vi stannade för att äta lunch på Falbygdens Osteria i Falköping. Det är ett trevligt ställe. Man kan äta av deras goda ost- och delikatessbuffé eller beställa något lättare. Så kan man besöka deras trevliga butik där man får provsmaka ett antal goda ostar.

Resan gick fint och framåt sen eftermiddag checkade vi in på hotellet i Karlstad. Kl 19.00 var det middag och sen var det dags att sova. Vi har 27 trevliga resenärer med på vår resa. Vi ser fram emot härliga dagar i Värmland.

Akvedukten i Håverud var dagens höjdpunkt

Idag var det dags att styra kosan hemåt. Vi körde först till Håverud där vi skulle besöka den kända akvedukten. Akvekukten ligger vid Dalslands kanal och är en av Dalslands mest besökta sevärdheter. Här ser vi ett unikt möte mellan landväg, järnväg och vattenväg. Både en järnvägsbro och en landsvägsbro passerar över akvedukten vilket gör det speciellt.

Det är den välrenommerade kanal- och järnvägsbyggaren Nils Ericson som ligger bakom detta. Hans idé var att bygga en akvedukt i Håverud där båtarna skulle transporteras över forsen i en lång plåtränna. Det var en smått galen idé som nog aldrig blivit förverkligad om det varit någon annan som föreslagit den. Nils Ericson hade ett gott rykte inom branschen. Därför fick han genomföra sitt projekt och resultatet blev en 33,5 meter lång plåtränna, sammanfogad av 33 000 nitar.

Akvedukten och hela Dalslands kanal invigdes av kung Carl XV år 1868. Ännu har inga nitar behövts bytas ut (efter 155 år). Akvedukten hyllas än idag över hela världen som ett tekniskt mästerverk.

Lyckligtvis kom det en båt som skulle slussas när vi var där.

Jag får nog säga att detta var dagens höjdpunkt. Sen blev det mest bussåkande. Vi stannade för lunch i Trollhättan och så blev det en fikapaus i närheten av Varberg. Kl 19.20 rullade vi in på Öresundsterminalen och det blev dags att säga hej då efter fem fina dagar tillsammans.

Värmland är fantastiskt. Vi har haft toppenfina dagar. Jag ser redan nu fram emot den Värmlandsresa jag ska ha i början av augusti. Värmland i mitt hjärta. ❤️

Inatt sover jag på hotell i Malmö och tidigt imorgon bitti bär det iväg till Nice. Så bra att vara på plats här i Malmö nära Kastrups flygplats.

En magisk dag i vårt Värmland

Värmland är inte ett landskap. Värmland är ett sinnestillstånd. ❤️ Det är precis så vi känner efter ännu en magisk dag i vårt Värmland. Vi började dagen med en stadspromenad i Karlstads gamla och nya kvarter.

Sen åkte vi till Alsters Herrgård som är Gustaf Frödings barndomshem. En ljuvlig plats med mycket historia. 💚 Vi fick en fin guidning där vi lärde känna Gustaf ännu bättre.

Eftermiddagen bjöd på ett besök hos hela Sveriges älsklingskonstnär. 💙 Ja, det är förstås Lars Lerin jag talar om. Här finns gammalt och nytt i en härlig blandning. Lars skapar ständigt nytt. Först fick vi en intressant guidning och sen kunde var och en gå runt och njuta av alla konstverk. Själv började jag med en kopp kaffe. Man fick välja vilken kopp man ville ha och jag tog en romantisk blomsterkopp.

Lars har på senare tid börjat intressera sig för dockskåp och det finns ett antal dockskåp på konstmuseet. Han avbildar också dockskåpen. Det var så gulligt.

Här har Lerin målat sitt barndomshem som låg i den genuina bruksorten Munkfors.

Här ser vi Selma Lagerlöfs barndomshem i Mårbacka. Lars och Selmas uppväxtmiljöer skiljer sig åt som vi ser.

Lars målar verklighetstrogna bokhyllor.

Här ser vi hönor i burar.

Jag gillar de vardagsnära motiven, en kvinna vid sin vedspis. Nedan till höger ser vi motiv från Norge.

Natur, djur och människor. Rofyllt!

