Nya reseförberedelser

Så här glad 😃 blir jag när jag tänker på årets resor men det är mååååånga veckor kvar till avfärd. Nu är det viloperiod men en sann reseledare förbereder sig alltid. 🤩 Jag köpte ett par böcker om Sverige 🇸🇪 och Norge 🇳🇴. Man vet aldrig vad som komma skall och då är det bra att vara förberedd och kunna lite av varje innan man djupdyker i resmålet.

Jag känner ett riktigt sug efter att få sätta mig ner och studera och göra nytt guidematerial och även uppdatera det gamla.

Scandoramaguiderna välkomnar dig med på årets resor

Kolla här alltså! Vilka schysta lirare! 😄 😄 😄 😄 😄 😄 😄 Nya Scandoramakatalogen har kommit och här har ni några av oss Scandoramaguider och chaufförer. Fotot på oss guider togs i april 2025 då vi var i den underbara blomsterparken Keukenhof i Holland, Nederländerna.

Jag blev riktigt uppmuntrad när jag läste texten de skrivit om oss. Inte utan att jag känner tacksamhet över att arbeta som reseledare och guide på just Scandorama.

Vill du veta mer om våra resor kan du beställa katalogen kostnadsfritt under länken: https://www.scandorama.se/kataloger/

Du kan också läsa allt på nätet och boka din resa här: https://www.scandorama.se/

Välkommen att resa med oss på Scandorama! 😊

Dags att åka hem till Sverige

Idag var det tidig uppstigning för att äta frukost kl 06.00. Kl 06.45 packade vi bussen och kl 07.00 var det avfärd. Vi styrde kosan norrut. Det blev en fin resdag med endast en del köer.

Här ser vi vår glade skicklige chaufför Kostas som rattar bussen. Det är tredje julresan vi kör tillsammans och jag är glad och tacksam för det goda samarbetet.

Vi hade en kafferast på förmiddagen i Wildeshausen och lunch intog vi i Barsbüttel utanför Hamburg. Vi hann också med lite gränshandel på Bordershop innan vi tog färjan från Puttgarden till Rödby kl 16.40. Sen rullade vi vidare och anlände till Öresundsterminalen kl 20.15. Alla var nöjda och glada och så var även jag. Det har varit en jättefin julresa.

Jesus är den finaste julgåvan

Under vår julresa har det varit mycket fokus på julprydnader, mat, historiska monument, stadspromenader, julmarknader m m. Orsaken till varför vi firar jul är ändå det viktigaste, att Jesus föddes till jorden. Gud blev människa och tog sin boning ibland oss….som det så fint heter. Ja, det är sant. Guds son föddes här på jorden och blev en av oss. Vi har sett den hel del krubbor här i Tyskland och denna i Duisburg är nog den finaste.

Båten lämnade Koblenz kl 07.00 idag och styrde norrut på Rhen. Vi anlände till Duisburg kl 16.30. Då blev det snabba puckar. Julmarknaden i Duisburg pågår fortfarande så vi gjorde en tur med bussen in till City. Vi var där strax före kl 17 och hade en timma på oss att gå runt och njuta av allt mysigt och vackert.

När vi kom tillbaka till båten gick vi direkt till middagen. Det var Captain’s Dinner. Det blev en trevlig kväll då jag blev placerad tillsammans med kaptenen och hotel managern. Gott var det också. Hela besättningen kom till restaurangen och sjöng för och tillsammans med oss. Det är ett underbart gäng som arbetar här.

Cochem vid Mosel förtrollar oss

Underbara Tyskland! 🇩🇪 Idag har vi åkt den vackraste delen av Rhen och det är sträckan mellan Rüdesheim/Bingen och Koblenz. Det är Mellersta Rhendalen och den är ett UNESCO-världsarv. Längs denna sträcka finns massor av vackra medeltida slott och borgar, vinodlingar och den spännande Loreleiklippan. Det är alltid lika stämningsfullt när vi passerar här och kaptenen spelar Loreleilåten. Enligt legenden satt här den vackra Lorelei och kammade sitt guldlockiga hår medan hon sjöng så vackert. Sjömännen blev så förtrollade av henne att fartygen förliste.

