Idag har jag haft en innedag då jag börjat förbereda inför advent och jul. Jag gillar denna härliga tid och vill ha hela hemmet julpyntat till första advent. Jag har dammat, torkat och sköljt av dammiga grejer. Jag har fixat med växterna och pyntat för fullt. Jag har lyssnat på julmusik och många minnen har dykt upp i sinnet när jag tagit fram de olika julsakerna. Det blir en själslig resa. Detta är verkligen fint och härligt. Jag är nästan klar med övervåningen. Fortsättning följer.
Idag tog jag en semesterdag. Det blev en härlig måndag med god gemenskap och mycket prat då vår ”storasyster” Kerstin med make Tommy kom och hälsade på. Kerstin var barnflicka hos oss och bodde hos oss under två års tid då min lillebror hade fötts. Så kul att både prata fina roliga minnen men också om livet här och nu.
Det är fint att höra Kerstin berätta om olika minnen från förr, om mamma, pappa, vår storebror Tomas och olika släktingar och vänner där hemma. Hans och jag var ju inte så gamla när hon var hos oss så det är jättekul att få veta lite mer om detta. Vi hör ihop helt enkelt.
Nu har ”lille Hans” blivit stor och är nästan jämngammal med Kerstin. 😃 😃 Det skiljer bara 16 år.
Det har varit en jättefin nationaldag. Jag tog en härlig morgonpromenad och förundrades av allt det vackra i naturen. Vet du vad detta är för blomma?
Det är blomman som växer på aroniabusken. Efter blomningen kommer de svarta bären som innehåller massor av antioxidanter. En sådan här buske skulle jag vilja ha. Kanske borde jag plantera en Aroniahäck runt min trädgård. Det är värt att fundera på. Jag plockar aroniabär på hösten och fryser in så jag har till filen varje morgon.
På eftermiddagen träffades min goda vän Monica och jag för att fika i Pingstkyrkan. Sen var det konsert med Sonja Aldén och Pingstkyrkans orkester. Det var en riktig höjdarkonsert.
Sen följde jag med Monica hem för hennes son Åke hade inbjudit mig på middag som han lagat själv. Det är första gången det inträffar att han bjuder mig på egenhändigt lagad middag så det kunde jag inte tacka nej till även om det blev lite sent. Vi åt inte förrän kl 21.30. Han hade gjort hasselbackspotatis och stekt kyckling som han marinerat innan. Han hade köpt bearnaisesås och rödvinssås. Så hade han gjort en egen sås av den goda skyn. Därtill fanns sallad.
Till efterrätt serverade han marängsviss vilket jag älskar. Vi pratade om livet här och nu men även om våra gemensamma minnen. Åke hade mycket att berätta från när han var liten och de kom och hälsade på mig i Jönköping. Själva bodde de i Uppsala då. Jag hade glömt en del men så kul att uppdatera sig lite. Så är det i livet. Vi kommer ihåg olika saker och därför är det roligt att prata minnen med varandra.
Fina möten med människor är det bästa jag vet. ❤️ Idag blev det ett riktigt fint möte med min ”gamla elev” Emma från Hanemålaskolan i Nybro. Jag var hennes lågstadiefröken under tre år och på bilden börjar Emma i 2:an, aug 1997. Bilderna är från fotokatalogen.
Mycket har hänt sen sist. Emma är nu gift, har två barn och bor i Habo. Detta var min sista klass på Hanemålaskolan innan jag lämnade Nybro 1999. Nu får det bli en lunch per år framöver. 😊😊 Idag känns vi som jämngamla…tycker i alla fall jag. 😃
Idag är det den 7 maj och mamma skulle ha fyllt 95 år. För fem år sedan firade vi din 90-årsdag på coronavänligt sätt i trädgården. Åtta månader senare flyttade du till himlen. Ikväll kommer min syjunta till mig och jag har bakat en havretårta. Den 7 maj passar det bra med tårta. Jag tänker på dig mamma varje dag och speciellt idag på din födelsedag. 💛 💙 🇸🇪
Idag har vi haft en jättefin dag. Min goda ungdomsvän Gunilla från Alsterbro kom hit redan på förmiddagen. Vi drack kaffe och pratade. Kl 13 kom ännu fler goda vänner på lunch. Här ser vi Dan, Gunilla och Eva-Britt.
