Ikväll har jag haft besök av mina goda grannar Eivor och Thomas och deras dotter Linn. Min goda vän Susanna är bekant med Linn så jag passade på att bjuda Susanna också. Vi har haft en trevlig kväll då vi ätit tillsammans och pratat massor. Jag bjöd på en laxrätt med ris och sen blev det äppelpaj och vaniljsås. Umgåsen är den bästa fågeln.
Oh, vilken underbar dag! Finaste Kerstin och Tommy från Linköping har varit hos mig. Kerstin var barnflicka hos oss hemma i Slättingebygd 1969-1971 och betydde mycket för vår familj. Det blev många minnen, både skratt och tårar. 
Min lillebror Hans föddes i juni 1969 och det var då Kerstin kom till oss för att hjälpa mamma och pappa med allt i hemmet. Min bror Tomas som var utvecklingsstörd var då 11 år och han behövde mycket omsorg. Kerstin var då 16 år och var en fantastisk flicka. Vissa tider när mamma var borta skötte hon allt i hemmet och tog hand om oss tre barn. Här är en bild på Kerstin där hon har Hans och Tomas i knäet. Lägg märke till den kärleksfulla klappen Tomas ger Kerstin. Han älskade henne. Så har vi en bild på oss allihop.
Ja, vi har verkligen pratat om mycket idag. Jag fick veta en hel del roliga grejer som jag inte visste innan. Jag var ju inte så gammal då och hade inte full koll på läget men mycket visste jag ju förstås. Kerstin var en eftertraktad tjej och bygdens kavaljerer besökte henne på kvällarna. På den tiden kom en kvinna som man kallade hemsyster och hjälpte till i hemmet. Kerstin berättade så skojiga minnen om hemsyster. Hon berättade om mamma och pappa och en massa roliga grejer. Vi sågs senast på mammas 80-årskalas och det är 13 år sen. De har besökt mamma sen dess men då har inte jag varit hemma.
Jag brukar ofta ta med mina gäster upp till Lisaberg så min vana trogen tog vi en promenad dit.
Så gick vi en liten trädgårdsrunda och tittade bl a på mina dahlior som har börjat blomma.
Jag är så tacksam och glad för denna härliga dag. Vi har bara hunnit börja prata om allt. Vi måste fortsätta snart igen. Nästa gång åker jag till dem i Linköping.
För tre år sen var det ett riktigt bra blåbärsår och det var då min passion för blåbär började. Det gick så fort att plocka. bären Jag tror att jag hann plocka 10 liter på en timma och jag var ute i skogen jättemycket. Ofta hade jag 20 liter med mig hem. Det var så roligt. Jag köpte en ny frysbox för att jag skulle kunna härbärgera dessa superbär.
Året efter var inte alls lika bra och jag tror inte jag plockade någonting alls. Föra året fanns det en del blåbär men då var jag ute för sent så jag hittade inte så många bär. I år tänkte jag att jag skulle starta i tid så jag begav mig ut i skogen några timmar idag. Det fanns gott om bär men många är fortfarande väldigt små. Jag hade ungefär 7 liter med mig hem men när jag rensat och styckfryst dem så blev det 6 liter. Det var många små blåbär som bara åkte igenom gallret. Jag hoppas de ska växa till sig så att det blir bättre om några veckor för nu vill jag verkligen fylla frysboxen.
Nu blommar renfanan för fullt och det är så fint här uppe på Tallkullen. Jag tror jag ska plocka några buketter och torka. Det kan vara fint att dekorera hemmet med i höst och vinter.
Jag jobbar men vilken tur för mig att vännerna har semester och tittar in när de åker från öst till väst. Man får fånga de tillfällen som bjuds. 
Finaste Carina och Bertil tittade in idag.