Denna 65 km långa sträcka infördes på värlsdarvslistan 2002 och är en unik kombination av natur, kultur och historiska byggnader som vittnar om områdets betydelse som transport- och handelsväg genom historien. Detta område är också en symbol för tysk romantik och många slott är numera hotell.

Vi ser branta sluttningar täckta av vingårdar. Området är känt för sitt högkvalitativa vin. Riesling är den dominerande druvan här.

När vi kom fram till Koblenz svängde vi in en kort liten bit på Mosel där vi lade till. Sen var det dags att göra en bussutflykt till Cochem. Vi körde längs den slingrande floden Mosel och njöt av de vackra miljöerna.

Väl framme tog vi en promenad i den lilla staden. Marknadstorget i Cochem är bland det mysigaste jag vet i juletid. Här finns olika korsvirkeshus och det vackra rosa rådhuset som vi ser lite grand av här. Jag blir helt betagen av allt. Det blir extra mysigt och förtrollande i juletid då torget är julsmyckat. Mina gäster verkade också gilla det.

Just som vi stod där började klockorna spela.

Efter middagen tog vi en promenad till Deutsches Eck, tyska hörnet. Det är platsen där Mosel mynnar ut i Rhen. Här finns ett mäktigt monument över Wilhelm I till häst, Kaiser-Wilhelm-Denkmal. Kaiser betyder kejsare och Denkmal betyder monument. Det uppfördes här på udden 1897 som ett minnesmärke till kejsaren. Tyvärr förstördes statyn av amerikansk granat under andra världskriget år 1945. Åtta år senare, 1953, utnämndes sockeln till missesmärke över Tysklands enande. 1993 invigde en kopia av ryttarstatyn och det är den vi ser här.

Vi tog också en sväng till Basilika Sankt Kastor som är den äldsta kyrkan i Koblenz.

Wilhelm blev kejsare när de tyska staterna enades 1871. Han hade varit kung av Preussen sedan 1861 men blev nu kejsare.

Välkomna till Bonn

Här står reseledaren på Münsterplatz i Bonn intill Beethoven som står och blickar ut över den pågående julmarknaden.

Vi gick en stadspromenad tillsammans. Vi gjorde första stoppet vid Bonnpalatset som sedan 1818 inrymmer Bonns Universitet. Vi gick sen vidare till Bonner Münster, Bonns vackra basilika.

Inne i kyrkan ser vi en miniatyr av Münsterplatz där Beethoven står och leder en sångarskara.

Det var full julmarknad på Münsterplatz. Just som vi gick där myntade Therese uttrycket ”En explosion av perfektion” 💥 💥 💥 och nog är det en explosion alltid. 🤩 Det sprakar av färger, kultur, upplevelser, sevärdheter, och julpynt.

Nedan ser vi en julpyramid, på tyska Weihnachtspyramide. Det är en träställning med vingar högst upp som snurrar. Dessa små byggnader används som försäljningsstånd eller dekoration. Vingarna börjar rotera av värmen från ljusen. Ofta finns figurer i flera våningar. Det kan vara änglar, herdar och olika julscener. I de tyska hemmen används de i mindre skala men då som pynt.

Julpyramiden kommer ursprungligen från Erzgebirge i östra Tyskland (Sachsen). Där var vintrarna långa och mörka och gruvarbetarna ville ta in ljus, rörelse och hopp i hemmen. Ljusen symboliserar ljuset i mörkret och när värmen stiger börjar vingarna snurra. Det blev ett tecken på liv, glädje och Guds närvaro, även mitt i vintern.

Innan julgranen blev vanlig i Tyskland stod faktiskt pyramiden i centrum av julfirandet i många hem. Många säger att julkarusellerna på marknaderna är inspirerade av Weihnachtspyramiden. Det är samma snurrande rörelse, bara i större format.

