På Rhônefloden igen

I eftermiddags checkade vi in på Ms Van Gogh i Lyon. Det är en speciell känsla när vi åkt de 150 milen i buss från Malmö till Lyon och sen mönstrat på båten. Då är det tid att njuta och bara ta det lugnt en stund. När båten lägger ut och kör söderut på Rhônefloden går jag upp på däck och lägger mig i en solsäng och bara ser mig omkring. Det är härligt att vara här igen.

Det blev en god middag som alltid på båten. Till varmrätt serverades ikväll fläskfilé, duchesspotatis, broccoli (eller är det romanesco) och senapssås.

Tacksam för mina fina kollegor

Jag har sovit på hotell i Malmö inatt för jag ska leda en resa till Frankrike. 🇫🇷 Idag kl 07.10 hämtade taxin min kollega Mikael och mig för att köra oss till Öresundsterminalen. Vi kunde knappast bärga oss tills vi skulle få träffa våra resenärer. Mikael ska också leda en resa till Frankrike 🇫🇷 men till ett annat resmål. Jag är glad och tacksam över mina fina kollegor. Igår kväll hade vi möjlighet att sitta och prata några timmar i restaurangen och det betydde mycket.

Det är min trevlige kollega Peter som kör oss Vi hade denna resa tillsammans förra året så det känns riktigt bra. Han kör tryggt och säkert.

Vi åt lunch i Heiligenhafen på en mysig restaurang. Heiligenhafen är en fin liten pärla vid Östersjökusten, ca 20 minuters bilfärd från Puttgarden.

Vi åkte vidare ca tre timmar innan vi rastade 45 minuter vid Allertal. Sen var det tre timmars färd innan vi kom fram till en restaurang i Bad Hersfeld där vi åt middag kl 20.00. 55 minuter senare bar det iväg igen och vi hade då 292 km kvar att köra. Nu är kl 22.41 och det rullar på bra. Vi beräknar vara framme vid vårt hotel i Rastatt vid midnatt. Då har vi avverkat 100 mil på en dag.

Jag omfamnar med glädje det nya

Detta är en sida i boken I levande nuet, skriven av Louise L. Hay. Det är årets 215:e dag och det är just vad det är idag den 3 augusti. Texten lyder:

Jag ger mig grönt ljus att fortsätta framåt, och omfamnar med glädje det nya.

Jag kan säga att jag med glädje omfamnar det nya i mitt liv, mitt arbete som reseledare åt Scandorama. Jag gör det på min semester och det funkar bra. Jag har numera 30 semesterdagar per år och om jag gör en resa som varar åtta till nio dagar räcker det att ta semester fem dagar för vi åker på helgen och kommer hem helgen därpå.

Förra året använde jag alla mina semesterdagar till dessa resor och i år blir det nästan detsamma. Jag har tagit några semesterdagar i sommar då jag haft besök av nära och kära men f ö blir det Scandoramaresor på mina semesterdagar.

En del vänner undrar hur jag orkar med detta men jag tycker att det funkar utmärkt. Jag förbereder mig i lugn och ro här hemma och när jag kommer hem från en resa har jag möjlighet att vila hur mycket jag vill. Ja, jag måste sköta mitt ordinarie arbete som säljare förstås, men för övrigt gör jag det jag önskar. Jag lever själv och har ingen att ta hänsyn till här hemma.

För mig är inte semester att ligga hemma och vila. Det kan jag göra på kvällar och helger. För mig är semester äventyr och att uppleva trevliga saker. Att leda resor ger mig mycket energi och glädje. Visserligen är det ett hårt arbete med mycket förberedelser både vad gäller att inhämta fakta om alla platser vi ska besöka men även bokningar, att göra färdplaner, fixa listor av olika slag m m m m.

Det är också många stressmoment t ex då det gäller att hålla tiderna så väl som möjligt och att hitta färdvägen. Jag sitter alltid lite på helspänn t ex när vi ska vika av från motorvägen runt Paris, la Périphérique, för att ta oss in i Paris. När vi väl kommer in i stan känns det bättre. Där känner jag mig rätt så trygg.

Det kan vara trafikstockning genom Tyskland och det funkar kanske inte att ta de rastplatser vi hade planerat. Då gäller det att hitta andra rastplatser som passar med chaufförens arbetstider. Även resenärerna behöver sträcka på benen och gå på toaletten. Allt kan man inte planera i förväg. Det oförutsedda får man ta som det kommer och man får göra det bästa av situationen.