Vi avslutade dagen med en helt underbar båttur på Klarälven. Man kan boka biljett på båtbussen och där ingår guidning via högtalare. Det var en ljuvlig tur som tog drygt 1,5 timme. Vi kan inte ha det bättre. 💛

Goa och glada resenärer.

Nöjda, glada och fulla av upplevelser promenerade vi sen hem till hotellet. Det har varit en fantastisk dag.

Geijersgården, Mårbacka och Rottneros

Efter frukost åkte vi till Geijersgården i Ransäter där Erik Gustaf Geijer är uppvuxen.

Vi fick en trevlig guidad visning i hemmet.

Lägg märke till att framsidan är vitmålad och baksidan rödmålad. I början av 1800-talet såldes gården till familjen Dahlgren som renoverade den. Eftersom oljefärg var dyrt så målade man bara framsidan. Baksidan med sina flyglar fick fortsätta vara rödmålade. De syntes ju inte ändå. Så ser huset ut än idag.

Detta är en vacker och intressant plats med mycket historia.

Vi åkte sen vidare till Selma Lagerlöfs barndomshem Mårbacka. Här fick vi en guidad visning i huset och fick gå runt själva och titta både inne och ute. Selma var en fantastisk kvinna som bl a kämpade för kvinnors rättigheter. Mest känd är hon ändå som författare. 1909 fick hon som första kvinna Nobelpriset i litteratur.

Lunch intog vi på Wärdshuset Nils Holgersson i Sunne.

Därefter åkte vi till Rottneros som är Sveriges mest besökta privata parkanläggning. Den är en av Norra Europas största skulpturparker. Den är anlagd enligt visionen om att skulptur och omgivande miljö ska samverka med varandra. På ena sidan av parken ligger skogen och på andra sidan ligger sjön Fryken.

Rottneros är en fantastisk park med blommor, skulpturer och vildmark. Det finns ett hundratal skulpturer. De flesta är gjorda av kända nordiska skulptörer bl a Carl Eldh, Christian Eriksson, Carl Milles och Gustav Vigeland. Här hade vi några härliga timmar i det vackra vädret.

Här kommer ett axplock av bilder.

Värmland nästa!

Med hela Värmlands historia, kultur, natur och nutid i min väska och i mitt sinne åkte jag idag iväg till Karlstad tillsammans med busschaufför Tony och ett gäng härliga resenärer.

Vi stannade och åt lunch i Falbygdens Osteria i Falköping. Det är ett trevligt ställe där man kan äta deras goda ost- och delikatessbuffé om man vill. Så kan man besöka den trevliga butiken där man får provsmaka ost. Resenärerna verkade uppskatta detta stopp.

Vi fortsatte vår färd till Karlstad där vi checkade in på Scandic Winn. Här kommer jag att ha det toppenbra.

Före middagen var jag ute och sonderade terrängen. Jag gick stadspromenaden ensam och pratade för mig själv om alla byggnader och monument jag passerade. Både berättare och lyssnare var nöjda och tyckte att det var mycket intressant. 😅😂🤣

Jag gick in i Domkyrkan som invigdes 1730. Den står på den gamla tingsplatsen på Lagberget.

Kyrkan har varit utsatt för svåra bränder och den värsta var vid den stora stadsbranden 1865. Valven höll och den vitputsade stenkyrkan kunde restaureras och moderniseras.

Den är stor och ljus inuti. Jag tände tre ljus, ett för mig själv och två för ett par personer som står mig nära. Det är fint att få tända ljus och be en stund för dem man tänker på. Bön gör alltid verkan.

Många kändisar står som skulpturer här. Jag träffade Gustaf Fröding och Selma Lagerlöf.

Karlstad har en sol i sin logotype och man brukar prata om solen i Karlstad. Man säger att solen skiner lite mer här och att Karlstadborna är gladare och trevligare än andra. Om det stämmer vet jag inte men Sola i Karlstad var ett smeknamn för Eva Lisa Holtz (1739-1818) som drev ett värdshus i Karlstad. Namnet fick hon på grund av sitt glada och soliga humör. Sola i Karlstad har blivit symbol för staden. ”Sola i Kallsta” kom på plats 1985. Hon står som staty utanför Stadshotellet.

Här är det gamla badhuset som byggdes i början av 1900-talet. Det stängde år 1978. Numera är det lägenheter i detta vackra hus.

