Stadspromenad i Oslo

Vi började dagen med en stadspromenad i den norska huvudstaden. Framför kungliga slottet finns en staty som föreställer Karl III Johan som i Sverige hette Karl XIV Johan. Han var unionskung i Sverige och Norge från 1818 till sin död 1844.

Nedan ser vi en staty av Kronprinsessan Märtha av Norge, 1901 – 1954. Märtha gifte sig den 21 mars 1929 i Oslo med sin kusin kronprins Olav, sedermera kung Olav V av Norge. Äktenskapet blev lyckligt och de fick tre barn; prinsessorna Ragnhild och Astrid samt prins Harald som senare blev Norges Kung Harald V. Märtha avled i cancer 1954. Kung Olav V gifte 1968 om sig med Sonja Haraldsen som senare blev Drottning Sonja.

Här ser vi Oslo Rådhus.

Vi passerade Nobels Fredscenter.

Nu har vi kommit till Aker Brygge. Jag tar endast med ett kort därifrån och det får bli på denna klocka.

Sen fick vi åka buss till Oslo Operahus som är en riktigt mäktig skapelse.

År 2000 när Operahuset skulle byggas utlyste man en tävling. Arkitektkontoret Snøhetta vann. Operahuset stod färdigt vintern 2007–2008. Invigningen skedde 12 april 2008. Byggnaden är på 38 500 m². I byggnaden finns 1 100 rum, varav två stora salar. Bygget kostade 3,9 miljarder norska kronor. I november 2012 blev byggnaden kulturskyddad av myndigheten Riksantikvaren.

Vi tog en promenad på det stora taket.

Uppifrån taket hade man fin utsikt över skulpturen som kallas ”She Lies”. Den är tillverkad av Monica Bonvicini (tysk-italiensk konstnär) i glas och rostfritt stål. Den ligger på en plattform av betong som flyter i vattnet och förflyttar sig efter tidvatten och vind. Den är 12 meter hög och 17 meter bred.

Vi hade också en fin vy över Munchmuseet.

Det var jättekul att besöka Oslo även om vistelsen inte ens blev ett dygn lång. Jag är ändå glad och tacksam för allt jag fått se sen vi kom hit igår kväll.

Från Bergen till Oslo via härliga Hardangervidda

Idag har vi åkt genom tunnlar som har rondeller. Det tror jag inte att jag har gjort förut. Precis när vi hade åkt ur Vallaviktunneln kom vi ut på Hardangerbron. Den började byggas 2009 och invigdes 2013. Den ersatte färjeförbindelsen mellan Bruravik och Brimnes som gick över fjorden 4 km österut. På denna sträcka går den kortaste vägförbindelsen mellan Oslo och Bergen. Hardangerbron är cirka 1 380 meter lång med ett huvudspann på 1 310 meter, och har ett av världens längsta hängbrospann. Brospannet är längre än det på Golden Gate Bridge i San Francisco, USA, och det är också Norges längsta brospann. Pylonerna har en höjd på omkring 200 meter, medan den segelfria höjden är 55 meter.

Vi stannade och gjorde ett fotostopp strax efter att vi passerat bron.

Vi är närmare bestämt i Kinsarvik nu.

Vi hade paus vid mäktiga Vøringsfossen. Där hade vi möjlighet att gå nära stupen för att se forsen.

Sen bar det iväg ut på Hardangervidda. Jag gillar kalfjället. Det är något visst med stillheten och vidderna som finns där.

Vi stannade för lunch på Pärleporten i Geilo. Det var trevligt att sitta och äta med skidbackarna i sikte.

Sen bar det iväg till Oslo. Vi åkte direkt till Vigelandsparken och promenerade igenom den. Där finns mer än 200 skulpturer gjorda av granit, brons och smidesjärn. De allra flesta föreställer människor i olika åldrar och stadier av livet. De är nakna för att de ska vara tidlösa och klassiska. Alla är skapade av Gustav Vigeland, en norsk skulptör som levde 1869 – 1943.

