Ikväll har jag haft besök av min goda vän Gunnel och hennes goda vän Agneta som jag aldrig träffat. Jag har haft en del frågor till Gunnel när det gäller Invasionskusten och Dagen D och hon tyckte att jag borde träffa hennes vän tillika historielärare som nu är på besök. Sagt och gjort! De kom hit kl 17 och vi fick en trevlig stund.
Jag åker till Frankrike nästa söndag och ska leda en Seinekryssning med Scandorama. En dag ska vi göra en heldagsutflykt till Invasionskusten i Normandie så jag har intensivstuderat detta nu under några veckor. Det var så bra att bara få sitta och prata om Dagen D och det som hände då. Man befäster det man lärt sig när man pratar om det. Gunnel hade med material till mig som kan vara bra att ha.
Nu har de gått hem och jag ska ta fram mitt material och fortsätta läsa och skriva. Det är roligt att förkovra sig. Det ska verkligen bli trevligt att åka iväg till dessa platser som jag nu läser om: Omaha Beach, Arromanche, Honfleur m m.
Ikväll har det varit Galamiddag. Vi njöt av allt gott. Sen blev det dans i baren. Livet är här och nu. När en glad resenär på 94+ bjuder upp till dans säger jag inte nej. Vad gör det om det blir lite svårt med balansen ibland? Det viktigaste är att man har kul. Livet går inte i repris. Jag fick gärna publicera detta. Det bjuder vi på, min danspartner och jag.
Jag har längtat efter att få besöka Avignon och dansa på den kända bron. Jag återkommer till detta och börjar med vår stadspromenad. Vi gick genom stan upp till Påvepalatset.
Under åren 1309 – 1377 var påvedömet förlagt till Avignon. Den franske kungen Filip IV lyckades genom skickliga förhandlingar övertala påven att flytta till Avignon. Ursprungligen var det ett enkelt biskopsresidens – ett skydd för påven.
Påvepalatset är en av de största byggnaderna från europeisk medeltid och en av Europas största gotiska konstruktioner. Palatset har väggar som är mer än fem meter tjocka och står på en naturlig klippa som gjorde byggnaden svår att inta.
Här ser vi Avignon-katedralen – Notre Dame des Doms d’Avignon. Katedralen tog form på 1200-talet och är byggd på grunden av en katolsk 300-talsbasilika. Här ser ni några av mina trevliga resenärer.
Vi gick vidare ner till den romerska bron Saint-Bénezet som länge var den enda stenbron över Rhône. Pont Saint Bénézet är uppkallad efter herdepojken St Bénézet, som enligt en kristen sägen fick en vision som beordrade honom att bygga en bro i Avignon. 1177 påbörjade han bygget av bron och det tog 20 år att bygga den.
Den var 900 meter lång och sträckte sig över floden Rhône. Den hade från början 23 valv. Under århundraden har översvämningar ofta förstört sektioner som sedan återuppbyggts. Efter en översvämning 1669 upphörde alla återuppbyggnadsförsök. Då förstördes 19 av de 23 valven.
Nu finns endast en del av bron kvar. Det finns en sång om bron. Den heter Sur le pont d’Avignon och den lärde jag mig när jag började läsa franska i årskurs 7.
Idag fick jag själv dansa på bron i Avignon, ingen ringdans men snurrdans. Mina gäster sjöng så fint medan jag dansade. Det blev ännu en rolig och härlig upplevelse för mig.
På bron ligger ett litet kapell, La Chapelle St Nicolas. Det ligger på den tredje pelaren av Saint-Bénézet-bron. Den är en 1500-talsbyggnad på en grund från 1200-talet. Ingången ligger vid Tour du Châtelet.
Avignon är den största staden i departementet Vaucluse och sägs vara en port till Provence. Departementet ligger i regionen Provence-Alpes-Côte d’Azur och låg tidigare i den historiska provinsen Provence. Stadens murar är nästan 4,5 km och avbryts av 39 torn och 7 portar.
På väg tillbaka till båten var det dags att säga hej då till Avignon för denna gång. Hoppas vi ses snart igen!