Här ser vi mig och Marika samt Ingegärd och Henrik.
Dessa vänner har jag haft mycket roligt tillsammans med. Idag kändes det trevligt att få bjuda hem dem för att umgås eftersom vi alla skulle gå på samma konsert ikväll. Det var konsert i Pingstkyrkan med gruppen The Sound of Samuelsons.
The Sound of Samuelsons är flera killar som tidigare har spelat åt Bröderna Samelsons. De är ett glatt gäng som har försökt återskapa soundet som Samuelsons hade på sina låtar. Jag tycker de har lyckats mycket bra.
1979 satt Gunilla och jag på Löttorp i våra prickiga blusar och lyssnade till bröderna Samuelsons. 😃 Ikväll satt vi i Pingstkyrkan i Jönköping och lyssnade till The Sound of Samuelsons. Gunilla och jag har haft mycket kul ihop under många år. Jag är så glad att hon kom hit i helgen så vi fick uppleva detta tillsammans!
Låtarna som ”pojkarna” spelar här är precis som på den gamla goda tiden. 😃 Kom låt oss hjälpa varandra och The old gospel ship. 👍💚☀️💜😊🍀
Var och en blir salig på sin tro sägs det. 😄 Jag vet inte om det stämmer men jag blir i alla fall salig på min tro på Jesus. Just nu är jag extra salig då jag laddar upp inför söndagens konsert med The Sound of Samuelsons i Pingstkyrkan i Jönköping.
Löttorps Camping med Bröderna Samuelsons har betytt mycket för mig. Dit åkte vi som familj på tältsemester när jag var liten. Jag glömmer det aldrig. Jag var nio år och hade hört talas om Bröderna Samuelsons. Jag hade tänkt mig några ”äldre” herrar som spelade gitarr och sjöng. Oj, vilken överraskning jag fick när jag kom in i Tältsalongen första gången. Där stod just Bröderna Samuelsons och sjöng helt underbara låtar.
Där har jag tillbringat många semesterveckor med familj och vänner. Löttorp har betytt oerhört mycket för mig. Idag har sången ”Jesus jag vill tacka dig för vad du har gjort för mig” tonat inom och utom mig och nu ikväll var jag bara tvungen att filma och lägga ut. Ni vet, inget kan stoppa mig när inspirationen faller på. 😄 🥰
Tänk att det är 40 år sen dessa glada ungdomar tog sin lågstadielärarexamen! 🥳 Detta kort är taget i början av hösten 1982 då vi började våra studier på Lärarhögskolan i Jönköping. Några personer hoppade senare av, några bytte utbildningsort och några andra tillkom. Jag står i mittenraden, tvåa från vänster i randig tröja.
Här ser vi gamla Lärarhögskolan. Idag är det studentbostäder här.
Den 14 december 1984 var vi 24 personer som tog examen och 12 av oss har varit samlade idag. Så många minnen och så mycket som hänt sen dess! Vi startade dagen med fika i Pingstkyrkan som var nybyggd då vi började vår utbildning. I dess café höll vi ofta till. 😃 Idag är caféet utbyggt och moderniserat så det såg inte ut exakt så här på 80-talet.
Sen blev det lunch på Aqua och därefter fika hos mig i Hovslätt.
Vi tog sen en rejäl stund där var och en fick berätta lite om vad som hänt den senaste tiden eller sen 1984. Vi har haft en hel del träffar under årens lopp. Den senaste var 2009 då vi också var här i Jönköping.
Ni förstår ju att vi var purunga 1984. 😆 🤩 🌟 Jag kom direkt från gymnasiet och fyllde 19 år den hösten jag flyttat till Jönköping. När vi tog examen var jag 21 år.
