Kasta alla era bekymmer på Herren

Min almanacka Ro för själen av Kerstin Svensson har följande text på sin oktoberbild.

Kasta alla era bekymmer på honom ty han sörjer för er.

Detta står i Bibeln i 1 Petrus brev 5:7. Det står lite olika beroende på vilken översättning det är. Ett annat alternativ är: Och kasta alla era bekymmer på honom, för han har omsorg om er.

Detta har jag praktiserat ibland i mitt liv. Vid vissa tillfällen har jag stått framför spegeln och bildligt talat kastat jobbiga situationer på Gud. Jag har flaxat med händerna och sagt:

– Gud, du vill väl inte att jag ska ha det så här resten av livet? Jag kastar det här på dig. Kom med en lösning på problemet!

När man har gjort allt man kan för egen del så är det bara att vänta på Guds ingripande. Det finns ett bibelord i Psaltaren 46:11 som säger: Bli stilla och besinna att jag är Gud. Ja, så är det. När man har gjort allt man kan och sen lämnat över det eller kastat det på Gud, då får man vara stilla och vänta på att Gud ska agera. Det känns tryggt.

Herren har hulpit

Jag sov över hos Hans och Anita inatt. Det var flera andra som sov där också. Maria och Alex kom hem. Vi hjälptes åt på förmiddagen att röja i partytältet och få undan det mesta. Det blev presentöppning och vi åt goda rester från gårdagens bröllopsfest och umgicks.

Efter lunch och kaffe körde jag hem till Jönköping. Nu har jag varit ute på resande fot ett tag och det känns jätteskönt att vara hemma igen.

Jag lägger upp ett foto som jag tog i Missionshuset igår. Texen lyder: Hitintills har Herren hulpit. Hulpit är ett gammalt uttryck för hjälpt. Så vackert! Hitintills har Herren hjälpt. Det är så sant. Herren Jesus vänder jag mig till varje dag och ber om goda råd och hjälp i livet. Det känns tryggt.

Bröllop för Maria och Alex

Det har varit en underbar dag. Strax efter kl 10 styrde jag kosan mot Västerås. Min brorsdotter Maria och hennes Alex vigdes i Missionshuset i Vallby Friluftsmuseum. Det var en fin vigsel med ett strålande vackert brudpar. Så mycket glädje!

Nedan till vänster är brudparet omgivna av min bror och svägerska och på bilden till höger är Marias två söner med.

Sen blev det fest hemma i Hans och Anitas trädgård. De hade satt upp ett partytält. Lilla hunden och älsklingen Vira var också med på bröllopsfesten.

Det har varit en härlig kväll med mat och dryck, kaffe, sju sorters kakor och tårta, tal, sång, lek och dans m m.

Sista dagen med gänget

Sista dagen med gänget! Vi startade från Bochum kl 07.00. Vi gjorde ett förmiddagsstopp då vi dukade upp busscaféet och även tog detta gruppkort. Sen fortsatte färden till Scharbeutz där vi åt lunch. Sen var det inte långt kvar till Puttgarten. Vi hade en fin färjetur över till Danmark och vid 20-tiden rullade vi in på Öresundsterminalen.

Vi har haft underbara dagar tillsammans på vår Parisresa! 🇫🇷💙🤍❤️ Glada, goa och humoristiska resenärer som jag tror har njutit lika mycket som jag har gjort av allt vackert Paris har att bjuda. 😃🥰 Nu är vi hemma i Sverige med en massa härliga minnen. Jag är oändligt tacksam för denna vecka! 🙏😃👍⭐️❤️

Jag åker med anslutningsbussen hem till Jönköping för imorgon ska jag åka till Västerås på bröllop. Nu är det snabba puckar som gäller.

Katedralen i Reims är enastående

Idag kl 07.00 rullade vi iväg från hotellet och fick en vacker morgontur ut ur vårt älskade Paris. Vi åkte till Reims. Vi stannade till vid katedralen Notre-Dame de Reims. Det var här Frankrikes kungar kröntes förr i tiden. Kyrkan används idag i gudstjänstlivet av den romersk-katolska kyrkan.

Vid entrén finns ett antal änglar och en av dem ser så glad och mysig ut. Titta på honom! Visst är han underbar?!

Jag hade kunnat gå runt länge i kyrkan men det blev en snabbvisit.

Sen åkte vi till Champagnehuset Charles de Cazanove där det blev champagneprovning.

Vi åkte vidare till Luxemburg där vi hade korvpicknick. Därefter åkte vi vidare norrut och gjorde ett stopp under eftermiddagen då vi öppnade upp busscaféet. Det var många köer på autobahn i Tyskland men till slut kom vi fram till hotellet där vi åt en god buffé innan det var dags att sova.