Det var märkligt egentligen. Jag har tänkt på Carina och Bertil någon vecka och t o m skrivit upp på en lapp att jag skulle ringa Carina. Så idag vid lunchtid bara slog jag en signal helt apropå för att kolla läget. Då visade det sig att de idag körde från Öland till Hönö och skulle precis åka in i Nybro så hon undrade om jag hade några bra tips på lunchställen. Jag sa att de var välkomna att titta in till mig på en fika när de passerade Jönköping men de skulle åka över Växjö/Halmstad istället för det var bättre väg. Nu visste de i alla fall att möjligheten fanns ifall de skulle ångra sig.
Efter en halvtimma ringde hon och sa att de hade tänkt om och ville komma hit. Jag blev jätteglad och slängde snabbt ihop en äppelpaj. De kom framåt kl 16.30 så jag hann jobba undan allt för dagen. Vi fick en jättetrevlig stund tillsammans då vi hann uppdatera oss på vad som hänt sen sist. Goda vänner gör livet rikt.
Egentligen har jag alltid tyckt mer om hundar än om katter. Hundar är så kärvänliga och blir glada när de ser mig. Man kan busa, leka och sitta och klappa dem i all oändlighet. Katter är inte lika lätta att få kontakt med tycker jag.
Mitt förhållande till hundar och katter kan också bero på att jag har haft mer kontakt med hundar under min uppväxt och även senare i livet. Däremot finns det katter av annat slag som jag har blivit såååå förtjust i och det är Rosina Wachtmeisters levnadsglada katter.
Det började med att min moster kom till mig när jag bodde i Uppsala. Hon skulle på en disputation och hade köpt en av Rosinas katter i form av en liten porslinsfigur av märket Goebel. Den skulle hon ge till tjejen som disputerade. Jag blev så betagen av den där katten att jag köpte en till mig själv efter en tid. Sen blev det en katt till för den första katten behövde ju ha en kompis. Så när jag fyllde 40 år fick jag en större kattmamma i födelsedagspresent av min mamma. Visst är de söta!? Jag blir glad när jag ser dem.
Tiden gick och efter några år fick jag se att Fyrklövern sålde en servis med dessa levnadsglada katter och jag kunde inte motstå dem utan köpte ett provpaket. Det slutade med att jag köpte alla tallrikar så jag fick ett dussin på en gång, både mattallrikar och assietter. Sen köpte jag ett halvt dussin kaffekoppar med fat. Jag skulle vilja ha några temuggar också men de finns inte att köpa så jag kollar alltid efter dem när jag är på loppis. Dessa levnadsglada katter fångar dagen och jag har hört att det finns en historia om varje katt.
När jag var i Paris för några veckor sen fick jag se olika kuddfodral med Rosinas katter och köpte ett som jag tyckte om. Jag hade en lagom stor innerkudde att stoppa i den och nu pryder den min soffa. Ovanför soffan hänger en tavla med katterna. Det är en plansch som jag har ramat in. Jag köpte planschen för tjugo år sen i Nice. Jag minns att jag tyckte den var så fin. Jag tvekade först men gick tillbaka och köpte planschen och det var först då jag såg att det var Rosina Wachtmeisters katter på den. Det hade jag inte tänkt på från början utan jag bara gillade själva stämningen på planschen.
Vid något tillfälle har jag i present fått servetter med katterna på. Vi får se om jag köper fler grejer med katterna på längre fram. Det sägs att man ska ha saker man blir glad av i sitt hem och dessa katter blir jag glad av.
Jag ska ha gäster imorgon kväll så jag har förberett och lagat mat ikväll. Jag letade efter ett av mammas recept i hennes receptböcker men hittade det tyvärr inte. Däremot hittade jag en hel del annat. Jag blev så glad 
och varm i hjärtat. Mitt ibland alla recept hittade jag visdomsord och de stämmer så bra:
Den som har Gud har alltid sällskap och kärlek. (U-B D = Ulla-Britt Dungert) 
Det andra visdomsordet är också väldigt bra. 
Jag citerar det också
Ett gott skratt tillsammans med en närstående eller arbetskamrat är ofta det som hjälper oss att lösa motsättningar och kommunikationsproblem. U-B D
Detta är livsrecept helt enkelt.