Jag är tacksam över denna dag och just nu har jag två goa systrar som slumrar sött här så än är inte firandet slut. 🙏 🎊 🤗 Jag lägger in ett foto från vår kvällsmat. Finaste Ann-Sofie och Christina sover här inatt.
Dessa två kvinnor är jag tacksam över, Sig-Britt och Inga. ❤️ ❤️ De var mammas goda grannar i Nybro och vi har haft många fina stunder tillsammans och delat livet, både glädje och sorg. Ikväll var Kristin och jag där på ett riktigt kafferep tillsammans med Mikael, en annan bekant. Livliga diskussioner och många skratt gjorde gott i själen. 🙏 ❤️ 🥰 🌟 🤗 🕯️Jag hoppas också på att få vara pigg när jag är 90+. Man kan inte tro det men Sigbritt fyller 92 och Inga fyller 96 i år.
Ikväll har jag klätt granen. Det är mammas konstgran och jag har kvar hennes julpynt men pyntar också med mitt eget. Det är alltid lika mysigt att ta fram alla julgranssaker. Det är många minnen som väcks till liv och jag mår bra av det. Under mammas sista år i livet var jag mycket hos henne. Det var pandemi och jag skulle arbeta hemifrån så då passade det fint att sitta hos henne och arbeta. I adventstid satt jag invid denna gran och arbeta om dagarna. Det var stämningsfullt.
Kolla vilket underbart kök! Handtagen som finns på underskåpet ger mig minnen från mitt barndomshem. Vi hade gula köksluckor med sådana handtag. Vi hade också en knäckebrödshållare liknande den röda som sitter till höger på väggen. Mormor och morfar hade exakt sådana behållare för socker, mjöl etc som sitter under överskåpet. Det var väldigt praktiskt. Vi hade liknande behållare fast orangea i plast.
Här ser vi spisar och delar av ett vardagsrum. Det var tider det med tjock-tv och en hederlig gammal radioapparat.
Detta och mycket mer kan du se på Husqvarna Museum i Huskvarna. Jag var där idag på besök och tycker det är lika trevligt varje gång.
Jag fick några växter av min moster när jag var där. Jag har nu planterat dem här hos mig. Hon kallar dem Pyttor. När jag googlar på pyttor så läser jag att det är ett dialektalt uttyrck för tusenskönor eller höns. Det kan nog stämma ganska bra. Min moster sa att blommorna ser ut som små prästkragar. Det ska bli spännande att se vad det blir av detta.
Min moster och jag är uppvuxna i samma hus och har många gemensamma minnen från vårt barndomshem och vår barndoms trädgård även om det var under olika tider. För mig är det väldigt roligt att få ta del av dessa små växter och plantera dem här. Det ger mig harmoni och glädje. Jag har delar från min barndom även här och nu i min trädgård.
Min goda vän Moncia och jag åkte till Gränna. Eftersom jag arbetar som reseledare på mina semesterdagar så kallar jag numera de lediga kvällarna och helgerna här hemma för semester också. Det känns som semester när jag gör det jag vill och det jag tycker om.
Vi började i Gränna city på Brahegatan som går genom stan. Minnena kommer direkt till mig när jag är i Gränna. Jag arbetade som lärare på Ribbaskolan under åren 2006 – 2010. Jag minns när vi hade utbyte med England och en grupp lärare och elever var här på besök. De brukade säga att de skulle gå upp till Gränna High Street och jag tyckte det lät så härligt. Det var Brahegatan de menade.
Vi gick runt i gränderna och provsmakade någon polkagris och shoppade också lite grand. Det finns många mysiga gränder med vackra miljöer.
Denna logga sitter fortfarande kvar. Jag vet inte om det är samma butik som fanns här för jättelänge sen men jag blev nostalgisk och knäppte ett kort. När jag var ung och nyutexaminerad lärare arbetade jag min första termin på Ribbaskolan. Jag minns att jag då köpte min första stekgryta här på Palms Järn. Den är brun och jag har den kvar än idag. Den funkar utmärkt. Fina minnen.