Träffade min vän Gunnel i Paris idag

Idag åkte vi till Versailles där gästerna skulle besöka det pampiga slottet som Ludvig XIV lät uppföra. Han kallades också för Solkungen. Han tyckte att allt skulle kretsa kring honom precis som allt kretsar kring solen.

När Ludvig kom till makten på 1660-talet var det oroligt inne i Paris och han sökte sig då till Versailles där hans pappa hade en jaktstuga. Han bestämde att man skulle bygga ett slott där. Detta var ett sätt för honom att cementera sin makt.

1682 blev slottet kungens officiella residens. Man har efter det byggt nya byggnader på området. Slottet Grand Trianon byggdes som lustslott åt Ludvig XIV och slottet Petit Trianon byggdes som lustslott åt Ludvig XV. Hameau de la reine (Drottningens by) är en modellby i naturlig storlek som byggdes åt Marie Antoinette. Den var en fullt fungerande gård. Marie Antoinette disponerade denna konstgjorda by som sin egen avskilda rekreationsplats.

Medan gästerna var på slottet tog Emanuel och jag en fika på ett närliggande café. Det var så skönt att sitta där i skuggan i lugn och ro och prata.

Sen var det dags för oss att förbereda picknick. Vi hade köpt allt dagen innan så det var bara att börja skära upp allt och duka upp det på bordet.

Många satte sig inne i bussen och åt för det var varmt ute men i bussen har vi air condition.

När vi kom hem till Paris var det ledig eftermiddag och kväll. Emanuel och jag åkte och handlade inför morgondagens korvpicknick i Luxemburg. Sen var det ledigt även för oss.

Jag gick till den fina och exklusiva platsen Place Vendôme.

Det är ett åttakantigt torg uppkallat efter Caesar de Vendôme, oäkta son till Henrik IV. Torget är ritat av Jules Hardouin-Mansart. Det omgärdas av akademier och ambassader. Hela torget andas rikedom. Här finns gudsmeder, urmakare och juvelerare. Det anlades under åren 1698-1720. På nr 12 dog Frédéric Chopin 1849. Här ligger också Justitieministeriet.

I mitten ser vi Colonne Vendôme – Vendômekolonnen. Det är en 44 meter hög bronsstaty med Napoleon högst upp. Den är gjord av 1200 nedsmälta kanoner. På den slingriga bronsreliefen skildras Napoleons arméers bragder. Monumentet restes 1806 på order av Napoleon för att fira segern vid Austerlitz. Kolonnen revs i samband med Pariskommunen 1871 men återställdes 1874 med en kopia av originalstatyn i dess ställe.

Lyxhotellet Hotel Ritz som grundades av Cesar Ritz vid sekelskiftet finns på nr 15. Här finns rum och sviter samt rum med extra lyx. Jag har hört att man kan få ge 145 000 kr för ett dubbelrum. Jag googlar nu och om man vill hyra ett dubbelrum denna vecka så kostar det 35 000 kr för en natt men imorgon natt kostar det 615 000 kr. Det kanske händer något särskilt i Paris så det nästan är fullbelagt.

Jag stannade till för att fotografera. Jag tittade på de människor som gick in och ut ur hotellet. De såg ganska vanliga ut. Jag funderade på vilka de är som lägger så mycket pengar för att bo på hotell i Paris. Utanför stod det fina bilar redo att hämta hotellgästerna.

1979 köptes hotellet av Al Fayed, Dodi Fayeds pappa, för 200 miljoner franc och renoverades för 300 miljoner Franc. Dodi Fayed var Lady Dianas pojkvän. Här spenderade prinsessan Diana och Dodi sina sista två timmer i livet. Sent på kvällen lördagen 30 augusti 1997 lämnade Diana och Fayed Hôtel Ritz här vid Place Vendôme i Paris och färdades längs floden Seines norra bank. Kort efter midnatt den 31 augusti 1997 körde deras Mercedes-Benz S280 in i tunneln under Place de l’Alma (i dag : Place Diana), samtidigt som de förföljdes av nio franska paparazzi-fotografer i olika fordon. Dodi Fayed, Dianas partner, och Henri Paul, föraren av Mercedes-Benz W140 S-klass, dödförklarades på platsen. Diana fördes till sjukhus men dog under natten. Dodis livvakt Trevor Rees-Jones överlevde.

Jag fortsatte min promenad förbi en staty av Jeanne d’Arc som är Frankrikes nationalhelgon. Jeanne var en vanlig flicka som hjälpte till i hushållet och vaktade familjens boskap. Något hände när hon var tolv år. Hon började höra röster. Själv hävdade hon hela sitt korta liv att rösterna kom från Gud. Rösterna uppmanade henne att befria landet från engelsmännen. Först när hon var 17 år bestämde hon sig för att följa uppmaningen.