Under färden från Avignon till Arles satt jag uppe på däck nästan hela tiden. Det var helt underbart. Från början var det några låga broar vi skulle under så det gällde att lyda order och sitta ner. En av resenärerna kom senare upp på däck och vi fick ett fint samtal under någon timma. Vi blev serverade dryck. Här har vi det riktigt lyxigt.
Nu passerar vi slottet i Tarascon.
Efter middagen tog vi en promenad i Arles som är en mycket gammal stad. Vi gick upp till amfiteatern och där var det en föreställning med tjurar. Tjurfäktningen här skiljer sig från den spanska tjurfäktningen. Här är det en helt oblodig tillställning. Det går ut på att ett antal ryttare ska fånga en rosett placerad på tjurens huvud, utan att bli träffade av tjurens horn. Matadorerna, eller rasoteurerna som de kallas här, är de enda som löper risk att skadas.
Vincent van Gogh bodde i Arles under ett antal år. Här fick han inspiration till att måla. Vi gick till det kända trottoarcaféet som han målat av. Så roligt att få se denna plats.
Idag körde vi vidare till Lyon. Det är en härlig känsla att komma in i Frankrike. Då spelar jag alltid Marseljäsen som är Frankrikes nationalsång. Så underbart att se de franska vägskyltarna också! Här börjar vi närma oss Lyon. När vi kom fram hade vi kört 155 mil sen vi lämnade Sverige igår på morgonen.
Vi mönstrade på den fina båten MS Camargue.
Jag har fått en jättefin hytt. Så fantastiskt att få bo här i fem nätter! Så vackert med Lyon utanför knuten och snart blir det andra vyer.
Jag gick upp på däck för jag ville njuta av Lyon och avfärden söderut. Nu börjar vi närma oss en låg bro.
Och så här gick det sen när vi åkte under bron.
Jag mår toppen och njuter i fulla drag.
Nu har vi snart passerat första slussen, Écluse de Pierre-Bénite. Det kommer att vara 12 slussar totalt på sträckan ner till Medelhavet.
På kvällen var det Välkomstdrink i baren med säkerhetsföreskrifter och annan info. Sen blev det middag. Här är det trerätters eller fyrrätters både lunch och middag.
Idag rullade vi iväg igen med bussen ner mot södra Europa. Vi är på väg till Lyon där vi ska mönstra på båten MS Camargue. Idag har vi kört 100 mil från Malmö till Rastatt i södra Tyskland. Vi lämnade Öresundsterminalen i Malmö kl 08.00 och anlände till Rastatt kl 23.50.
Först hade vi en chaufför som körde oss till Lübeck. Där mötte busschaufför Peter upp. Han ska köra bussen resten av resan. Det blev en lång dag i bussen men allt har gått bra. Vi har rastat i olika omgångar. Först var det färjan mellan Rödby och Puttgarden. Sen åt vi lunch i Heiligenhafen. På eftermiddagen hade vi en kafferast och så middag kl 19.30 i Neuenstein-Untergeis. Nu blir det skönt att sova.
Idag var det frukost kl 06.00. Vi lämnade sen Andernach kl 07.00. Det blev en lång dag i bussen då vi tillryggalade 84 mil. Det var full fart kan jag säga. Vi hade en fikarast på 45 minuter på förmiddagen och 60 minuters lunchpaus under eftermiddagen i Barsbüttel i närheten av Hamburg. Sen var det bara att köra hela tiden. Vi hann med färjan från Rödby till Puttgarden kl 16.55 men det var inga stora marginaler. När vi kom till Malmö körde vi först de resenärer som ska bo på hotell i Malmö city dit och sen rullade vi in på Öresundsterminalen kl 20.15. Jag sover också på hotell i Malmö inatt.
Vi anlände på morgonen till Mainz där vi gick ut på en stadspromenad i vanlig ordning. Här ser vi framsidan av Domkyrkan som har stått vakt över staden Mainz sedan år 975 e.Kr. De äldsta delarna är från 1000-talet men den restes under 1100 – 1200-talen. Kyrkans gotiska sidokapell byggdes till under 1200- och 1300-talen. Katedralen har överlevt senare krig med endast mindre skador.
Nu har vi kommit till Kirschgarten som ligger mitt i stadens gamla stadsdel och delar sitt namn med gatan som går längs torget. Torget har funnits sedan 1329 och själva namnet betyder körsbärsträdgården. Här får man en känsla av det Medeltida Tyskland.