Efter förra årets resor gjorde jag en utvärdering och kom fram till att detta är precis vad jag vill göra just nu. Jag kände mig enormt tacksam och glad över förra årets resor. Jag får leva min dröm. Jag kommer att göra en utvärdering även i slutet av detta år. Sex stycken resor kommer det att bli totalt från april till oktober i år och troligen blir det en eller två resor i advent, jul och nyår.

Jag ger mig helt enkelt grönt ljus att fortsätta framåt och omfamnar med glädje det nya.

Paris är alltid Paris

I eftermiddags anlände vi till Paris igen efter härliga dagar på floden Seine. Jag tog fotona nedan på morgonen vid 9-tiden då vi skulle ha morgongymnastik på däck. Vi befann oss i närheten av La Frette-sur-Seine.

I eftermiddags gjorde vi en bussrundtur i Paris på ca 3 timmar. Vi stannade till vid Trocadéro där man har en vacker utsikt över Eiffeltornet. Mina glada resenärer poserar så glatt.

På kvällen var det dags att inta sista middagen för denna gång. Varje måltid är en fröjd för både öga och gom. Personalen tackade för sig och jag tror att vi alla kände oss nöjda och glada. Vi har haft jättefina dagar på MS Seine Princess.

Efter middagen var det dags att göra en tur under Paris broar. Kaptenen körde till China Town som ligger i Östra delen av Paris. Sen när vi skulle köra tillbaka fick vi bestämma oss om vi ville vara uppe på däck eller nere. Den som var uppe på däck var tvungen att ligga i solsäng för vi passerade ett antal låga broar. Man fick inte resa sig.

Byggnaden till vänster är Cité de la Mode et du Design som är ett centrum för mode, design och samtida konst. Här finns utställningslokaler och kontor för stora modenamn. Här finns också restauranger och nattklubbar med utsikt över Seine

Byggnaden till höger är Musée d’Orsay. Det var tidigare en järnvägsstation, Gare d’Orsay, men är numera ett museum. Här finns konst från åren 1818 till 1914. Museet invigdes 1986.

Flera av oss tog med filtar från hytten för att inte frysa. Det var en fin upplevelse vi fick vara med om under vår sista kväll i Paris.

Invasionskusten och Honfleur

Idag har vi varit på en heldagsutflykt till Invasionskusten i Normandie. Det blev en dag av eftertanke. När vi gick på den amerikanska kyrkogården i Colleville-sur-Mer flödade tankarna. Det var bl a på stranden nedanför, Omaha Beach, som blodiga strider utspelade sig i samband med D-dagen den 6 juni 1944. Många soldater fick ge sitt liv i kriget. Här finns 9 387 vita kors. Här finns också ”De saknades vägg” där 1557 namn är inristade, namn på amerikanska soldater som saknas.

Vi besökte Arromanches som ligger vid ”Gold Beach”, en av de brittiska stränderna. Här kan man fortfarande se rester av Port Winston, den konstgjorda hamn som britterna förde med sig i delar över Engelska kanalen och som ingenjörssoldaterna sen pusslade ihop till en hamn så att lastfordonen kunde köra i land.

På kvällen låg båten stilla i Honfleur som ligger där Seine mynnar ut i Engelska kanalen. Jag förstår att impressionisterna trivdes i denna lilla pärla. Här finns mysiga gator, småbåtshamn, Frankrikes största träkyrka, Église Sainte-Catherine, pittoreska miljöer och mycket mera. 🇫🇷

Magiska Paris

Vi anlände till Paris vid 17-tiden och mönstrade då på MS Seine Princess. Efter välkomstsamling i baren, middag och underhållning var det vid 23-tiden dags att starta vår Seinekryssning. Det var magiska ögonblick när vi lade ut från Quai de Grenelle för att segla uppåt på Seine mot Normandie! 🇫🇷 Nu njuter vi. 🤗

På väg till Frankrike

Nu är vi på väg till mitt älskade Frankrike. Vi lämnade Öresundsterminalen i Malmö kl 08.00. Chaufför Gerard rattar bussen och det känns tryggt.

Efter färjan mellan Rödby och Puttgarden åkte vi till Heiligenhaften där vi åt lunch. Sen bar det vidare ner genom Tyskland. Vi gjorde ett stopp och dukade upp busscaféet framåt eftermiddagen. Sen körde vi vidare mot Hamm. Vi anlände till vårt hotell kl 20.30. Efter att vi checkat in på hotellet intog vi en god middag. Även om vi bara har kört 67 mil idag så har det tagit lång tid pga trafikstockningar på flera ställen. Nu blir det skönt att sova.