Under medeltiden trodde man på häxor och kungen lät noga undersöka om hon var besatt av djävulen innan han gav henne en egen här. Läget för Frankrike var så besvärligt att man inte vågade missa en chans. Kanske var Jeanne verkligen sänd av Gud. Det visade sig vara rätt att satsa på Jeanne. Krigslyckan vände och engelsmännen måste fly från det ena fästet efter det andra. Men efter många segrar blev Jeanne slutligen tillfångatagen av de engelskvänliga burgunderna.

Jeanne fängslades och förklarades som häxa. År 1431 brändes hon på bål. Hon blev bara 19 år. Allt sedan dess har fenomenet Jeanne d’Arc sysselsatt såväl folkfantasin som forskningen. Så sent som 1920 kanoniserades hon av den katolska kyrkan. Efter det firas hon med en nationell helgdag i Frankrike. Den infaller första söndagen efter 8 maj. Kyrkan hedrar Jeannes minne på hennes dödsdag den 30 maj.

Den franske presidenten Charles de Gaulle talade om Jeanne d’Arc som en av sina nationella idoler. Jeanne d’Arc är en nationell hjältinna. Hon står för nationell frihet, nationell styrka, för lojalitet mot och uppoffring för fäderneslandet.

Jag gick sen till Lovren och strosade runt och njöt av den varma vackra kvällen. Det kändes magiskt på något sätt.

Sen gick jag vidare på Quai François Mitterrand och gick över bron Pont des Arts varifrån man har denna vackra vy över Pont Neuf och början av Île de la Cité.

Sen möttes jag av Franska Akademien, även den en vacker byggnad.

Jag styrde stegen mot Place Saint-Michel där jag skulle möta min goda vän Gunnel från Hovslätt. Hon är här i Paris en vecka och ikväll hade vi bestämt träff. Så fantastiskt att få möta henne här. Vi har båda varit fransklärare i Jönköpings kommun och träffas med jämna mellanrum hemma i Hovslätt och ser på fransk flim och pratar om vårt älskade Paris. Hon är en mycket god vän. Det blev ett kärt möte.

Hon ville visa mig en grej. Vi gick till Square Réné-Viviani som ligger i Quartier Latin, Latinkvarteren. Det är en park och där finns detta träd som planterades 1601. Det är Paris äldsta träd som alltså är 422 år i år.

Där finns också ett gammalt hjul. Jag vågar inte säga hur gammalt det är men det är väldigt, väldigt gammalt.

Sen gick vi till en restaurang som Gunnel gillar, La Fourmi Ailée (Den bevingade myran). Vi åt och mös i vårt älskade Paris. Det blev en jättefin avslutning på mina dagar i Paris denna gång.

Tre utflykter första dagen i Paris

Vi började dagen med en stadsrundtur med buss i vårt älskade Paris. Turen tog nästan tre timmar så vi hann se väldigt mycket. Vi stannade till vid Eiffeltornet. Willy och Monica poserar så glatt.

På eftermiddagen var det dags för en båttur på Seine. Jag älskar att åka båt på Seine. Man ser allt från ett annat perspektiv.

På kvällen var det dags för ”En glad kväll i Montmartre”. Vi tog oss upp till Sacré-Cœur där jag berättade lite om kyrkan. Jag fick denna bild av en resenär och tycker den är kul. Jag brukar ha basker på mig när vi åker upp till Montmartre. Jag fick höra av resenärerna att det var toppen för jag syntes så bra med min röda basker.

Vi strosade runt vid Place du Tertre och på gatorna intill. Katten satt på denna musikants dragspel och verkade njuta av musiken.

Senare åt vi en trerätters middag på en restaurang. Alla verkar nöjda och glada när vi vandrar hemåt i natten.

Bryssel och Paris

Kl 07.00 styrde vi kossan mot Bryssel. Vi körde in i staden via Atomium där Emanuel svängde in och lät oss gå ur bussen en liten stund för att ta kort på Bryssels kända landmärke. Atomium är en uppförstorad järnatom och ett 102 meter högt byggnadsverk som skapades inför Världsutställningen i Bryssel 1958.

Byggnaden formgavs av André Waterkeyn och består av nio stålsfärer (ursprungligen av aluminium) som bundits samman så att hela verket bildar en järnkristall förstorad 165 miljarder gånger. Den väger 2 400 ton

Målsättningen var att skapa en symbol för tidens snabba utveckling, med mänsklighetens öde sida vid sida med de vetenskapliga landvinningarna. Det är ett futuristiskt mellanting mellan byggnad och skulptur. Man kan åka hiss upp i rören.