Vi gick till Schillerplatz där vi hittade Fastnachtsbrunnen – Karnevalsfontänen. Tyskarna älskar karnevaler och att fira och festa.
Vi ser här byggnaden Osteiner Hof.
Detta vackra hus inrymmer Gutenbergs Museum. Jag gick in där en sväng för att kolla läget.
Mainz blev födelseplatsen för modern tryckerikonst. Gutenberg Museum är en hyllning till en av stadens mest kända invånare, Johannes Gutenberg. Det var i början på 1450-talet som han lyckades fullända en uppfinning som skulle förändra världen för alltid: tryckpressen.
Den första boken som tryckts med mekaniska rörliga delar (rörliga metallbokstäver) skapades här. Denna bok kallas för den 42-radiga Bibeln eller Gutenbergs Bibel.
Under eftermiddagen styrde kaptenen norrut igen på Rhen och körde tillbaka hela den sträcka vi åkte igår och under dagens tidiga morgontimmar för att lägga till i Andernach som ligger strax norr om Koblenz.
Ikväll har vi haft den sista middagen, Captain’s Dinner, och packat våra väskor. Imorgon blir det tidig uppstigning och färd hem till Sverige.
Idag fortsatte vi vår flodkryssning och åkte vidare på Rhen från Koblenz till Rüdesheim. Vi har passerat massor av slott men jag lägger bara upp några axplock här.
Vi har passerat Lorelei-klippan som är en välkänd plats. Enligt en gammal legend satt en älva som hette Lorelei uppe på klippan och kammade sitt långa blonda lockiga hår med en guldkam. Hon förtrollade skepparna på floden med sin stämma och de ägnade mer intresse åt henne än åt det trånga sundet och fartygen förliste och slogs i spillror. En staty av Lorelei ser vi nedan till vänster och till höger har vi Lorelei-klippan.
När vi passerade Lorelei spelade kaptenen den kända Lorelei-låten. Jag filmade lite i slutet.
Min danska kollega Claus har med sin fru på kryssningen. Vi äter alla måltider tillsammans på båten. Jag är tacksam för gemenskapen med dem. Claus har gjort denna resa några gånger så jag kan rådfråga honom om det jag inte känner till. Han leder resor för Riis Reisen som äger Scandorama och på båten finns grupper både från Riis Reisen och Scandorama.
På eftermiddagen gjorde vi en utflykt med bussen till Niederwald och monumentet Germania. Det uppfördes åren 1877–1883. Monumentet är nästan 38 meter högt och ska symbolisera Tysklands seger i fransk-tyska (fransk-preussiska) kriget 1870 till 1871 (kriget mot Napoleon III). Det ska befästa minnet av Tysklands enande och tyska statens upprättande år 1871.
Det var mäktigt att stå här uppe och titta ut över Rüdesheim till vänster och Bingen till höger.
Många valde att ta linbanan direkt ner till Rüdesheim men en liten grupp valde bussen. Vi gick sen en stadspromenad och började vid Adlerturm (Örntornet) nedan till vänster. Det är ett 20 meter högt vakttorn från 1500-talet. Vi gick vidare och passerade bl a Klunkhardshof som är ett mycket fint exempel på ett traditionellt korsvirkeshus.Det byggdes av Klunkhards, en familj av köpmän. På 1400-talet var det troligen en bra tid att vara köpman eftersom huset är enormt. Det är ett tydligt är ett tecken på rikedom. Det är huset nedan till höger.
Vi gick på den kända Drosselgasse – Drosselgränd som är en välkänd pittoresk turistgata. Den är bara 3 m smal och 144 m lång. Mats och jag tog en kaffe på ett vackert ställe. Det var trevligt att sitta där och insupa atmosfären bland souvenirbutiker, glassbarer, restauranger, trädgårdstavernor och vinbarer.
Nu har vi kommit till sjätte dagen av vår resa och vi har åkt från Cochem till Koblenz. Koblenz är en stad med ca 115 000 invånare. Räknar man hela storstadsområdet så är det 400 000 invånare.