Jag lägger in hela sidan för jag tycker den är underbar. Det är många minnen som strömmar emot mig. Här finns recept på dumlegrottor, chokladmuffins och ananaspaj. Mina båda mostrar heter Barbro och Solveig och här ser vi recept från dem. Det är Barbros chokladmuffins som de tydligen åt vid bouppteckningen efter min älskade mormor och så är det troligen Solveigs ananaspaj. Det står ingen rubrik men när jag läser receptet så förstår jag att det måste vara en ananaspaj.
Mamma gillade att laga mat och baka. Jag är glad för allt jag har fått med mig hemifrån när det gäller matlagning och bakning. Mamma hade en massa recept och jag har sparat väldigt mycket. När man ska ta sig an ett dödsbo blir det lätt att man vill slänga och skänka för mycket för det är så oerhört många saker att ta tag i men oh, vad jag är glad över allt jag har sparat! Jag har åren framför på mig att kolla igenom detta och vill jag rensa något så kan jag göra det sen. Detta är en receptskatt. Tack mamma!
Jag har varit ute och rest en hel del i vår och sommar och då blir trädgården eftersatt. Jag planterade dahlialökarna sent men nu äntligen börjar de blomma. Det är så roligt. Nu kommer jag att ha blommor ända fram till att frosten slår till och de kommer bara att bli fler och fler. Jag har många krukor med dahlior. Fler bilder kommer framöver för detta gillar jag.
Nu är jag hemma och arbetar på dagarna och grejar i trädgården på kvällar och delvis på helgen. Min automower har inte varit igång hela tiden jag varit borta så både gräset och ogräset har vuxit sig högt. Jag går på ogräsjakt på gräsmattan och drar upp ogräset med rötterna så mycket jag kan. Jag ser ju ogräset väldigt bra nu. Jag dressar vissa gula partier av gräsmattan och ska också gödsla lite innan regnet kommer i övermorgon igen. Min snälla granne erbjöd sig att byta knivar i min automower. Han såg väl att den inte klippte så bra. Jag hade köpt hem nya knivar men inte hunnit sätta dit dem och så vips fick jag ett meddelande av grannen att han kunde fixa det direkt när jag själv fortfarande var på semester. Bra!
Ikväll har jag medverkat på Café 93 i Korskyrkan här i Jönköping. Det var fint väder så vi kunde vara ute vilket var härligt. Det kom ganska mycket folk och förstås många av mina vänner. Det känns bra när vännerna är med.
Jag sjöng nästan bara gamla andliga sånger för jag älskar det. Jag känner att jag blir uppmuntrad av texterna i dessa sånger. Här kommer ett litet smakprov som en vän spelade in. Jag sjunger sången Guds vita änglar som var en av mammas favoritsånger.
Café 93 är ett toppenställe där man träffar trevligt folk. Det är så gott som alltid människor jag känner där och så blir det tillfälle att träffa nya bekanta också. Det är en samlingspunkt på sommaren. Vi satt kvar länge och pratade efter samlingen och till slut var det bara två goda vänner och jag kvar, Yvonne och Ingvar. Man får fånga de tillfällen som ges till att umgås.
Café 93 ligger så vackert precis vid Vätterstranden.
Igår eftermiddag när jag åt en smörgås kände jag att det var något hårt i munnen. Då hade en ganska stor bit av en tand åkt bort. Det var en av de bakre tänderna nedtill i munnen och det var en riktigt vass kant mot tungan så jag fick ont ganska snabbt. Jag satte först dit tuggummi och när jag kom hem lade jag blöt bomull över tänderna och då blev det bättre.
Jag har mailat tandläkaren för att se om jag kan få en tid på måndag men nu gäller det att jag klarar mig till dess. Om jag bara skulle ha varit hemma hela helgen hade det inte varit någon fara men imorgon kväll ska jag sjunga och tala på Café 93 i Korskyrkan och då är det bra om det inte skaver hela tiden för det skulle blir svårt att uthärda. Därför åkte jag idag till apoteket och köpte ett temporärt fyllnadsmaterial. Jag var så glad när jag åkte hem och skulle fixa tanden men tyvärr så fungerar det inte. Det är för fuktigt bak i munnen så materialet fastnar inte. Nu sitter jag här igen med bomull i tänderna. Jag ska ringa Folktandvården imorgon bitti och fråga om jag ev kan få en akuttid imorgon men annars får jag sjunga med bomull i munnen. Jag har tränat idag och jag tycker det går någorlunda. Det bästa vore att gå till min vanliga tandläkare på måndag. Jag avvaktar tills imorgon bitti.
