God Jul från Tyskland

Idag på självaste Julafton lade vi till i Mainz på morgonen. Vi gjorde en bussutflykt till Rüdesheim där vi började med en stadspromenad innan det var dags för gästerna att strosa runt på egen hand. Här har vi en del av gänget samlade på en bänk tillsammans med tomten.

Det finns vinodlingar lite här och var längs Rhenfloden. Här ser vi vinodlingen i trädgården vid Brömserburgs slott.

Vi åkte därefter hem till båten och åt lunch. På eftermiddagen gav vi oss ut på stadspromenad i Mainz. Det var en liten tapper skara som följde med. Det var isande kallt men vi tog oss runt i alla fall. Här ser vi gänget framför en stor variant av den förtjusande Herrnhutstjärnan. Den är en symbol för Betlehemsstjärnan och är ursprunget till vår adventsstjärnetradition. Den tillverkas i Herrnhut som ligger i östra Tyskland nära gränsen till Tjeckien.

Efter vår promenad kunde den som ville stanna till i Domkyrkan för att lyssna på 45 minuters musik innan gudstjänsten kl 17.00 men när vi kom till kyrkan ca kl 15.30 var den redan fullsatt. Jag var kvar en stund men gick sen hem till båten. Det var underbart att komma in i värmen. Jag kröp ner i sängen en timma för att värma mig och somnade en stund. Sen tog jag en lång varm dusch också för att tina upp ordentligt.

På kvällen var det julmiddag. Vi blev bjudna på många goda rätter. Jag delade ut julklappar till mina gäster och vi hade en trevlig kväll tillsammans.

Eftersits i baren blir det varje kväll. Där finns tid för gemenskap och goda samtal. Många skratt blir det.

Det är så roligt att Therese är med på resan. Jag kände inte henne så väl innan men nu har jag lärt känna henne mer. Hon är en härlig människa och vi har det så trevligt och kul ihop.

En underbar julafton i Tyskland

På förmiddagen gjorde vi en bussutflykt till Rüdesheim som är en liten stad med ca 10 000 invånare. Den är belägen vid Rhendalen i södra Tyskland och brukar därför kallas Rüdesheim am Rhein.

Mycket var stängt idag på julafton och julmarknaden var avslutad men vi promenerade runt ändå och njöt av allt vackert i den lilla staden. På bilden ovan är gruppen samlad framför Klunkhardshof. Detta korsvirkeshus byggdes för den rika och inflytelserika familjen Klunkhards på 1400-talet och är ett mycket fint exempel på ett traditionellt korsvirkeshus. Det är fyra våningar högt.

Vi promenerade på Drosselgasse – Drosselgränd, en välkänd pittoresk turistgata som är 3 m smal och 144 m lång. Här är det jättemysigt.

När vi kom hem till båten avnjöt vi en god lunch. Sen var det dags för stadspromenad i Mainz. Nedan till vänster ser vi gruppen samlad framför Gutenbergmuseet som är ett av världens äldsta och mest omfattande museer för tryckkonst. Den moderna tekniken att trycka böcker uppfanns av Johann Gutenberg vid mitten av 1400-talet. Han föddes och levde sitt liv i Mainz. Tidigare under medeltiden hade man ofta i klostren kopierat böcker för hand. Det var dyrt och tog mycket tid. Gutenbergsmuseet är en hyllning till Johannes Gutenberg, en av stadens mest kända invånare.

Nu har vi kommit till Kirschgarten som är ett mycket vackert torg. Här får man en känsla av det medeltida Tyskland. Det ligger mitt i Mainz gamla stadsdel och delar sitt namn med gatan som går längs torget. Torget har funnits sedan 1329 och namnet Kirschgarten betyder körsbärsträdgård.

Vi promenerade längs Ludwigsstrasse där vi fann en vackert blommande Berberis Japonica. Det var vackert pyntat med adventsstjärnor överallt. Denna stjärna kallas Herrnhutstjärna och är karaktäristisk för Tyskland. Det var den första adventsstjärnan som spreds och kallas också Herrnhutisk stjärna eller mährisk stjärna. Det var denna adventsstjärna som introducerades och lade grunden för traditionen i Sverige.

Kl 17.00 var det dags för julgudstjänst i Mainz domkyrka.

På väg hem till båten poserade vi glatt framför denna adventsstjärna på Fischtorplatz. Jag tycker att Herrnhutstjärnan är jättefin och skulle vilja köpa med mig en hem.

Så var det dags för julfirande på båten. Här ser ni mig tillsammans med en av de glada killarna i besättningen. Han serverar oss mat varje dag och är supertrevlig.

Från vänster till höger är det kapten Kick, jag själv, den danske busschauffören Jörn, den danska reseledaren Lina och Darko som är chef i matsalen. Vi hade en heltrevlig julaftonskväll.

Jag avslutar denna dag med en bild på den utsökta desserten.

Niederwald och Rüdesheim

Idag fortsatte vi vår flodkryssning och åkte vidare på Rhen från Koblenz till Rüdesheim. Vi har passerat massor av slott men jag lägger bara upp några axplock här.

Vi har passerat Lorelei-klippan som är en välkänd plats. Enligt en gammal legend satt en älva som hette Lorelei uppe på klippan och kammade sitt långa blonda lockiga hår med en guldkam. Hon förtrollade skepparna på floden med sin stämma och de ägnade mer intresse åt henne än åt det trånga sundet och fartygen förliste och slogs i spillror. En staty av Lorelei ser vi nedan till vänster och till höger har vi Lorelei-klippan.

När vi passerade Lorelei spelade kaptenen den kända Lorelei-låten. Jag filmade lite i slutet.

Min danska kollega Claus har med sin fru på kryssningen. Vi äter alla måltider tillsammans på båten. Jag är tacksam för gemenskapen med dem. Claus har gjort denna resa några gånger så jag kan rådfråga honom om det jag inte känner till. Han leder resor för Riis Reisen som äger Scandorama och på båten finns grupper både från Riis Reisen och Scandorama.

På eftermiddagen gjorde vi en utflykt med bussen till Niederwald och monumentet Germania. Det uppfördes åren 1877–1883. Monumentet är nästan 38 meter högt och ska symbolisera Tysklands seger i fransk-tyska (fransk-preussiska) kriget 1870 till 1871 (kriget mot Napoleon III). Det ska befästa minnet av Tysklands enande och tyska statens upprättande år 1871.

Det var mäktigt att stå här uppe och titta ut över Rüdesheim till vänster och Bingen till höger.

Många valde att ta linbanan direkt ner till Rüdesheim men en liten grupp valde bussen. Vi gick sen en stadspromenad och började vid Adlerturm (Örntornet) nedan till vänster. Det är ett 20 meter högt vakttorn från 1500-talet. Vi gick vidare och passerade bl a Klunkhardshof som är ett mycket fint exempel på ett traditionellt korsvirkeshus.Det byggdes av Klunkhards, en familj av köpmän. På 1400-talet var det troligen en bra tid att vara köpman eftersom huset är enormt. Det är ett tydligt är ett tecken på rikedom. Det är huset nedan till höger.

Vi gick på den kända Drosselgasse – Drosselgränd som är en välkänd pittoresk turistgata. Den är bara 3 m smal och 144 m lång. Mats och jag tog en kaffe på ett vackert ställe. Det var trevligt att sitta där och insupa atmosfären bland souvenirbutiker, glassbarer, restauranger, trädgårdstavernor och vinbarer.