Idag anlände vi till Avignon. Konstnären Jean-Michel Othoniel som bl a arbetar med glaspärlor har sin största utställning någonsin i Avignon i år. Påvepalatset är vackert utsmyckat. Så läckert när nytt blandas med gammalt!
Till vänster ser vi katedralen Notre-Dame des Doms med den förgyllda Mariastatyn högst upp på klocktornet. Statyn installerades 1859 och har alltså funnits där länge nu. Jungru Maria vakar över Avignon och beskyddar staden och dess invånare.
Nu är vi på Place de l’Horloge där vi hittar Hôtel de Ville (Rådhuset) och Opéra Grand Avignon. Det står Théâtre på byggnaden och här förekommer alltså inta bara opera utan även teaterföreställningar.
Runt Avignons gamla stadsdel löper den nästan 4,5 km långa ringmuren. Den har 39 torn och 7 portar. Vi ser vår fina båt, Ms Van Gogh som ligger så fint på Rhônefloden.
Idag anlände vi till Avignon. Först seglade vi förbi den kända bron Pont Saint Bénézet. När den byggdes på 1200-talet var den 900 meter lång och var den första stenbron över Rhône. Den har drabbats av översvämningar ett antal gånger och har restaurerats men efter en översvämning år 1669 valde man att inte restaurera den fler gånger. Den står här forfarande med sina fyra valv. Från början var det 22 valv.
Här har vi en överblick över staden Avignon och Pont St Bénézet från vattnet.
Det finns konstverk uppsatta på olika platser i Avignon detta år. Konstnären heter Jean-Michel Othoniel och han arbetar bl a med glaspärlor. Han ställer ut i Avignon 28 juni 2025 – 4 januari 2026. Utställningen heter ”Othoniel Cosmos eller kärlekens spöken” (Othoniel Cosmos ou les Fantômes de l’Amour). Detta är Othoniels största projekt hittills och består av över 260 verk. Glaspärlorna blir en kontrast till de gamla rustika byggnaderna samtidigt som guldet smälter fint in i miljön.
Vi fortsatte vår seglats söderut och passerade då slottet i Tarascon. Det är ett av Provences bäst bevarade medeltidsslott.
På kvällen kom vi fram till Arles. Efter middagen gjorde vi en stadspromenad. Vi gick bl a till Trottoarcaféet som blivit känt av att Vincent van Gogh gjorde en målning där han avbildade just detta café. Det är numera stängt men delar av den vackra miljön finns kvar.
Vi passerade många vackra miljöer och några förevigade jag.
Bilden till höger nedan kanske inte visar en så vacker miljö men jag tycker ändå att den är speciell med ledningarna dragna utanpå huset.
Vi lämnade Lyon igår eftermiddag och båten styrde söderut på Rhônefloden. Idag på förmiddagen nådde vi Avignon. Efter lunch gick vi upp till Påvepalatset. Under nästan 70 år på 1300-talet var påvedömet förlagt till Avignon istället för Rom. Påvarna lät då bygga ett vackert palats. Idag finns bara väggar och sten kvar men alla gäster får låna ”histopader”, paddor som man bär med sig på vandringen i palatset. När man kommer in i de olika rummen skannar man en kod och kan därefter se på paddan hur det såg ut på den tiden då påvarna höll till här.
Några i gänget följde sen med till den kända bron i Avignon, Pont Saint-Bénézet. Det finns en känd fransk barnvisa som handlar om den, Sur le pont d’Avignon. Visan handlar om att man dansar på bron i Avignon. Den lärde jag mig när jag var 13 år och började läsa franska i årskurs sju.
Le pont d’Avignon byggdes på 1100-talet och var den första stenbron som byggdes över Rhône. Den har förstörts ett antal gånger och man har restaurerat den. Efter en översvämning 1669 upphörde alla återuppbyggnadsförsök. Då förstördes 19 av de 23 valven.
Här ser ni några av mina glada gäster på bron i Avignon.
Vid kl 18.00 lämnade båten Avignon och styrde mot Arles.
Efter kvällens middag tog jag en promenad med min danska kollega och hennes chaufför.