Jag är ändå glad och tacksam att detta hände sista dagen på min semester. Tänk om det hade hänt när jag var i Värmland eller Frankrike. Det vill jag inte tänka på. Tack gode Gud att du beskyddade mig intill sista semesterdagen för denna gång!
Är du i Jönköpingstrakten så är du välkommen till Korskyrkan imorgon söndag kl 18.00. Jag kommer att sjunga och berätta om vad tron på Jesus betyder för mig. Det blir en kväll i all enkelhet och jag tycker det är roligt när folk sjunger med. Det blir mestadels gamla andliga sånger. Varmt välkommen!
Idag var det dags att packa och säga hej då till Henåns Vandrarhem som varit vår boplats sen i lördags. Vi har haft toppendagar i Bohuslän och Henån var ett perfekt ställe att bo på.
Vi styrde kosan mot Tjörn och tittade in på ett par loppisar under vägen, den första redan i Henån. Vi köpte några saker. Jag har många muggar i skåpen men köpte ändå fyra röda muggar med vita hjärtan. De var så söta och jag tror de var helt nya. Priset var 10 kr styck så jag kunde inte låta bli. De blir fina att ha hemma hos mig. Jag har gulliga assietter som passar till.
Vi kom sen fram till Pilane Skulpturpark som var den stora händelsen för dagen. Pilane är naturens egen konsthall, ett åtta hektar stort kulturlandskap.
Högst upp ser vi den maffiga skulpturen Anna som är skapad av Jaume Plensa. Det är den finaste skulpturen enligt mig men det var en njutning att vandra runt i detta område och se de andra skulpturerna också naturligtvis. Här finns ett gravfält med ett 90-tal synliga gravar och stenformationer från järnåldern. Arkeologiska utgrävningar har visat att Pilane fungerat som mötesplats för den tidens människor och kulturer, en mångtusenårig tradition som lever vidare i våra dagar.
Skulpturen nedan till vänster heter Leap of Faith (Getting over). Den är skapad av Maria Miesenberger och hon skriver så fina och tänkvärda ord om konstverket:
”Om att i full tillit till sig själv – och andra – ha modet att våga hoppet. Ta språnget ut i det okända, även om du inte vet hur det ska gå. Att våga hoppas, känna tilltro att det skall ordna sig. Inta tappa hoppet om förändring och utveckling. Om att övervinna motståndet, ta sig över det, komma vidare, ta risken. Att i ständig rörelse och lekfullhet utvecklas som människa. Om process, rörelse, mod och acceptans.”
Livsglädje!
Först ser vi en skulptur som är gjord av vass och sen kommer en massa bilder på Anna från olika vinklar. Håll till godo!
Sen körde vi till Skärhamn där vi åt middag på en trevlig restaurang. En god glass köpte vi också på en glassbar som hade massor av glassorter så jag fick min önskan om mintchokladglass uppfylld. De hade nämligen två olika sorters mintchoklad, mintglass med chokladkross och chokladglass med mint. Hurra! Jag tog båda naturligtvis samt saffran/honung. Det smakade utsökt.
Vi hade velat åka till Rönnäng och Klädesholmen också men det fanns inte tid till det. Man kan inte hinna allt. Vi åkte nöjda och glada hemåt. Jag är tacksam för en underbar vecka tillsammans med min goda vän Susanna. Vi har besökt många små smultronställen, vi har shoppat och besökt loppisar som är Susannas passion. Vi har pratat massor (pratet tar aldrig slut), slappat och sovit många timmar varje natt. Allt detta är hälsa för mig.