Koblenz är en gammal stad med en lång historia. År 9 f Kr fanns här ett romarläger som kallades Castellum apud confluentes vilket betyder Befästningen vid sammanflödet vilket återspeglar stadens strategiska läge där Mosel flyter in i Rhen.
Vi började i vanlig ordning med en stadspromenad. Båten lade till där den röda kartnålen är släppt och vi promenerade österut mot udden där floderna möts. Denna plats kallas Deutsches Eck vilket betyder Tyska hörnet. Här finns ett stort monument som föreställer kejsare Wilhelm I till häst. Det uppfördes år 1897 till hans ära.
Screenshot
När vi tittar upp mot andra sidan av Rhen ser vi Ehrenbreitstens Fästning. Den kallas också för Rhens Gibraltar. Den byggdes år 1817 – 1828 för att skydda den mellersta Rhenregionen.
Vi gick vidare och tittade på kyrkor, fontäner och torg. Här ser vi Vårfrukyrkan som ligger högst upp i gamla stan. Den byggdes på 1600-talet men förstördes 1944. Den återuppbyggdes igen 1955. Den är riktigt vacker med sina tvillingtorn på den västra fasaden.
Platsen nedan till höger är entrén till Jesuitenkirche som ligger på Jesuitenplatz. Jesuiterorden fanns i denna del av Koblenz från ca 1580 – 1770 och gav därmed namn till platsen. Jesuitenorden betyder Jesu sällskap och är en manlig katolsk orden.
Jag tog en egen promenad till Kurfürstliches Palais som låg en bit bort.
Efter middagen var vi uppe på däck och njöt av den vackra kvällen i Koblenz. Några av oss har köpt likadana klänningar. Så kan det bli när man går runt i samma gränder.
Idag har vi åkt sträckan Bernkastel-Kues till Cochem. På morgonen passerade vi Bremmschleife som är en flodböj där floden svänger 180 grader.
När vi nått fram till Cochem tog vi en liten tur på stan.
En sak jag har bävat lite för under resan var tolkningen på dagens vinprovning i Cochem. Strax innan när vi gick på stadspromenad tog jag med gruppen in i St Martins kyrka och sjöng två verser av Blott en dag, en på tyska och en på svenska. Sen gick vinprovningen som en dans. Tilläggas bör att jag hade önskat en engelsktalande guide och så var jag rejält påläst om vintillverkningen här i Moseldalen. F ö litar jag på orden i sången Som din dag så skall din kraft ock vara. Vilken trygghet att veta att Gud är med varje dag. Tacksam, nöjd och glad är jag. Jag fick filmen av en resenär och han ursäktade sig med att han glömt stänga av sin runkeeper i början när han filmade. Därför är det vissa störningar men vad gör det? Detta blir ett fint minne.
Vi hade vinprovningen hos Helga på Weingut Weiskopf. Hon driver detta ställe sen 46 år tillbaka.
Här ligger vår båt, Ms Rigoletto, på bilden nedan till höger.
Idag har vi färdats från Mettlach till Bernkastel-Kues. Vi passerade återigen Trier som vi lämnade tidigt igår. Här ser vi Römerbrücke, Romerska bron, som är den äldsta stående bron i Tyskland. Nutidens pelare är från 200-talet e. Kr. Denna romerska bro var en viktig förbindelse över Mosel även under antiken.
Vi åker fram på Mosel längs med vinodlingarna. Sluttningarna längs Mosel är kända för att vara branta. Lutningen kan vara uppemot 60% vilket är ca 30 grader. Går du 10 meter framåt (i luften) så faller du 6 meter ner. Det är en brant terräng att arbeta i.
Våra resenärer njuter verkligen av livet ombord på Ms Rigoletto.
På bilden ovan ser vi ett par Kalmar. Jag tycker det är roligt när jag träffar personer från mina hemtrakter.
Det är vackert att åka fram här längs de branta sluttningarna som är fyllda av vinrankor.
Så kom vi fram till Bernkastel-Kues som är är Moseldalens centrum, känt som hjärtat i Moseldalen. Från början var det två städer, Bernkastel och Kues, på var sin sida om floden men idag har de vuxit ihop till en stad. Här bor ca 7 500 personer idag.