Vi åkte in till city och blev avsläppta vid Place d’Espagne. Där började vi får stadspromenad. Vi stannade först till vid skulpturen som föreställer Don Quijote och Sancho Panza. Vi gick sen vidare ner mot Grande-Place där vi njöt av de förgyllda husen.

Vi tittade förstås också till den välkända skulpturen Manneken Pis, en liten pojke som står och kissar. Det är alltid spännande att se vad han har för kläder på sig just denna dag. Han har många olika kostymer.

Vi åt i vanlig ordning lunch på Brasserie Ommegang. Det är tre belgiska små rätter vi äter där och det är alltid uppskattat: moules frites, köttbärsbiff med smak av körsbär och en nötköttgryta.

Sen styrde vi kosan mot Paris. Vi checkade in och efter någon timma var det dags att promenera till en restaurang där vi åt trerätters middag. Vår franske chaufför Bernard är med oss när vi kommer till Paris på söndagskvällen för vår svenske chaufför har gjort sitt dagspass och behöver en välförtjänt vila.

Efter middagen åkte vi ut för att se Paris glittra. Vi gjorde ett stopp vid Eiffeltornet strax före kl 22.00 för att vara på plats när tornet satte igång att blinka prick kl 22.00. Det är en härlig upplevelse att vara uppe vid Trocadero och njuta av den vackra utsikten. Det är en riktig folkfest.

Vi åkte vidare runt i staden och tittade på olika byggnader. Vi var hemma vid 23-tiden och då kändes det skönt att få sova.

På väg till Paris på bussresa

Med busschaufför Emanuel vid ratten rullade vi idag iväg till Paris tillsammans med 41 förväntansfulla och glada resenärer.

I vanligt ordning åkte vi direkt till Rödeby och tog färjan till Puttgarden. Sen bar det iväg mot Neustadt in Holstein där vi åt lunch. Jag har varit på samma restaurang ett antal gånger och fascinerats av att de har så stora doftpelargoner.

Växten kallas också Doktor Westerlund. Den har fått sitt namn efter en läkare som hette Ernst Westerlund. Han föddes 1839 och arbetade som läkare i Enköping. Det sägs att han använde sig av nya och ovanliga metoder för att få patienterna att tillfriskna. Han rekommenderade dem att i sjukrummen ha en rosengeranium (som växten också kallas) för att rena luften och göra den friskare.

Jag köpte mig en doftpelargon för drygt ett år sen men den överlevde inte hos mig. Varje gång jag varit på restaurangen här i Neustadt in Holstein har jag varit sugen på att ta telningar från deras stora rosengeranium som de har flera stycken av men har inte velat fråga. Idag tog jag mod till mig och frågade om jag fick ta några telningar och det gick fint så jag knipsade av fyra telningar. Nu står de i en mugg vatten i bussen. Jag kommer att ta med dem in på hotellrummet i Paris och hoppas att de ska bilda rötter framöver så jag kan plantera dem. Jag skulle så gärna vilja ha flera stycken rosengeranium hemma.

Vi tog en fikapaus i södra Tyskland och kl 20.15 anlände vi till hotellet i Wuppertal där vi åt en god middagsbuffé.

Jag är glad och tacksam över denna första dag på vår resa och att jag fått en så skicklig, glad och trevlig chaufför. Det är första gången jag träffar Emanuel men känner att vi kommer att samarbeta fint. Resenärerna är trevliga och härliga och vi har det jättebra. Imorgon väntar Bryssel och Paris på oss.

Arbete på resande fot är trevligt

Efter ett digitalt morgonmöte med mitt team på jobbet var det dags att åka till Malmö. Min vän Yvonne som numera bor i Provence är hemma i Sverige och kommer att bo i mitt hus hela tiden jag är borta så hon skjutsade ner mig till stationen. Där satte jag mig och tog en kaffe latte och arbetade medan jag väntade på bussen som skulle ta mig till Nässjö.

Jag har arbetat hela dagen och känt mig i toppform. Det är bra att kunna arbeta på distans: på bussen, på tåget och på hotellet i Malmö. Jag tror jag var ännu mer effektiv idag än vad jag är när jag arbetar hemifrån för jag var så inspirerad av allt. Det är som kanon är att wifi funkar även när jag åker tåg numera. Tidigare var det besvärligt.

Jag checkade in på hotellet i Malmö i vanlig ordning och imorgon bär det iväg till Paris. Taggad är bara förnamnet på hur jag känner mig. Detta ska bli så roligt. Mina goda vänner Monica och Willy från Jönköping ska följa med och det gör resan ännu trevligare.