Idag åkte vi till Nösund här på Orust. Vi hade fått rekommendationer om en bra badplats där det skulle vara lä. Det blåser mycket här just nu och det är inte skönt att ligga och sola i blåsten. Vi fann oss väl tillrätta uppe på en klippa och där hade vi det bra i 5-6 timmar. Vi läste och sov, pratade, åt och fikade. Tyvärr blev det inget bad för vi tyckte att det var för kallt men det har varit en riktigt skön vilodag.
Vi gick sen runt lite i Nösund innan vi åkte vidare till Hälleviksstrand. Där fick vi beskåda när några optimistjollar hade segeltävling. Det var riktigt roligt. Sen gick vi runt på de små gränderna och tittade på vackra byggnader. Vi köpte glass och satte oss en stund intill vattnet innan vi åkte hem till vandrarhemmet i Henån.
Idag har vi haft en skön vilodag ”hemma” i Henån. Vi har varit på turistinformationen och fått lite ny info. Vi har slappat och sovit, läst och skrivit. Vi har suttit på Ljugarbänken och pratat. Vi har ätit och fikat och bara tagit det lugnt. Det är fridfullt här på vandrarhemmet. Här trivs vi bra.
Vi började vår dag med att åka mot Malön. Det är statlig färja för att ta sig över dit. Malön gick snabbt att passera och hux flux hade vi nått Flatön. Vi stannade till hos Handelsman Flink.
Jag var varit där flera gånger tidigare och tycker det är mysigt att titta in där. Denna väg påminner mycket om det vi hör i Evert Taubes sånger t ex Maj på Malö. Vi satt där och lyssnade till denna sång. Handelsman hette egentligen Gustaf Johansson. Under några år i början på 40-talet fick han ofta besök av Evert Taube. Han satt då i Flinks kammare och diktade. Det var på skämt som han kallade Gustaf för ”Flink” eftersom allt tog sådan tid i butiken. Här ser vi ett foto på Gustaf och Evert.
En liten bit ut i vattnet finns Taubestenen med texten: ”Han kom av ett brusande hav. Evert Taube gästade Flatön 1942-1945”.
Vi lyssnade också på Huldas Karin. Slättebackens krök där Taube såg Huldas Karin sjunga och byka tvätt ligger några hundra meter bort.
Vi fortsatte färden och från Flatön/Ängön fick vi ta den statliga färjan över till fastlandet. Vi körde sen vidare och för att nå Skaftö fanns en bro att använda. Vi åkte vidare till Fiskebäckskil där vi strosade runt och njöt av allt vackert. Vi var inne i den vackra kyrkan. Vi tände ljus och bad.
Här ser vi en kyrktrappa som användes förr då kyrkobesökare kom med båt och skulle stiga i land.
Precis som på de andra bohuslänska öar vi besökt var det vackra miljöer.
Vi gick ner till Gullmarsstrand Hotell & Konferens. Det ligger vackert vid vattnet. Därifrån går båtarna över till Lysekil. Vi bestämde oss för att ta båten till Lysekil. Så skönt att slippa köra och att hitta parkering där
Vi har haft en trevlig kväll i Lysekil. Först gick vi på stan och tittade i affärer och provade kläder. Vi var i Stadsparken och uppe vid kyrkan. Vi gick nere vid vattnet men oj, vad det blåste. Det gällde att hålla i sina grejer.
Havsbadet i Lysekil grundades av läkaren John Gabriel Mollén. Året var 1847 och Lysekil var då den fjärde kurorten som tillkom på västkusten. 12 år senare kom badläkaren Carl Curman till Lysekil och övertog Havsbadsområdet efter Molléns bortgång. Han fick då uppdraget att uppföra en ny badanläggning och Lysekil blev en populär kurort hos societeten i framför allt Stockholm och Göteborg. Vi ser en staty av Carl Curman nedan.
Skalden Fredrik Nycander (1867-1944) har bl a skrivit följande:
Vandrare havet dig hälsar
Klippornas rike dig kallar
Helbrägda hemåt du vänder
Sälta och sol du välsignar.