Akvedukten i Håverud

Nu är jag ”hemma” i Malmö igen efter en magisk Värmlandsresa. Så roligt att Doris, bördig från Flygsfors utanför Nybro, var med på vår resa! 😃 Jag kände samhörigheten. ❤️ Här ser vi också hennes väninna Margit.

På vår väg hemåt stannade vi till i Dalsland och besökte akvedukten i Håverud där landsväg, järnväg och vattenväg möts. Båtarna åker i en 33,5 meter lång plåtränna över forsen. Detta är ett tekniskt mästerverk som planerades av den välrenommerade Nils Ericson och invigdes 1868! 👍

Chaufför Dan har kört oss med bravur, tryggt och säkert. Jag känner stor glädje och tacksamhet över denna fina resa. 🙏❤️☀️💛🍀😊

Tjugomilatur i östra Värmland

Idag har vi gjort en tjugomilatur i östra Värmland. Vi började med mysiga Ölmeljus Diversehandel i Ölme. Här finns det många spännande grejer att titta på och även att köpa förstås.

Sen bar det iväg till Kristinehamn för att beskåda Picassostatyn som står så vackert vid Vålösundet. Vi åt lunch på Picassos Veranda som ligger strax intill.

Vi fortsatte till Nobels Björkborn i Karlskoga.

Där fick vi vara med om en fantastisk föreställning. Här ser vi Nobel in action.

Vi besökte också Nils Ferlin i Filipstad. Han sitter på en parkbänk och blickar ut över Skillerälven.

Vi avslutade dagen ”hemma” i Karlstad där Nils Ferlin står och steppar vid Stora Torget i den ljumma sommarkvällen. 😃 Jag känner en sådan frid och harmoni här i Värmland. 💚🍀🙏😊

Träffat Lars Lerin och Junior

Både gästerna och jag upplevde en pirrande glädje idag när vi fick träffa Lars Lerin och Junior. 😃 Tänk att de båda var på Sandgrund just idag! 🥰 Så fina goa människor de är och så vackra konstverk Lars gör! Vi blev inspirerade av allt. Nu blir det fotoboost. 😅 Så fint minne! 🍀

Efter en promenad i Sandgrundsparken gick jag upp i tornet på Domkyrkan. Det hade varit en visning kl 15.00 men jag fick en egen liten visning strax före kl 17.00. Därifrån hade jag denna vackra vy. Jag gillar verkligen Karlstad.

Mårbacka och Rottneros Park

Vi började dagen med att åka till Geijersgården i Ransäter. Sen körde vi vidare till Mårbacka där vi fick en fin guidning i Selma Lagerlöfs barndomshem som vi ser här ovan.

Därefter bar det iväg till Sunne där vi åt lunch på Wärdshuset Nils Holgersson. Det ligger vackert vid sjön Fryken, Mellan-Fryken närmare bestämt. Danslusten gjorde sig påmind och till tonerna av ”Lilla söta fröken Fräken” bjöd jag upp busschauffören till dans. Ytterligare ett par ville dansa så vi bytte partners med varandra. 😊😃🤗😄 Vi har det trevligt i Värmland.

Innan vi styrde kosan mot Karlstad besökte vi Rottneros Park i Sunne. Det är en jättefin park med blommor, vildmark och ett hundratal skulpturer. De flesta är gjorda av kända nordiska skulptörer bl a Carl Eldh, Christian Eriksson, Carl Milles och Gustav Vigeland.

1918 flyttade Svante Påhlson in i herrgården som ligger i parkens mittersta del. I mitten av 1950-talet hade Svante en vision att utforma ett Rottneros som kunde matcha sagans Ekeby. Herrgården som finns mitt i parken ska alltså symbolisera Ekeby Herrgård från Gösta Berlings saga som var Selma Lagerlöfs debutroman.

Au revoir Lyon

Idag var det dags att säja au revoir (på återseende) till Lyon och alla fina franska miljöer. Chauffören hämtade oss 12.30 och körde oss till Genèves flygplats.

Planet avgick kl 17.15. Vi flög till Amsterdam där vi bytte flyg. Vi som fortsatte till Kastrup landade där kl 22.30. Sen tog jag tåget till Malmö där jag sover inatt.

Vercorsmassivet

Under eftermiddagen var vi på utflykt till Vercorsmassivet som ligger mellan Rhônedalen och Alperna. Vi besökte St Nazaire-en-Royans. Dessa foton tog jag när vi var uppe på akvedukten i staden. Den byggdes över Bournekanalen i slutet av 1800-talet. Vi njöt av vacker utsikt.

Vi fortsatte vår färd till Pont-en-Royans där man under 1500-talet byggde in hus i berget. Det ser ut som att de hänger utanför de naturliga klipporna men man byggde så avsiktligt för att spara plats.