Resenärerna fotograferade och filmade flitigt och ibland skickade de över något till mig och det delar jag gärna med er. Det är roligt med minnen. Här är vi på väg ut på stadspromenad i Cochem.
Jag tar bara med några delar från dagens promenad. Nu har vi kommit till det historiska medeltida torget Markplatz. Till vänster ser vi Rådhuset och till höger ser vi Spitzhäuschen, ett litet hus med smala gavlar. Detta är verkligen pittoreskt.
Efter att vi gått vår promenad strosade jag runt på egen hand i de vackra miljöerna. Jag gick över bron till Kues varifrån jag hade en fin vy mot Bernkastel.
Ms Rigoletto ligger längst till vänster på den högra bilden nedan.
Det har varit en fantastisk dag. Nu sover vi gott inatt.
Nu har vi kommit till dag nr 3 på vår resa. Vi har fått uppleva Saarschleife, den vackra flodböjen vid Mettlach, där Saar svänger 180 grader. Först åkte vi söderut och sen tillbaka norrut igen.
Det blir en del besök inne hos kaptenen. Här finns en mikrofon vi kan använda när vi vill berätta om något intressant vi passerar.
På bilden nedan ser vi tornet som är vid utsiktspunkten vi besökte under eftermiddagen. På kartan ser vi hur flodböjen svänger och var vi fann oss just då när jag tog fotot och vi var på väg tillbaka till Mettlach.
Screenshot
Så var det dags för en sluss igen.
Vi gjorde sen en bussutflykt upp till utsiktsplatsen där vi fick beskåda Saarschleife uppifrån. Så häftigt att med egna ögon få se detta som jag bara sett på bild och läst om. De flesta gäster nöjde sig med att gå till den vanliga utsiktsplatsen men några stycken gick upp i tornet varifrån man hade en enastående vy. Jag själv hann med båda ställena.
Det blev en magisk dag som avslutades med en trevlig samling i baren och sen middag. Det är snits och finess på maten och den smakar utsökt.
Vi har sovit gott inatt på Hotel Dorint i Arnsberg. Efter en välsmakande frukost åkte vi kl 08.00 vidare mot Trier. Vi tog en paus vid Brohltal i Nederzissen och dukade upp busscaféet. Våra gäster gillar caféet. De fikar, pratar med varandra och njuter av livet.
Väl framme i Trier gick vi till Porta Nigra som vi ser ett foto på överst i detta inlägg. Det är en romersk stadsport som restes under 100-talet. Den är gjord i sandsten och blev med tiden mörk. Den fick sitt namn redan under medeltiden p g a färgen på den slitna stenen. Porta Nigra är latin och betyder Svarta Porten. Den finns numera på UNESCO:s världarvslista och är Tysklands äldsta försvarsstruktur.
Vi passerade också en staty föreställande Karl Marx. Han kommer härifrån Trier.
Gästerna fick tid att luncha och då passade jag på att sondera terrängen och gå stadspromenaden själv. Sen gick vi den tillsammans. Här ser vi Hauptmarkt som är det stora marknadstorget. Det har funnits sen 900-talet. Den vita byggnaden med gavlar på taket heter Die Steipe.
Vi gick vidare till Katedral St Peter och Vårfrukyrkan. Vi tittade in i båda kyrkorna innan vi fortsatte.
Ovanför klockan på Katedral St Peter står följande latinska ord: nescitis qva hora dominvs veniet. Det betyder följande: du vet inte vilken stund Herren kommer
Här ser vi fina änglar och andra gestalter på Vårfrukyrkan.
Så gick vi vidare till Kurfürstliches Palais vid Konstantinplatz som sägs vara ett av de vackraste rokokopalatsen i hela världen. Där hade jag kunnat gå runt i minst en timma i de vackra parkerna men hade bara fem minuter.
Sen var det dags att promenera tillbaka till Porta Nigra och gå mot bussen. Vi hoppade in och åkte till Riolago för att mönstra på båten Ms Rigoletto.
När jag hade fått min hytt som ska vara mitt hem under en hel vecka hämtade jag mig en kopp cappuccino och slog mig ner på sängen, tittade ut genom fönstret och bara satt och njöt. Här kommer jag att trivas ypperligt. Det känns riktigt lyxigt. I receptionen får man ta kaffe, vatten och kolor.