De två sista raderna ser vi på porten nedan.
Här ser vi Susanna i full färd med att fotografera Carl Curman och samla minnen.
Vi avslutade med fisksoppa i en restaurang nere vid vattnet. Det var gott och trevligt.
Sen tog vi båten tillbaka till Fiskebäckskil där vi hade bilen och susade hemåt.
Det skulle bli regn nästan hela dagen så vi hade planerat olika inneaktiviteter. Vi åkte först till Göksäter Varuhus som är ”Orusts Ullared” och där hittade vi både det ena och det andra. Vi spenderade några timmar där, provade en massa kläder och köpte en del grejer vi behövde. Sanna vänner shoppar tillsammans, ja, visst är det väl så kanske.
Jag var på jakt efter ett regnställ och det hittade jag. Vi passade på att äta i restaurangen. Det var så billiga priser att vi inte kunde motstå det helt enkelt. Det regnade medan vi var där. Resten av dagen var det sol med växlande molnighet.
Vi åkte till Morlanda och besökte Morlanda handelsträdgård. Jag köpte ett palettblad som jag inte sett tidigare. Det var grönt och gult och kommer att harmoniera bra med de andra palettblad jag har hemma. Jag tar sticklingar hela tiden och föder på så sätt upp nya palettblad kontinuerligt. Nu blir det roligt med en ny variant till min palettbladssamling.
Det fanns också ett pelargonmuseum som vi gick runt i och njöt av alla fina pelargoner.
Vi tittade in i Fröken Trulls Café som var jättemysigt. Vi fikade inte men kollade läget.
Vi åkte också till en Loppis som låg några kilometer därifrån. Jag tyckte att det var en sådan fridfull atmosfär där. Klipporna reste sig höga och det doftade sommar och gräs. Jag var så fascinerad att jag tog ett foto på min bil
Sen styrde vi kosan till Edshultshall där Birgitta Lindeblad har sommarutställning. Oh, vad det var roligt att vara där! Jag shoppade loss och köpte det jag ville ha. Jag köpte bl a en poster som jag ska rama in och ha på mitt kontor. Jag blir glad av att se hennes produkter. Jag laddade upp med några presenter och vackra vykort. Vi träffade både Birgitta och hennes dotter. Det blev en härlig stund bland Birgittas underbara grejer.
Därefter åkte vi till Mållösund där vi har haft en helt underbar kväll. Vi gick upp till utsiktsplatsen som ligger på Klockberget. Jag kunde inte låta bli. Jag ville dansa runt till Mållösundsvalsen och glädja mig över livet.
Här uppe på Klockberget finns en staty över en fiskarhustru som står och spanar ut över havet. Hon spanar efter sin man och kanske sina söner som är ute på havet. Denna staty symboliserar alla de fruar som med sina barn som stod uppe på berget och tittade efter sina familjemedlemmar. Ofta kom de hem men det hände också att de inte kom hem. På kyrkogården nedanför berget finns en skylt med namnen på dem som fick sin grav i havet.
Här nedan har vi utsikt åt flera håll med förklaring till vad det är vi ser.
Här ser vi porten till kyrkogården. Tänk på döden, står det över grinden. Ja, det kan vara klokt att tänka på döden ibland. Döden kan kännas som vår värsta fiende här på jorden. Vi vill inte dö. Om vi ändå tänker på vad som händer efter döden kan det bli lättare att våga tänka på döden. Själv är jag helt övertygad om att det blir något bättre. Jag tror jag kommer till en plats där jag ska få träffa nära och kära som lämnat jordelivet före mig. Jag tror också att jag kommer att få träffa Jesus och det kommer att bli sååååå fantastiskt. Den som är riktigt sjuk kanske längtar efter att få dö. Vi har alla vår egen livshistoria och man kan inte veta hur en annan människa har det innerst inne.
Vi besökte också kyrkan som vi tyckte var fin. Det är fridfullt att besöka kyrkor.
Vi gick till hamnen där vi strosade runt och köpte varsin räkstrut. Det var tunnbröd med sallad, romsås, räkor m m.