Therese och jag tog en fika på ett café. Det smakade utsökt och det var skönt att komma in i värmen en stund.

Här poserar Therese glatt bredvid tomtefar och tomtemor. Till höger ser vi det vackra Rådhuset. Det byggdes 1737-38 av Michel Leveilly, en fransk arkitekt som huvudsakligen var verksam i Tyskland. Byggnaden var stadens centrum under tiden då Bonn var Västtysklands huvudstad, 1949 – 1990.

Vercorsmassivet och Tain l’Hermitage

På förmiddagen gjorde vi en utflykt till Vercorsmassivet. Vi började med ett besök i Pont-en-Royans, en medeltida stad som ligger vid en kalkstensklyfta där man kan se hus som på 1500-talet har byggts in i berget. Det kan se ut som om marken under många av husen i den här byn har eroderats bort och lämnat husen farligt hängande över stupen men i verkligheten byggdes de avsiktligt på detta sätt. Det gjorde man för att maximera platåns begränsade utrymme eftersom platsen skapades för att underlätta en livlig virkeshandel.

Även här finns det mysiga miljöer. Jag fann denna vackra trappa.

Här ser vi en trevlig väggmålning. Vi ser också ortens kyrka skymta fram.

Vi körde en liten runda och vårt nästa stopp blev i Saint-Nazaire-en-Royans. Där finns en ståtlig bro som byggdes i slutet av 1800-talet. Under sommaren finns det möjlighet att åka upp i bron men nu är det stängt för säsongen. Vi fick ändå underhållning för Räddningstjänsten var där idag och tränade på livräddning. Vi åt vår medhavda matsäck vid denna rofyllda vackra plats.

Jag tog en svängom med en av mina glada gäster. Man får inte roligare än man gör sig.

Sen bar det iväg till Tain l’Hermitage för att besöka Cave de Tain. Det ligger vackert invid Hermitagekullen. Vi fick en guidning nere i vinkällaren och sen blev det avsmakning av viner.

Vi gjorde också ett besök i Valrhona chokladbutik. Valrhona grundades 1922 i Tain l’Hermitage och är idag en av världens största chokladtillverkare. 

När vi kom hem till båten var det dags att packa för imorgon lämnar vi båten. Vi åt en god middag och hade en trevlig sista kväll i baren med karaoke.

Njuter av varje stund

Om ni tycker att jag är lite galen så är det bara förnamnet. 🤩 Det är säsongens sista resa för min del och jag njuter av varje stund. Ny dag – nya äventyr!  Morgonstund har guld i mund! Dags att åka på utflykt!

Vi började med att åka till Saintes-Maries-de-la-Mer som ligger vid Medelhavet. På vår väg dit genom Camargues floddeltaområde såg vi vita hästar, svarta tjurar och rosa flamingor. Här har vi stannat till för att fotografera flamingorna.

Här är gänget samlat utanför kyrkan Notre-Dame de la mer. Ovanför kyrkporten ser vi det för Camargue så speciella Camarguekorset som inrymmer tro, hopp och kärlek.

Dagens höjdpunkt var vår vistelse i Martigues, en fin liten pärla vid Medelhavet. Vi gjorde en stadspromenad och njöt av martigues vackra miljöer. Vi fikade och njöt av livet. 💙 🤍 ❤️ 🇫🇷

Nedan ser vi skulpturen Le Pêcheur et la ramendeuse som betyder Fiskaren och nätlagerskan.

Här ser vi kyrkan Église Sainte Marie-Madeleine som är Martigues största kyrka. Den är tillägnad Maria Magdalena som enligt provensalsk tradition ska ha kommit i land i Provence efter att ha färdats över Medelhavet i en båt utan åror. Här finns en vacker orgel.

Nu har vi kommit till Quai Brescon där vi ser de färgglada fiskarhusen. Platsen kallas också Miroir aux Oiseaux som betyder Fåglarnas spegel. Namnet kommer av att fiskmåsar och andra fåglar ofta syns i spegelbilden.Här vill jag vara med och posera. 🤩

Mysiga miljöer finns det gott om.