När vi checkat in på hotellet gav jag mig iväg ut på upptäcktsfärd i den norska huvudstaden. Eftersom jag inte varit här tidigare var det riktigt spännande. Jag passerade Oslo Domkyrka.

Så kom jag till denna vackra byggnad där Stortinget håller till.

Jag promenerade på Karl Johans gate, en gata jag hört mycket talas om. Det var mysigt och en härlig upplevelse för mig. Gatan sträcker sig från Oslos centralstation till det kungliga slottet.

Jag fick se en trevlig glädjespridare. Här står han och sprider glädje till folket.

Här ser vi Oslo Universitet.

Wow, vilken härlig och spännande dag!

Bergen i mitt hjärta

Idag tog vi Fløybanan upp till en utsiktsplats som heter Fløyen. Jag njöt av hela mitt hjärta när jag strosade runt där. Vilka. vyer!

Där fanns också jättegulliga kashmirgetter som gillar att bli ompysslade och att vara i rampljuset. Vem vill inte ta en selfie med dem?

Sen gick jag till Bergenhus Fästning. Där fanns bl a en staty föreställande kung Haakon VII. Han levde 1872 – 1957 och var Norges kung från 1905 till 1957.

Här ser vi Mariakyrkan. Den byggdes 1140 – 1180 i romansk stil och med en gotisk kort tillbyggnad. Kyrkan är den äldsta bevarade byggnaden i staden. Kyrkan var länge känd under namnet Tyskekirken. Kyrkan är huvudsakligen byggd av täljsten. Den har 310 sittplatser och är en basilika med två västtorn.

Nedan till vänster ser vi Dræggegutten. Det ska föreställa en ung man som är med i Dræggkåren där unga pojkas tränas av äldre pojkar. De tränar varje lördag Man får vara med tills man är 20 år. Detta har funnits sen 1850-talet och kårerna kivas om vem som har den äldsta kåren. Han har den speciella mössa som pojkarna använder.

Mannen till höger är Snorre Sturlasson. Han levde i slutet på 1100-talet och början på 1200-talet. Han var en isländsk adelsman, politiker, historiker och författare. Han betraktas som författare till Den yngre Eddan som är en handbok i skaldekonst och lärobok i nordisk mytologi, författad omkring 1220. Han har också författat Heimskringla, en bok som skildrar främst Norges kungar fram till och med år 1177.

I Byparken fick jag se statyn nedan till vänster som föreställer Edvard Grieg som levde 1843 – 1907. Han var norsk tonsättare under senromantiken och Norges främsta företrädare för nationalromantiken. Han gjorde musiken till Henrik Ibsens pjäs Peer Gynt: I Bergakungens sal och och Solveigs sång och Pianokonsert i A-moll Op. 16 som är en av världens mest spelade pianokonserter.

Till höger ser vi Henrik Ibsen (1828 – 1906), en norsk dramatiker och författare. Han betraktas som en av de främsta dramatikerna i världshistorien och är känd som det moderna dramats fader. Några av hans främsta verk är pjäserna Brand (1865), Peer Gynt (1867), Ett dockhem (1879), En folkefiende (1882), Vildanden (1884), Rosmersholm (1886) och Hedda Gabler.

Här är Musikpaviljongen i Byparken.

På eftermiddagen gjorde vi en fjordkryssning på Osterfjorden. Det var en tur på drygt 4 timmar. Nedan till höger ser vi Bryggens 13 fastigheter som finns med på UNESCOS världsarvslista. De är ett minne från Hansatiden då denna hamn var en betydelsefull handelsplats.

Något av det bästa med att leda resor är de fina mötena med människor. Nu har jag bl a lärt känna trevliga Bojan och Håkan från Sävsjö som är med på vår Norgeresa. Vi fick en fin pratstund på båten.

Så var vi hemma i härliga Bergen igen. På eftermiddagen och kvällen fortsatte jag att promenera runt i Bergen. Jag kollade i olika affärer och gick i vackra miljöer. Nedan ser vi Bryggens speciella miljö.

Från Ålesund till Bergen

Idag lämnade vi vackra Ålesund och styrde kosan mot Bergen. Efter bara en halvtimmes färd var det dags för dagens första färja.