Vår fantastiska chaufför Mallaurie körde oss med bravur och gjorde allt för att vi skulle få en toppendag.

Vi körde sen till Tain l’Hermitage där vi tittade in i Valrhonas butik. Valrhona är ett franskt företag som tillverkar choklad. Valrhona grundades av den franske konditorn Monsieur Guironnet 1922 just i staden Tain-l’Hermitage. Sen var det dags att åka till båten som väntade på oss vid kajen.

Till middagen blev vi bl a serverade vaktelfilé.

Min fina danska guidekollega Hanne är 76 år och leder fortfarande resor. Jag hoppas att jag också får vara så pigg när jag blir 76 😃 …men ibland behöver vi vila som synes nedan.

Pont du Gard

Idag har vi besökt Pont du Gard, en akveduktbro som byggdes av romare för 2000 år sen. Den var en del av den 50 km långa akvedukt som försåg staden Nîmes med vatten under 500 år. Här rann vattnet med största precision från källan i Uzès.

Med på resan är finaste Anita och Ante från Jämtland. De var med på en kryssning i Tyskland förra året och jag blev så glad när jag såg deras namn på deltagarlistan igen. Man knyter speciella band med varandra på resor. 😊 Dagens chaufför var Guillaume som körde oss tryggt och säkert på utflykten.

När vi kom tillbaka till Arles gick några av oss en runda på marknaden innan båten styrde norrut mot Châteauneuf-du-Rhône där vi just nu lägger till. Vi har haft en lugn och avslappnad eftermiddag och kväll på båten.

Camargue och Arles

På förmiddagen gjorde vi en utflykt till Camargue. Vid staden Arles delar sig floden Rhône i två flodarmar, lilla Rhône och stora Rhône. Dessa mynnar sen ut i Medelhavet och deltaområdet däremellan kallas Camargue. Det är Västeuropas största floddeltaområde med en yta på över 930 km². Camargue är känt för sina rosa flamingor, vita hästar och svarta tjurar. Vi fick se flamingor idag. Vi stannade och fotograferade. Camargue är den nordligaste platsen där man kan få se flamingor.

Vi fortsatte till den lilla staden Saintes-Maries-de-la-mer som ligger vid Medelhavet. Hôtel de ville på franska betyder stadshus/rådhus. Jag gillar att besöka stadshusen för de är fina och jag tycker de är så typiskt franska. Här ser vi det f d stadshuset och på bilden under ser vi det nuvarande stadshuset. Det nuvarande är lite speciellt och skiljer sig från andra Hôtel de ville tycker jag. Det ser mer modernt ut än vad de brukar göra. Jag vågar mig inte på att skriva när de respektive stadshusen byggdes för jag hittar olika uppgifter om det utan nöjer mig med att visa fotona just nu.

Vi åkte vidare till Salin-de-Giraud. Här utvinns salt i stora saliner. På bilden till höger ser vi berg av salt.

Delphine var vår chaufför idag.

Sen var det dags att åka tillbaka till båten som nu befann sig i Port-St-Louis-du-Rhône. När alla gäster, både danska och svenska, var samlade igen styrde båten norrut mot Arles. Där fick vi en härlig eftermiddag och kväll. Jag gjorde en liten stadspromenad med de gäster som ville. Det var riktigt varmt men några stycken följde med en runda. Sen strosade jag själv och njöt i fulla drag av alla vackra miljöer.

Här ser vi Espace Van Gogh. När Vincent van Gogh bodde i Arles bodde Paul Gauguin tillsammans med honom en tid. De hade ständiga diskussioner. En gång, närmare bestämt den den 23 december 1888, blev Vincent så arg att han rusade ut ur huset . Han fick ett mentalt sammanbrott och skar av sig sitt ena öra. Han snodde in det i tidningspapper och gav det till en tjänsteflicka på en bordell. Han fick då vård på Hôtel Dieu (sjukhuset) i Arles. Här ser vi entrén till sjukhuset. Det användes som sjukhus fram till år 1974. 1986 började man omvandla området till ett kulturcentrum. 

Inne på gården ser det ut så här. Det är en riktig oas med blommor, träd, buskar och en damm med en fontän i mitten. Det finns butiker med souvenirer och presentartiklar. Här njöt jag.

Jag strosade i värmen och tyckte det var underbart.

På kvällen efter middagen gick vi en kvällspromenad. Här poserar mina gäster framför trottoarcaféet som Vincent van Gogh målade av en gång i tiden.

Jag är tacksam för ännu en underbar dag.