Några av våra goa glada gäster slog sig ner vid Place Jean Jaurès för att fika och så gjorde även jag. Vi fick en jättefin stund där.

Här lämnar vi Martigues och åker under Martigues-viadukten för att styra mot Arles.

Museet vid sammanflödet

Det är ett underbart ögonblick när vi har avverkat de 150 milen i buss och kan kasta loss från Lyon med Ms Van Gogh och kryssa söderut på Rhônefloden. Här ser vi Musée des Confluences, museet vid sammanflödet. Rhônes biflod Saône mynnar här ut i Rhône. Här flödar floderna samman helt enkelt. Det ultramoderna museet stod klart i december 2014 och är ett vetenskapscenter som också inrymmer Naturhistoriska museet. Jag älskar Frankrike 🇫🇷 och Lyon är en nyvunnen kärlek sen något år tillbaka. ❤️🤍💙

Bussresor är det bästa

Vi ropade Hurra! när vi på morgonen kunde köra över Öresundsbron trots hårda vindar. 🥳 Vi rullade ut från Öresundsterminalen kl 08.00 men var då inte helt säkra på att vi skulle komma över bron. Det har varit kraftiga vindar och de stänger när vindhastigheten har nått upp till 25 meter/sekund i genomsnitt.

En bra grej med att åka buss är att det inte blir något försenat bagage. 😃 Det kommer alltid fram samtidigt som oss. 🤩 Det är bara en av många fördelar med att åka buss. 👍

Vi är ett par bussar 🚎 🚎 som följs åt längs vägen. Idag kör vi 100 mil och räknar med att vara framme vid vårt övernattningshotell i Rastatt ca kl 01.00. Vi intog middag i Bad Hersfeld vid 21-tiden och rullar nu vidare mot Rastatt. Imorgon eftermiddag når vi Lyon 🇫🇷 och då blir det Rhônekryssning. ❤️💙

Från Dijon till Hamm via Luxemburg

Idag har vi spenderat ett par härliga timmar i Luxemburg. Vi besökte Storhertigpalatset, Palais Grand-Ducal, där storhertig Henri av huset Bourbon håller till.

Jag åt Luxemburgs nationalrätt till lunch, ”Judd mat Gaardebounen”, rökt fläskkött med bondbönor.

Statyn föreställer Storhertiginnan Charlotte, en mycket älskad statschef. Hon blev storhertiginna 1919, efter en svår tid i landets historia, och lyckades snabbt vinna folkets förtroende. 🇱🇺

Det var bröllop i katedralen så där kom vi inte in.

Vi åkte sen vidare norrut och bor inatt i Hamm. Vi är tre Scandoramabussar här just nu så jag fick träffa några kollegor vilket är jättetrevligt. Min guidekollega Sara och jag tog en kvällspromenad i Hamm City.

Här ser vi Jungfru Maria och Sankt Nikolaus kyrka som ligger mitt i stan nära vårt hotell.

Vercorsmassivet och Tain l’Hermitage

Vi har det underbart i Frankrike. 🇫🇷 ❤️ 💙 Idag har vi varit på heldagsutflykt. På förmiddagen åkte vi till Vercorsmassivet. Det är ett bergsmassiv som ligger mellan Rhônedalen och Alperna. Vi åkte först till den lilla orten Pont-en-Royans som är känd för de ”hängande husen”. De byggdes på 1500-talet och för att maximera platåns begränsade utrymme byggde man in dem i berget.

Båten hade skickat med oss en välsmakande picknick som vi avnjöt vid akvedukten i vackra Saint-Nazaire-en-Royans.

När jag fotograferar gruppen passar de på att fotografera mig. Lite kul måste man få ha.

Sen åkte vi till Tain l’Hermitage för att besöka Cave de Tain som är ett kooperativ bestående av 330 medlemsodlare. Det blev först en guidad tur i vinkällaren.

Sen blev det avsmakning av flera fina viner.