Sen åkte vi upp till Grännaberget och fikade. Man har en fantastisk utsikt där uppifrån och kvällen var helt underbar. Det var vindstilla och Vättern låg spegelblank. Vi satt kvar länge och pratade efter stängning.
Gränna grundades av Per Brahe d.y. den 24 januari 1652 under namnet Brahe-Grenna. 28 januari 1693 erhöll Gränna kungliga stadsprivilegier.
Nedan ser vi en staty som föreställer Erik Dahlberg. Han var landshövding i Jönköpings län 1687 – 1693. Som vi ser var han delaktig i att Gränna fick kungliga stadsprivilegier.
Jag tog en selfie med självaste Erik Dahlberg.
Vi passade på att ha lite roligt och ta en massa andra selfier. Man får inte roligare än man gör sig. Det är kul att experimentera lite.
Vi har haft en toppenkväll som blir till ett fint minne, ett smultron att trä på sommarens strå.
Denna runda ask har jag på min bokhylla. Jag förvarar små kort i den, kort som jag har till blombuketter jag ger bort. När jag stod här och tittade på den drog jag mig till minnes att jag fick den av mamma en gång när jag fyllde år. Hon hade köpt mig en temugg och muggen var förpackad i denna ljuvliga ask. Muggen använder jag så gott som varje dag då jag dricker te. Den är stor så det får plats mycket te i den. Jag tycker både mugg och ask är jättefina. Jag mår bra av att ha dem i min närhet. Det är fina minnen från mamma. 
Denna vers finns med i den minnesbok som begravningsbyrån skapade efter att mamma lämnat jordelivet.
Bind en bukett av minnen, en vacker av rosor full. Plocka bara de bästa, knyt samman med trådar av guld. Bind en bukett av minnen från hemmet och soliga dar. Tag inte med några törnen, av dem nog jorden har.
Jag fastnade direkt för versen och tycker att den är mycket bra. För min del är det så att jag mest minns allt positivt från förr och det är skönt. När jag läser denna vers förstår jag att det är klokt att ta bort törnena och minnas allt det goda. Jag läser denna vers ibland för boken ligger lättillgänglig. I början grät jag när jag läste den även om jag tycker den är vacker men nu kan jag läsa den och känna ett välbehag utan att tårarna trillar varje gång.
Det är fint att spara på goda minnen och att få knyta samman dem med guldtrådar.
Idag skulle min storebror Tomas ha fyllt 66 år men det firar han i himlen. Han flyttade dit när han var 14 år. Jag var 9 år då. Jag tar fram de ljusa minnen jag har av Tomas. Jag ser fram emot att få träffa honom en dag.
Här står du så fin och tittar på mig hela dagen när jag står vid min dator och arbetar. Denna fina lilla ängel köpte jag i somras när jag var i Provence, närmare bestämt i en butik i Cotignac. Det är roligt med minnen. Denna ängel påminner mig om underbara dagar i Provence. Så känns det skönt att ha lite änglar här och där i hemmet. De piggar upp. Små änglar blir som små vänner.
Min goda vän Ewa har varit här. Jag lärde känna henne hösten 1982 när jag flyttat till Jönköping och börjat på Lärarhögskolan. Hon var en god vän till familjen jag hyrde av och vi har haft mycket kul ihop.
Hon bor här i stan och vi har träffats lite då och då men hon har inte besökt mig här på Tallkullen tidigare. Äntligen fick vi till en träff här hos mig! 
Det blev mycket prat, tittande i album och härlig gemenskap. Vi har många fina minnen ihop. Det har varit en god vänskap under många år! 
Det är 39 år, 2 månader och 3 dagar mellan bilderna! Den första bilden togs den 14 december 1984 då jag tog min lågstadielärarexamen. Den andra bilden tog vi här ikväll, den 17 februari 2024.
Lite förtäring blev det också.