På Stora Torget finns ett fredsmonument av bildhuggaren Ivar Johnsson. Skulpturen föreställer en kvinna som håller ett brutet svärd och har ena foten på huvudet av en soldat. Minnesmärket restes år 1955 till minne av den fredliga unionsupplösningen mellan Sverige och Norge år 1905. Skulpturen har fått många smeknamn genom åren, bland annat ”Kärringa med klappträt”, ”skräcktanten”, ”kärringen” och ”skräckens monument” och dessutom utsetts till Sveriges fulaste staty i ett TV-program.

Här ser vi en skulptur som föreställer Hertig Karl som senare blev Karl IX. Skulpturen invigdes 1926. Redan 1908 beslutade Karlstads stadsfullmäktige att man skulle resa en staty föreställande Karl IX som påminnelse om att han 1584 gav Karlstad stadsprivilegier.

Klarälven mynnar ut i Vänern i ett delta med åtta älvarmar i Karlstad med omnejd. Därför finns det mycket vatten i denna vackra stad.

Efter min stadsrundtur på egen hand gick jag hem till hotellet för att avsluta kvällen med middag tillsammans med gästerna.

Stadsrundtur i Karlstad förberedd

All min lediga tid går åt till att förbereda mig för Värmlandsresan som går av stapeln den 25 juni. Igår började jag med stadsvandringen som vi ska ha i Karlstad. Jag har ritat ut hur vi ska gå och skrivit ned en massa intressant fakta om platser och byggnader vi kommer att passera. Ikväll har jag gjort det klart. Jag ser verkligen fram emot detta. Det finns så mycket fint att visa och berätta om i Karlstad. Det finns en hel del statyer. Under vår vandring kommer vi att se Karl IX, Sola i Karlstad och Selma Lagerlöf. Så ska vi stanna till vid Domkyrkan, Gamla Läroverket (numera Tingvallagymnasiet), Stora Torget, Rådhuset, Karlstads teater, Sandgrundsparken, Värmlands Museum m m. Det kommer att bli trevligt.

Sista dagen på vår resa

På resdagarna är det frukost kl 06.00. Vi packar bussen kl 06.45 och kl 07.00 startar vår färd. Vi lämnade Bochum och körde norrut. Vi stannade för lunch på Restaurang Piräus i Neustadt in Holstein. Vi hade tid att stanna på Bordershop en timma innan vi tog färjan från Puttgarden till Rödby. Jag satte mig vid ratten en stund och kände en sådan frihetskänsla när jag blickade ut mot havet. Man sitter så bra i förarsätet. Jag körde inte utan ville bara som ett barn få uppleva känslan av att sitta där vid ratten. Fniss!

När vi kom iland i Danmark hade vi frågesport. Jag gillar frågesport. Frågorna berörde sådant jag berättat på vår resa: Paris, Luxemburg, Reims, kungar m m. När man har frågesport är det kul om det är lätt och man kan mycket. Om man tycker det är svårt kan man se det som ett lärotillfälle. Två personer låg på samma poäng när vi rättat så det blev några utslagsfrågor innan en av dem tog hem segern.

En kvinna sa att hon hade lärt sig mycket denna vecka för hon märkte att hon kunde en hel del frågor. Så glad jag blev av att höra det!

Kl 20.00 rullade vi in på Öresundsterminalen. Jag är tacksam, glad och nöjd över en fin vecka med positiva, trevliga och glada resenärer.

Klockringning vid katedralen i Reims

Idag var det dags att lämna Paris. Vi fick en fin tur ut ur staden i arla morgonstund. Färden gick sen till Reims där vi gjorde en snabbvisit vid katedralen och hade champagneprovning i Champagnehuset Charles de Cazanove.

Det kändes fint att klockorna började ringa just som vi var där kl 09.15. Det är Kristi Himmelsfärdsdag idag. Det blev ingen gökotta men klockringning i Reims slog ännu högre för mig idag.

Vi hade lunchpaus med picknick i Luxemburg. Här har gästerna spridit ut sig för att äta.

På kvällen checkade vi in i Bochum i Tyskland. Det var en fantastisk kväll. Jag fascinerades av fågelkvittret och den härliga luften.