Sen gick vi runt i Mollösund och insöp allt det vackra vi såg.
Vi avslutade med att gå upp till väderkvarnen.
Nöjda och glada körde vi hem till vandrarhemmet i Henån. Vi var överens om att vi har haft en helt underbar dag. Det skulle bli regn nästan hela dagen men så blev det inte.
Idag åkte vi till Tuvesvik och tog färjan till Käringön. På bilden till höger passerar vi Gullholmen.
Vi strosade runt på Käringön och det var riktigt mysigt.
Här ser vi kyrkan på ön.
Det var små mysiga gator och vackra hus.
Här ser vi utsikt över Måseskär. Det är kanske inte så lätt att se men en bit ut i havet ligger den lilla ön och man kan skönja fyren.
Det är verkligen avkopplande med klippor. Jag gillar att vandra (hoppa) runt på klipporna.
Sen tog vi färjan tillbaka men hoppade av på Gullholmen.
Vi såg så söta skyltar och man kan fråga sig om det bara finns en gata på Gullholmen.
Vi besökte Gullholmsgården som är en gammal skola. Där fanns en man som berättade en massa historia för oss. Vi fick höra några intressanta anekdoter.
Sen tog vi färjan tillbaka till Tuvesvik. Där ösregnade det och bara under tiden vi gick till bilen hann vi bli ganska blöta. Vi var så glada över att det mest varit uppehållsväder ute på öarna.
Vi har haft en lugn kväll på vandrarhemmet då vi ätit och läst om Bohuslän för att veta lite vad vi ska göra kommande dagar. Jag pratade just med ett par som tyckte att det inte varit något vidare väder idag. Jag förstod inte riktigt vad de menade för jag tycker det har varit helt ok. Då visade det sig att de varit här runt Henån och det har regnat massor hela dagen. Så bra att vi gav oss ut på öarna idag! Nu är det snart dags att sova. Kl är 22.00 och vi försöker lägga oss tidigt så vi är pigga på morgnarna.
Min goda vän Susanna och jag styrde idag kosan mot Västkusten, Orust närmare bestämt. När vi var nästan framme passerade vi dessa vackra vägskyltar. Vi ville så klart stanna och fotografera. Korset och Glädjefrid, vem skulle inte vilja bo där? Vi åker nog dit någon dag eftersom dessa orter bara ligger några kilometer från vår tillfälliga boplats här på Orust.
Vi checkade in på Henåns vandrarhem som visade sig vara riktigt fräscht och trevligt. Lakan och handdukar ingår och det var bäddat så vackert med blåvit-randiga lakan. Det får mig att tänka på havet.
Vi har med mycket mat och lyckades fylla en hel hylla i kylen och en låda i frysen. Efter att vi ätit gav vi oss ut på en promenad i Henån.
Denna guldförgyllda stock drogs jag till.
Stocken är från en alm som planterades här på Orust under Carl von Linnés tid (1707-1778). Mer info nedan.
Nu är kl 20.39 och vi tänker ta en tidig kväll och snart gå och lägga oss så vi är pigga och alerta imorgon när vi ska möta dagen här på Orust.
Nu blommar den väldoftande lavendeln här hemma i mitt blomland. Vackert och härligt! Karpaterklockan som jag planterade den 18 april blommar nu återigen efter att ha sett ganska vissen ut under en längre tid. Jag gläds över mina växter.
Det första jag gör när jag kommer hem efter en resa är att kolla hur växterna mår. Några av mina rosor har börjat slå ut och det tycker jag är härligt. Blir roligt att se hur rosorna utvecklas i år.
Idag var det dags att lämna mitt älskade Paris. Jag tog först métron till Gare du Nord och sen RER (Paris pendeltåg) till flygplatsen Charles de Gaulle. Det blev en fin hemresa. Det är härligt att sitta där ovan molnen och titta ut. Jag kom lyckligt hem till Hovslätt ikväll, nöjd glad efter min underbara semester i Frankrike.
Förnöjsamhet och glädjesprång gör livet till en vacker sång 