Från Avignon till Arles

Vi lämnade Lyon igår eftermiddag och båten styrde söderut på Rhônefloden. Idag på förmiddagen nådde vi Avignon. Efter lunch gick vi upp till Påvepalatset. Under nästan 70 år på 1300-talet var påvedömet förlagt till Avignon istället för Rom. Påvarna lät då bygga ett vackert palats. Idag finns bara väggar och sten kvar men alla gäster får låna ”histopader”, paddor som man bär med sig på vandringen i palatset. När man kommer in i de olika rummen skannar man en kod och kan därefter se på paddan hur det såg ut på den tiden då påvarna höll till här.

Några i gänget följde sen med till den kända bron i Avignon, Pont Saint-Bénézet. Det finns en känd fransk barnvisa som handlar om den, Sur le pont d’Avignon. Visan handlar om att man dansar på bron i Avignon. Den lärde jag mig när jag var 13 år och började läsa franska i årskurs sju.

Le pont d’Avignon byggdes på 1100-talet och var den första stenbron som byggdes över Rhône. Den har förstörts ett antal gånger och man har restaurerat den. Efter en översvämning 1669 upphörde alla återuppbyggnadsförsök. Då förstördes 19 av de 23 valven.

Här ser ni några av mina glada gäster på bron i Avignon.

Vid kl 18.00 lämnade båten Avignon och styrde mot Arles.

Efter kvällens middag tog jag en promenad med min danska kollega och hennes chaufför.

Vi satte oss vid arenan och tog en dryck. Vi satt där länge och njöt av den ljumma kvällen. Detta är en amfiteater från romartiden. Den byggdes runt år 90 e Kr. Den rymmer 25 000 åskådare. Under 1800-talet började den användas som arena för tjurfäktning.

Rhônekryssning med flyg

Idag kl 05.00 var jag incheckad och redo för flight från Kastrup till Genève via Amsterdam. Detta är första flygresan jag gör med Scandorama. Jag ”missar” de 150 milen i buss ner till Lyon men det gör inget. Jag gjorde denna resa förra året men då var det buss.

En fransk busschaufför mötte upp vid Genèves flygplats och skjutsade oss till Quai Claude Bernard i Lyon. Vi checkade in på båten MS Van Gogh vid 17-tiden. Här är det full service. Vi märker väskorna med våra hyttnummer och så bär personalen in väskorna och ställer dem i rätt hytt. Det är alltid en skön känsla när jag fått min hytt. På de franska båtarna ingår kalla och varma drycker. Jag brukar börja med en grapefruktjuice eller en kaffe som jag tar med till hytten. Jag sätter mig i stolen eller på sängen, tittar på den vackra utsikten och bara njuter.

Flodkryssning på Rhône väntar. ☀️😊 Texten nedan ”La vie est belle sur CroisiEurope” betyder Livet är vackert/skönt på CroisiEurope. CroisiEurope är namnet på det franska rederiet.

Äntligen på väg

Idag lämnade jag Hovslätt och tog bussen till stan och sen tåget till Nässjö för vidare färd med tåg till Malmö. Därefter tog jag Öresundståget till Kastrup. Jag har nu checkat in på Comfort Hotel.

Jag var nere i baren och köpte med mig en macka upp till rummet. Nu sitter jag här och tänker förbereda mig en stund till. Min utsikt ser ni här. När jag zoomade in Öresundsbron syntes den riktigt bra.

Det känns underbart att vara på väg. Det är första gången jag har en flygresa med Scandorama och då blir det också franska bussar med franska chaufförer som ska köra oss på utflykterna. Det blir säkert kanon men det har varit en del att tänka på. Nu känns det i alla fall väldigt bra. Jag ska snart sova för imorgon blir det uppstigning tidigt. Jag måste lämna hotellet kl 03.45 och innan dess tänker jag äta lite frukost.

Hej då MS Otello

Idag kl 07.00 var det dags att lämna båten och säga hej då till den trevliga besättningen. Här ser vi några av dem. Jag har samarbetat med flera av dem under 2024 och tycker mycket om dem.

När det är kryssning har jag alltid en dansk kollega att samarbeta med. Denna gång var det Jette. Vi äter alla måltider tillsammans på båten och pratar om praktiska saker. Det är värdefullt. De danska guiderna har betytt väldigt mycket för mig.

Resan hem till Sverige gick fint. Vi hade ett kaffestopp i vanlig ordning på morgonen. Vi åt lunch i Heiligenhafen och hann också med lite gränshandel. Färjan avgick kl 16.40 och vi rullade in punktligt på Öresundsterminalen kl 20.00.