Cave de Tain ligger mycket vackert intill kullen där Paul Jaboulet Aîné har sina odlingar. Paul Jaboulet Aîné är inte en del av Cave de Tain utan är en separat vingård som grundades 1834 i Tain l’Hermitage.

Vi avslutade med ett besök i den exklusiva Valrhonabutiken som också ligger i Tain l’Hermitage. Här ser vi ett par nöjda shoppare.

Det är sista kvällen på båten och då är det Gala Dinner. Personalen tackade för sig och vi blev bjudna på en fin måltid. Här ser ni mig och min danska kollega Ulrik.

Välkommen till Pont du Gard

På förmiddagen gjorde vi en utflykt till Pont du Gard. Det är en akveduktbro som går över floden Gard, ibland kallad Gardon. Akvedukten byggdes i mitten av det första århundradet e. Kr. Pont du Gard är en del av den 50 km långa akvedukt som gick mellan källan i Uzès och staden Nîmes. Akvedukten försåg Nîmes med vatten under ca 500 år.

Pont du Gard är världens bäst bevarade romerska lämning och det mest besökta antika monumentet i Frankrike.

Jag hade sagt till mina gäster att det gick att bada men tyvärr hade det regnat så mycket att vattnet var brunt. Jag hade med badkläder och gick ner och kände på vattnet men det kändes inte så värst inbjudande idag. Det får bli en annan gång.

Det är fantastiskt att vara i denna miljö. Det känns som historiens vingslag och det vilar en frid över platsen. Det är skönt att bara gå här och strosa och inandas luften.

Sen bar det iväg ”hem” till båten igen. Jag är glad och tacksam över vår chaufför Peter. Han kör lugnt och säkert samtidigt som han är snäll och trevlig. Det betyder mycket.

Camargue och Martigues i våra hjärtan

På förmiddagen gjorde vi en utflykt till Camargue. Vid staden Arles delar sig Rhône i två flodarmar som mynnar ut i Medelhavet, Lilla Rhône och Stora Rhône. Området däremellan kallas Camargue.

Vi besökte kyrkan Notre-Dame-de-la-mer i den lilla orten Saintes-Maries-de-la-Mer. På kyrkan se vi det kända Camarguekorset. Det har blivit en symbol för regionen och människor är stolta över Camarguekorset. Det betecknar tro, hopp och kärlek. Korset är skott med treudden som ursprungligen användes som fiskeredskap.

Här ser vi Camarguekorset i en rondell. Det finns på souvenirer, tvålar m m. En del tatuerar in Camarguekorset.

Vi fortsatte på små vägar genom Camargue. Här är en del av gänget uppe i ett litet utsiktstorn för att spana efter djur. Rosa flamingor, svarta tjurar och vita hästar hade vi sett tidigare under dagen men här såg vi inga djur.

Efter att vi hade besökt en utsiktsplats där man hade en fin vy över ett antal saliner var det dags att åka till båten som nu hade lagt till i Port-Saint-Louis-du-Rhône.

Vi styrde sen färden mot Martigues, en liten pärla vid Medelhavet. Här strosade vi runt bland färgglada hus och njöt av många mysiga miljöer. 🇫🇷 ❤️ 💙 Denna plats heter Quai Brescon, Bresconkajen. Den kallas också för Fåglarnas spegel – Miroir aux Oiseaux – vilket beror på att fiskmåsar och andra fåglar ofta syns i spegelbilden.

Jag trivs tillsammans med mina goa glada gäster. Inget fattas oss. 😊🙏

Jag undrar vad en svensk elektriker skulle ha sagt om de ledningar som är dragna på bilden nedan till höger. 🫢

Pärlkonst i Avignon

Idag anlände vi till Avignon. Först seglade vi förbi den kända bron Pont Saint Bénézet. När den byggdes på 1200-talet var den 900 meter lång och var den första stenbron över Rhône. Den har drabbats av översvämningar ett antal gånger och har restaurerats men efter en översvämning år 1669 valde man att inte restaurera den fler gånger. Den står här forfarande med sina fyra valv. Från början var det 22 valv.