Nu har vi kommit en bit in i januari månad och jag har köpt mig en ny väggkalender att ha vid skrivbordet. Den vackra månadsbilden för januari har följande text:
Det förflutna finns i våra minnen. Det nuvarande finns i våra sinnen. Framtiden finns i våra visioner. Augustinos
Så är det. Vi har många minnen från vårt förflutna. Det är skönt med minnen och allra helst om det är goda minnen. Då är det härligt att bara tänka och minnas allt som varit och känna tacksamhet över det. Det förflutna vävs in i nuet på ett fint sätt. Allt vi bär med oss påverkar oss och de beslut vi tar idag. Samtidigt som vi lever i nuet med minnen i våra tankar ser vi framåt och får nya visioner för tider som komma skall. Det är så det ska vara. Dåtid, nutid och framtid bildar en helhet av just den värld där var och en av oss befinner sig just nu.
Jag gillar julen och njuter av att se alla tomtar, ljus, änglar m m. Idag vill jag lyfta fram denna underbara tomte som jag fick av min kusin Kyllike i vår ungdom. Jag har alltid gillat honom. Han är så glad och söt i sin julröda tomtedräkt. Det är roligt med minnen. Varje jul när jag tar fram honom tänker jag på Kylle som jag har många fina gemensamma minnen med. Vi firade många jular tillsammans hemma hos mormor och morfar under vår uppväxt.
Skaparglädjen är på topp här hos mig. Jag gör ostkaka för första gången. Jag gjorde det tillsammans med mamma i min ungdom men jag minns mest avsmakningen. 
Oh, vad det är roligt att vidmakthålla gamla traditioner från barndomshemmet. Så ljuvligt när mjölken börjar ysta sig och man kan skära i den ! 
Mammas olika bunkar kommer väl till pass. Jag njuter av att gå här och stöka i köket. Så många minnen från förr strömmar emot mig. Mjölken (16 liter) köpte jag igår hos en bonde i närheten, precis som vi gjorde hemma. 
Det känns fint. Jag gjorde en pytteliten ostkaka till mig och den inmundigade jag för en stund sen. 
Gott!
Här följer bilder med de olika momenten. Mjölken har stått kallt sen igår och nu var det dags att skumma den. Den blev 9 dl grädde som jag använde senare i processen. Jag hällde upp mjölken i två stora grytor.
När mjölken var 37 grader varm ska man ta av den. Jag hade värmt lite för mycket så jag fick hälla upp den i andra skålar och röra för att den skulle kallna. Jag läste att mjölken inte får vara varmare än 37 grader när man häller i ostlöpet. Om det är varmare så finns det risk att löpet dör. När man hällt i löpdropparna som man vispat ut i mjöl och mjölk så täcker man bunkarna och låter det stå i ca 50 min.
Sen ska man kunna skära i mjölken som har börjat ysta sig. Det är så roligt att se att det fungerar. Sen får massan vila lite till.
Sen är det dags att röra runt lite och ta upp ostmassan och lägga den i silar eller durkslag.
Vasslan får rinna av och man lägger ostmassan i nytt durkslag eller sil. När man sen lägger ostmassan i en kastrull så rinner det av mer vassla. Man får hålla på så där tills man tycker att det är lagom konsistens på ostmassan.
Sen är det dags att vispa ihop ägg och socker samt tillsätta grädde, skållad hackad mandel och skållad mald bittermandel. Man blandar sen ihop detta med ostmassan.
Man häller sen blandningen i smorda ugnsformar. Sen gräddas det i ugnen tills det är klart. Jag hade allt i varmluftsugnen samtidigt. Min pyttelilla ostkaka hade jag inne i ugnen ca 30 minuter. De mellanstora formarna hade jag inne i ca 1 timma och den största formen i drygt 1,5 timme. Jag tror att detta var lagom. Jag läste att ostkakan är klar när den är gyllenbrun och känns fast i mitten. Den ska inte heller ha någon försänkning i mitten.
Imorgon ska jag frysa in dessa tre ostkakor och ta fram om några veckor då jag har fest. Det ska bli roligt.
Förnöjsamhet och glädjesprång gör livet till en vacker sång 