Det är jättefint här och jag njuter av de vackra vyerna.

Vi stannade till i Utvik för ett fotostopp.

Vi passerade ett ställe där det låg några kossor och vilade. De verkade inte störas av trafiken alls.

Vi åt lunch på Audhild Viken i Skei i Jølster. Jag åt Raspeball, en norsk kroppkaka med fläsket utanpå, som serverades med korv, fläsklägg, potatis och rotmos (som jag avskyr…jag petade undan allt mos.) Raspeballen var god men jag mår fortfarande illa när jag tänker på rotmoset.

De har också en julshop. Jag kollade lite men köpte ingenting

Det har varit en fin dag då vi åkt båt och kört genom tunnlar och över fjäll. Norge är verkligen vackert.

Molde, Atlanthavsvägen och Ålesund

Vi började dagen med ett besök i Molde som också kallas Rosornas stad. Här har man ett gynnsamt klimat för växtlighet. Därför trivs rosor och andra växter bra.

Här ser vi Molde Domkyrka som ligger uppe på en höjd. Den byggdes 1957 då den också invigdes. 1983 blev den domkyrka i Møre stift. Det fanns en kyrka här tidigare men den bombades av tyskarna under andra världskriget. Den gulliga statyn Rosenflickan står utanför Rådhuset.

Vi styrde vidare mot kusten där vi skulle köra Atlanthavsvägen. Det är en 8,6 kilometer lång nationell turistväg mellan orterna Vevang och Kårvåg som sammanlänkar de små kustsamhällena mellan städerna Molde och Kristiansund. Stora delar av vägen är byggd på sju små öar och sedan sammanlänkade med åtta små broar. 1983 började den byggas och öppnades för trafik 1989. Först var den avgiftsbelagd men nu är den gratis.

Vi åt lunch på Bjartmars Favorittkro. Jag åt en specialitet som heter Bacalhau. Det är en saltad och urvattnad torsk. Den heter klippfisk på norska. Man torkade mycket fisk förr. Då hade man proteinrik mat att ta fram när det behövdes. Denna rätt har de tillagat av klippfisken. Det var kokt potatis i skivor och en tomatsås. Jag tycker det var gott men inte så märkvärdigt egentligen.

När vi kom hem till Ålesund gick jag upp till Fjellstua som är en vacker utsiktsplats.

Ålesund är känd som Jugend-staden vid havet. 23 jan 1904 rasade en stor brand och många hus brändes ner till grunden. Ett antal arkitekt-studenter fanns i staden. Det var mitt under Jugendtiden, 1890-1910, så därför blev det många hus i Jugend-stil när staden återuppbyggdes under tre år. Här ser vi mjuka svepande linjer och ofta mjukt välvda utsmyckade portaler i mitten av byggnaderna.

Det finns en hel del statyer i staden. Nedan ser vi Fiskegossen – Fiskergutten och intill honom Sillfrun – Sildekona som står och saltar sillen.

Jag strosade runt och njöt av den vackra kvällen i Ålesund.

Från Hamar till Ålesund

Idag började vårt norska äventyr på riktigt då vi körde från Hamar till Ålesund. Vårt första stopp var i Lillehammer där backhoppsanläggningen Lysgårdsbakken finns. Anläggningen stod klar i december 1992 och den byggdes för att användas under Olympiska vinterspelen 1994.

Vi fortsatte färden och njöt av den underbara natur som är i Gudbrandsdalen. Lågen (Gudbrandsdalslågen) flyter genom hela dalen.

Vi stannade för lunch i Lom där det finns en vacker stavkyrka.

Lom Stavkyrka byggdes på 1100-talet men har byggts om och utvidgats flera gånger. På 1600-talet fick den sitt nuvarande utseende. Den är en av de största stavkyrkorna som finns kvar i landet. Specifikt för stavkyrkor är att de är byggda i trä av stavar. Det finns tre klockor i klocktornet från 1664 men det är bara den minsta som används idag. Det är en blandning av kristen tro och nordisk mytologi. De har en del drakar kvar för säkerhets skull. 😊 De hade svårt att helt och hållet överge detta.