Här har vi en överblick över staden Avignon och Pont St Bénézet från vattnet.

Det finns konstverk uppsatta på olika platser i Avignon detta år. Konstnären heter Jean-Michel Othoniel och han arbetar bl a med glaspärlor. Han ställer ut i Avignon 28 juni 2025 – 4 januari 2026. Utställningen heter ”Othoniel Cosmos eller kärlekens spöken” (Othoniel Cosmos ou les Fantômes de l’Amour). Detta är Othoniels största projekt hittills och består av över 260 verk. Glaspärlorna blir en kontrast till de gamla rustika byggnaderna samtidigt som guldet smälter fint in i miljön.

Vi fortsatte vår seglats söderut och passerade då slottet i Tarascon. Det är ett av Provences bäst bevarade medeltidsslott.

På kvällen kom vi fram till Arles. Efter middagen gjorde vi en stadspromenad. Vi gick bl a till Trottoarcaféet som blivit känt av att Vincent van Gogh gjorde en målning där han avbildade just detta café. Det är numera stängt men delar av den vackra miljön finns kvar.

Vi passerade många vackra miljöer och några förevigade jag.

Bilden till höger nedan kanske inte visar en så vacker miljö men jag tycker ändå att den är speciell med ledningarna dragna utanpå huset.

På Rhônefloden igen

I eftermiddags checkade vi in på Ms Van Gogh i Lyon. Det är en speciell känsla när vi åkt de 150 milen i buss från Malmö till Lyon och sen mönstrat på båten. Då är det tid att njuta och bara ta det lugnt en stund. När båten lägger ut och kör söderut på Rhônefloden går jag upp på däck och lägger mig i en solsäng och bara ser mig omkring. Det är härligt att vara här igen.

Det blev en god middag som alltid på båten. Till varmrätt serverades ikväll fläskfilé, duchesspotatis, broccoli (eller är det romanesco) och senapssås.

Tacksam för mina fina kollegor

Jag har sovit på hotell i Malmö inatt för jag ska leda en resa till Frankrike. 🇫🇷 Idag kl 07.10 hämtade taxin min kollega Mikael och mig för att köra oss till Öresundsterminalen. Vi kunde knappast bärga oss tills vi skulle få träffa våra resenärer. Mikael ska också leda en resa till Frankrike 🇫🇷 men till ett annat resmål. Jag är glad och tacksam över mina fina kollegor. Igår kväll hade vi möjlighet att sitta och prata några timmar i restaurangen och det betydde mycket.

Det är min trevlige kollega Peter som kör oss Vi hade denna resa tillsammans förra året så det känns riktigt bra. Han kör tryggt och säkert.

Vi åt lunch i Heiligenhafen på en mysig restaurang. Heiligenhafen är en fin liten pärla vid Östersjökusten, ca 20 minuters bilfärd från Puttgarden.

Vi åkte vidare ca tre timmar innan vi rastade 45 minuter vid Allertal. Sen var det tre timmars färd innan vi kom fram till en restaurang i Bad Hersfeld där vi åt middag kl 20.00. 55 minuter senare bar det iväg igen och vi hade då 292 km kvar att köra. Nu är kl 22.41 och det rullar på bra. Vi beräknar vara framme vid vårt hotel i Rastatt vid midnatt. Då har vi avverkat 100 mil på en dag.

Jag omfamnar med glädje det nya

Detta är en sida i boken I levande nuet, skriven av Louise L. Hay. Det är årets 215:e dag och det är just vad det är idag den 3 augusti. Texten lyder:

Jag ger mig grönt ljus att fortsätta framåt, och omfamnar med glädje det nya.

Jag kan säga att jag med glädje omfamnar det nya i mitt liv, mitt arbete som reseledare åt Scandorama. Jag gör det på min semester och det funkar bra. Jag har numera 30 semesterdagar per år och om jag gör en resa som varar åtta till nio dagar räcker det att ta semester fem dagar för vi åker på helgen och kommer hem helgen därpå.