Kl 19.00 var det dags för middag. Här är det tre- eller fyrarätters eller mer som gäller både till lunch och middag. Gissa om jag njuter!
Vi ser här några ur den fantastiska besättningen. De har alltid ett leende på läpparna. Efter middagen njöt vi en stund uppe på däck. Det har varit en jättefin kväll på båten som just nu befinner sig på Mosel. Imorgon bitti styr kaptenen vidare söderut på floden Saar.
Oh, vilken underbar dag! Nu är vi på väg mot vår flodkryssning i sydvästra Tyskland. Chaufför Mats rattar bussen så tryggt och vårt härliga gäng är laddade. Vi har 41 resenärer med oss. Så många nya möten med trevliga människor! Vi åt lunch i Heiligenhafen precis intill vattnet.
Vi åkte sen vidare mot Arnsberg. Vi gjorde det sedvanliga kaffestoppet under eftermiddagen. Inatt sover vi på Hotel Dorint.
Idag lämnade jag Jönköping och tog tåget till Malmö. Imorgon bär det iväg till sydvästra Tyskland. Jag ska leda en resa åt Scandorama. Denna gång blir det en flodkryssning och jag är så taggad. Det är midsommarafton men jag har mest suttit på hotellrummet och förberett mig för min resa. Jag var ute och åt tidigare ikväll och tog en promenad i stan. Massor av folk var ute och åt och strosade runt. Nu är det snart dags att sova för min del. Jag ser fram emot morgondagen.
Nu har jag symboliskt lagt mig på gräsmattan för att åskådliggöra hur avkopplande och härligt vi har det på Scandoramas flodkryssningar. Jag ska leda ett antal kryssningar under året. Något för dig kanske? Kryssningarna är inte så stressiga utan det finns tid för vila och avkoppling. Vi gör stadspromenader i små mysiga städer och gör även utflykter med bussen. Det ingår helpension på båten. Till en av mina resor har en person som är 94+ anmält sig. Personen reser själv men har med sig sin rollator. Här kan vi alla vara med och trivas tillsammans. Det kommer att bli kul. Jag är otroligt glad och tacksam över dessa resor.
Jag lägger in länkar med info om varje resa. Klicka på ”Visa mer” så kan du läsa mer om resan.
Jag förbereder mig inför en resa jag ska ha åt Scandorama i juni. Det blir en Rhônekryssning på nio dagar. Vi kommer att åka buss ner till staden Lyon i Frankrike. Där mönstrar vi på en båt som ska ta oss ner till Medelhavet. Vi kommer att göra en del utflykter med bussen och just nu läser jag och skriver om Lyon. Det är så roligt och jag njuter av att sitta med dessa förberedelser. Jag känner verkligen att jag lever min dröm när jag gör detta.
Vi ska besöka en massa intressanta platser och flera av dem är jag så gott som klar med t ex Avignon, Arles och Camargue. Jag älskar Frankrike och det är en glädje för mig att få resa dit.
Denna ljuvliga vårkväll hade jag glädjen att träffa Anna, min nya reseledarkollega i Jönköping. Hon gick sin utbildning på Scandorama i januari och kommer nu att göra sina första resor. Hon börjar med Italien. Vi hade inspirerande samtal om resor, länder och annat spännande. Det finns så mycket roligt att uppleva. Frankrike och Italien, vi är på G som aldrig förr. Nu blir det resa av.
Idag har vi haft kickoff med Scandorama på Scandic Segevång i Malmö. Det har varit en trevlig dag med mycket information. Det händer en hel del nytt och det är spännande. En grej som är riktigt kul är att Scandorama säljer resor som smort. Nu längtar vi efter att få ge oss ut i bussen igen.
Vi var ca 90 personer totalt. På förmiddagen var det kontorspersonal och reseledare och framåt eftermiddagen dök en del busschaufförer upp. På kvällen blev det mingel och middag. Vi har haft det väldigt bra och maten och fikat var utsökt. Det är inspirerande att träffa kollegorna. Här finns mycket kunskap och vi utbyter erfarenheter med varandra och tipsen flödar. Många fina samtal om livet blev det också. Jag känner mig verkligen boostad.