Slottsbesök på Versailles idag

Idag styrde vi mot Versailles där gästerna skulle besöka Solkungens slott. Solkungen, ja det var Ludvig XIV. Han hade ett riktigt stort ego. Han tyckte att allt skulle kretsa kring honom precis som allt kretsar kring solen. Hans pappa hade en jaktstuga i Versailles och för att cementera sin makt lät han uppföra detta praktfulla slott. Det var här de franska kungligheterna levde i sus och dus medan folket fick det sämre och sämre. Det resulterade till slut i att folket gjorde uppror, den franska revolutionen startade. Här ser vi Ludvig XIV.

Efter slottsbesöket blev det dags för picknick, inte i det gröna som vi i Vernon men i alla fall nära slottet.

På eftermiddagen var Niklas och jag ute och åkte för vi skulle handla varor och förbereda morgondagens korvpicknick i Luxemburg. Här passerar vi Gare de l’Est, Östra stationen i Paris. Då fick jag ljuva minnen. Jag bodde i Troyes, Frankrike under 1988 och det var på Gare de l’Est vi tog tåget till Troyes. Här har vi åkte många turer.

Gare de l’Est är en av sex stora järnvägsstationer i Paris. Den stora centralen öppnade 1849. 1931 dubblerades storleken på stationen då man byggde en likadan byggnad som var symmetrisk med den gamla byggnaden. Härifrån kan man åka österut i Frankrike samt till Tyskland och Schweiz. Älskade Gare de l’Est!

På kvällen var Niklas och jag ute och åt en god middag på en restaurang på vår gata, Boulevard Poissonière. Det var en härlig kväll då vi kunde sitta ute och maten var utsökt.

Vi bor på Les Grands Boulevards som är ett samlingsnamn för åtta boulevarder som avlöser varandra och löper från Madeleinekyrkan till Place de la République. Det är följande boulevarder:

De la Madeleine, des Capucines, des Italiens, Montmartre, Poissonnière, Bonne Nouvelle, Saint-Denis, Saint-Martin.

De byggdes på 1700-talet och följer 1300-talets stadsmur.

Äkta fransk picknick i Vernon

Idag bar det iväg till Giverny där gästerna skulle besöka Monets Trädgård. Under tiden åkte Niklas och jag och handlade och förberedde en härlig picknick i den närliggande staden Vernon. Vi fick fylla på delikatesserna efter hand då 44 munnar skulle mättas. Det blev en trevlig upplevelse bland massor av tusenskönor intill Seine.

Här har vi busschaufför Niklas med sin morgonurin 😂😅 skojar bara. Det var visst det överblivna vinet från picknicken. Man får inte roligare än man gör sig. 😃

På kvällen var Niklas och jag ute och roade oss på egen hand. Vi gick till Hard Rock Café där vi intog hamburgare.

Jag hittade en kul t-shirt men jag köpte den inte.

En fin dag i vårt Paris

Många goa glada människor är med på vår resa. Bilden ovan är från Montmartre där jag är tillsammans med två härliga kvinnor från Taberg som ligger bara knappt en mil från Hovslätt.

Vi började denna dag med en drygt tre timmar lång stadsrundtur med bussen. Det är mysigt att åka runt och titta på de kända platserna och monumenten. Enda stället där vi stannar till är vid Eiffeltornet.

På eftermiddagen var det dags för en båttur på Seine. Det regnade nästan hela tiden så vi satt inne. När vi gick i land vad det dags för lite förfriskningar och då tittade solen fram. Så vältajmat!

På kvällen var det dags för en ”Glad kväll i Montmartre”. Vi var inne i vackra Sæcré-Coeur och strosade runt vid Place du Tertre, det kända torget där målarna sitter. Sen intog vi en trerätters middag på restaurangen La Bonne Franquette. Jag åt sniglar till förrätt och kummel till huvudrätt.

På väg till Paris

Oh, vilken underbar dag! På väg till Paris med busschaufför Niklas från Kalmar. Nu blir det inte bara franska utan också ljuva hemlandstoner, kalmaritiska! 👍😊 Vi lämnade Öresundsternminalen kl 08.00 och styrde kosan söderut. 61 härliga resenärer har vi med oss i vår dubbeldäckare. Färjan väntade på oss i Rödby och det blev en härlig överfart till Tyskland.

Vi åt lunch i Scharbeutz och fortsatte sen vår färd.

Ikväll checkade vi in på Vienna House i Wuppertal där vi åt en god buffé. Inatt sover vi nog gott.