Förra året använde jag alla mina semesterdagar till dessa resor och i år blir det nästan detsamma. Jag har tagit några semesterdagar i sommar då jag haft besök av nära och kära men f ö blir det Scandoramaresor på mina semesterdagar.

En del vänner undrar hur jag orkar med detta men jag tycker att det funkar utmärkt. Jag förbereder mig i lugn och ro här hemma och när jag kommer hem från en resa har jag möjlighet att vila hur mycket jag vill. Ja, jag måste sköta mitt ordinarie arbete som säljare förstås, men för övrigt gör jag det jag önskar. Jag lever själv och har ingen att ta hänsyn till här hemma.

För mig är inte semester att ligga hemma och vila. Det kan jag göra på kvällar och helger. För mig är semester äventyr och att uppleva trevliga saker. Att leda resor ger mig mycket energi och glädje. Visserligen är det ett hårt arbete med mycket förberedelser både vad gäller att inhämta fakta om alla platser vi ska besöka men även bokningar, att göra färdplaner, fixa listor av olika slag m m m m.

Det är också många stressmoment t ex då det gäller att hålla tiderna så väl som möjligt och att hitta färdvägen. Jag sitter alltid lite på helspänn t ex när vi ska vika av från motorvägen runt Paris, la Périphérique, för att ta oss in i Paris. När vi väl kommer in i stan känns det bättre. Där känner jag mig rätt så trygg.

Det kan vara trafikstockning genom Tyskland och det funkar kanske inte att ta de rastplatser vi hade planerat. Då gäller det att hitta andra rastplatser som passar med chaufförens arbetstider. Även resenärerna behöver sträcka på benen och gå på toaletten. Allt kan man inte planera i förväg. Det oförutsedda får man ta som det kommer och man får göra det bästa av situationen.

Efter förra årets resor gjorde jag en utvärdering och kom fram till att detta är precis vad jag vill göra just nu. Jag kände mig enormt tacksam och glad över förra årets resor. Jag får leva min dröm. Jag kommer att göra en utvärdering även i slutet av detta år. Sex stycken resor kommer det att bli totalt från april till oktober i år och troligen blir det en eller två resor i advent, jul och nyår.

Jag ger mig helt enkelt grönt ljus att fortsätta framåt och omfamnar med glädje det nya.

Paris är alltid Paris

I eftermiddags anlände vi till Paris igen efter härliga dagar på floden Seine. Jag tog fotona nedan på morgonen vid 9-tiden då vi skulle ha morgongymnastik på däck. Vi befann oss i närheten av La Frette-sur-Seine.

I eftermiddags gjorde vi en bussrundtur i Paris på ca 3 timmar. Vi stannade till vid Trocadéro där man har en vacker utsikt över Eiffeltornet. Mina glada resenärer poserar så glatt.

På kvällen var det dags att inta sista middagen för denna gång. Varje måltid är en fröjd för både öga och gom. Personalen tackade för sig och jag tror att vi alla kände oss nöjda och glada. Vi har haft jättefina dagar på MS Seine Princess.

Efter middagen var det dags att göra en tur under Paris broar. Kaptenen körde till China Town som ligger i Östra delen av Paris. Sen när vi skulle köra tillbaka fick vi bestämma oss om vi ville vara uppe på däck eller nere. Den som var uppe på däck var tvungen att ligga i solsäng för vi passerade ett antal låga broar. Man fick inte resa sig.

Byggnaden till vänster är Cité de la Mode et du Design som är ett centrum för mode, design och samtida konst. Här finns utställningslokaler och kontor för stora modenamn. Här finns också restauranger och nattklubbar med utsikt över Seine

Byggnaden till höger är Musée d’Orsay. Det var tidigare en järnvägsstation, Gare d’Orsay, men är numera ett museum. Här finns konst från åren 1818 till 1914. Museet invigdes 1986.

Flera av oss tog med filtar från hytten för att inte frysa. Det var en fin upplevelse vi fick vara med om under vår sista kväll i Paris.