Vi satte oss vid arenan och tog en dryck. Vi satt där länge och njöt av den ljumma kvällen. Detta är en amfiteater från romartiden. Den byggdes runt år 90 e Kr. Den rymmer 25 000 åskådare. Under 1800-talet började den användas som arena för tjurfäktning.
Jag har längtat efter att få besöka Avignon och dansa på den kända bron. Jag återkommer till detta och börjar med vår stadspromenad. Vi gick genom stan upp till Påvepalatset.
Under åren 1309 – 1377 var påvedömet förlagt till Avignon. Den franske kungen Filip IV lyckades genom skickliga förhandlingar övertala påven att flytta till Avignon. Ursprungligen var det ett enkelt biskopsresidens – ett skydd för påven.
Påvepalatset är en av de största byggnaderna från europeisk medeltid och en av Europas största gotiska konstruktioner. Palatset har väggar som är mer än fem meter tjocka och står på en naturlig klippa som gjorde byggnaden svår att inta.
Här ser vi Avignon-katedralen – Notre Dame des Doms d’Avignon. Katedralen tog form på 1200-talet och är byggd på grunden av en katolsk 300-talsbasilika. Här ser ni några av mina trevliga resenärer.
Vi gick vidare ner till den romerska bron Saint-Bénezet som länge var den enda stenbron över Rhône. Pont Saint Bénézet är uppkallad efter herdepojken St Bénézet, som enligt en kristen sägen fick en vision som beordrade honom att bygga en bro i Avignon. 1177 påbörjade han bygget av bron och det tog 20 år att bygga den.
Den var 900 meter lång och sträckte sig över floden Rhône. Den hade från början 23 valv. Under århundraden har översvämningar ofta förstört sektioner som sedan återuppbyggts. Efter en översvämning 1669 upphörde alla återuppbyggnadsförsök. Då förstördes 19 av de 23 valven.
Nu finns endast en del av bron kvar. Det finns en sång om bron. Den heter Sur le pont d’Avignon och den lärde jag mig när jag började läsa franska i årskurs 7.
Idag fick jag själv dansa på bron i Avignon, ingen ringdans men snurrdans. Mina gäster sjöng så fint medan jag dansade. Det blev ännu en rolig och härlig upplevelse för mig.
På bron ligger ett litet kapell, La Chapelle St Nicolas. Det ligger på den tredje pelaren av Saint-Bénézet-bron. Den är en 1500-talsbyggnad på en grund från 1200-talet. Ingången ligger vid Tour du Châtelet.
Avignon är den största staden i departementet Vaucluse och sägs vara en port till Provence. Departementet ligger i regionen Provence-Alpes-Côte d’Azur och låg tidigare i den historiska provinsen Provence. Stadens murar är nästan 4,5 km och avbryts av 39 torn och 7 portar.
På väg tillbaka till båten var det dags att säga hej då till Avignon för denna gång. Hoppas vi ses snart igen!
Under färden från Avignon till Arles satt jag uppe på däck nästan hela tiden. Det var helt underbart. Från början var det några låga broar vi skulle under så det gällde att lyda order och sitta ner. En av resenärerna kom senare upp på däck och vi fick ett fint samtal under någon timma. Vi blev serverade dryck. Här har vi det riktigt lyxigt.
Nu passerar vi slottet i Tarascon.
Efter middagen tog vi en promenad i Arles som är en mycket gammal stad. Vi gick upp till amfiteatern och där var det en föreställning med tjurar. Tjurfäktningen här skiljer sig från den spanska tjurfäktningen. Här är det en helt oblodig tillställning. Det går ut på att ett antal ryttare ska fånga en rosett placerad på tjurens huvud, utan att bli träffade av tjurens horn. Matadorerna, eller rasoteurerna som de kallas här, är de enda som löper risk att skadas.
Vincent van Gogh bodde i Arles under ett antal år. Här fick han inspiration till att måla. Vi gick till det kända trottoarcaféet som han målat av. Så roligt att få se denna plats.
Förnöjsamhet och glädjesprång gör livet till en vacker sång 