På förmiddagen gjorde vi en utflykt till Pont du Gard. Det är en akveduktbro som går över floden Gard, ibland kallad Gardon. Akvedukten byggdes i mitten av det första århundradet e. Kr. Pont du Gard är en del av den 50 km långa akvedukt som gick mellan källan i Uzès och staden Nîmes. Akvedukten försåg Nîmes med vatten under ca 500 år.
Pont du Gard är världens bäst bevarade romerska lämning och det mest besökta antika monumentet i Frankrike.
Jag hade sagt till mina gäster att det gick att bada men tyvärr hade det regnat så mycket att vattnet var brunt. Jag hade med badkläder och gick ner och kände på vattnet men det kändes inte så värst inbjudande idag. Det får bli en annan gång.
Det är fantastiskt att vara i denna miljö. Det känns som historiens vingslag och det vilar en frid över platsen. Det är skönt att bara gå här och strosa och inandas luften.
Sen bar det iväg ”hem” till båten igen. Jag är glad och tacksam över vår chaufför Peter. Han kör lugnt och säkert samtidigt som han är snäll och trevlig. Det betyder mycket.
På förmiddagen gjorde vi en utflykt till Camargue. Vid staden Arles delar sig Rhône i två flodarmar som mynnar ut i Medelhavet, Lilla Rhône och Stora Rhône. Området däremellan kallas Camargue.
Vi besökte kyrkan Notre-Dame-de-la-mer i den lilla orten Saintes-Maries-de-la-Mer. På kyrkan se vi det kända Camarguekorset. Det har blivit en symbol för regionen och människor är stolta över Camarguekorset. Det betecknar tro, hopp och kärlek. Korset är skott med treudden som ursprungligen användes som fiskeredskap.
Här ser vi Camarguekorset i en rondell. Det finns på souvenirer, tvålar m m. En del tatuerar in Camarguekorset.
Vi fortsatte på små vägar genom Camargue. Här är en del av gänget uppe i ett litet utsiktstorn för att spana efter djur. Rosa flamingor, svarta tjurar och vita hästar hade vi sett tidigare under dagen men här såg vi inga djur.
Efter att vi hade besökt en utsiktsplats där man hade en fin vy över ett antal saliner var det dags att åka till båten som nu hade lagt till i Port-Saint-Louis-du-Rhône.
Vi styrde sen färden mot Martigues, en liten pärla vid Medelhavet. Här strosade vi runt bland färgglada hus och njöt av många mysiga miljöer. 🇫🇷 ❤️ 💙 Denna plats heter Quai Brescon, Bresconkajen. Den kallas också för Fåglarnas spegel – Miroir aux Oiseaux – vilket beror på att fiskmåsar och andra fåglar ofta syns i spegelbilden.
Jag trivs tillsammans med mina goa glada gäster. Inget fattas oss. 😊🙏
Jag undrar vad en svensk elektriker skulle ha sagt om de ledningar som är dragna på bilden nedan till höger. 🫢
Idag anlände vi till Avignon. Först seglade vi förbi den kända bron Pont Saint Bénézet. När den byggdes på 1200-talet var den 900 meter lång och var den första stenbron över Rhône. Den har drabbats av översvämningar ett antal gånger och har restaurerats men efter en översvämning år 1669 valde man att inte restaurera den fler gånger. Den står här forfarande med sina fyra valv. Från början var det 22 valv.
Här har vi en överblick över staden Avignon och Pont St Bénézet från vattnet.
Det finns konstverk uppsatta på olika platser i Avignon detta år. Konstnären heter Jean-Michel Othoniel och han arbetar bl a med glaspärlor. Han ställer ut i Avignon 28 juni 2025 – 4 januari 2026. Utställningen heter ”Othoniel Cosmos eller kärlekens spöken” (Othoniel Cosmos ou les Fantômes de l’Amour). Detta är Othoniels största projekt hittills och består av över 260 verk. Glaspärlorna blir en kontrast till de gamla rustika byggnaderna samtidigt som guldet smälter fint in i miljön.
Vi fortsatte vår seglats söderut och passerade då slottet i Tarascon. Det är ett av Provences bäst bevarade medeltidsslott.
På kvällen kom vi fram till Arles. Efter middagen gjorde vi en stadspromenad. Vi gick bl a till Trottoarcaféet som blivit känt av att Vincent van Gogh gjorde en målning där han avbildade just detta café. Det är numera stängt men delar av den vackra miljön finns kvar.
Vi passerade många vackra miljöer och några förevigade jag.
Bilden till höger nedan kanske inte visar en så vacker miljö men jag tycker ändå att den är speciell med ledningarna dragna utanpå huset.
I eftermiddags checkade vi in på Ms Van Gogh i Lyon. Det är en speciell känsla när vi åkt de 150 milen i buss från Malmö till Lyon och sen mönstrat på båten. Då är det tid att njuta och bara ta det lugnt en stund. När båten lägger ut och kör söderut på Rhônefloden går jag upp på däck och lägger mig i en solsäng och bara ser mig omkring. Det är härligt att vara här igen.
Det blev en god middag som alltid på båten. Till varmrätt serverades ikväll fläskfilé, duchesspotatis, broccoli (eller är det romanesco) och senapssås.
Jag har sovit på hotell i Malmö inatt för jag ska leda en resa till Frankrike. 🇫🇷 Idag kl 07.10 hämtade taxin min kollega Mikael och mig för att köra oss till Öresundsterminalen. Vi kunde knappast bärga oss tills vi skulle få träffa våra resenärer. Mikael ska också leda en resa till Frankrike 🇫🇷 men till ett annat resmål. Jag är glad och tacksam över mina fina kollegor. Igår kväll hade vi möjlighet att sitta och prata några timmar i restaurangen och det betydde mycket.
Det är min trevlige kollega Peter som kör oss Vi hade denna resa tillsammans förra året så det känns riktigt bra. Han kör tryggt och säkert.
Vi åt lunch i Heiligenhafen på en mysig restaurang. Heiligenhafen är en fin liten pärla vid Östersjökusten, ca 20 minuters bilfärd från Puttgarden.
Vi åkte vidare ca tre timmar innan vi rastade 45 minuter vid Allertal. Sen var det tre timmars färd innan vi kom fram till en restaurang i Bad Hersfeld där vi åt middag kl 20.00. 55 minuter senare bar det iväg igen och vi hade då 292 km kvar att köra. Nu är kl 22.41 och det rullar på bra. Vi beräknar vara framme vid vårt hotel i Rastatt vid midnatt. Då har vi avverkat 100 mil på en dag.
Detta är en sida i boken I levande nuet, skriven av Louise L. Hay. Det är årets 215:e dag och det är just vad det är idag den 3 augusti. Texten lyder:
Jag ger mig grönt ljus att fortsätta framåt, och omfamnar med glädje det nya.
Jag kan säga att jag med glädje omfamnar det nya i mitt liv, mitt arbete som reseledare åt Scandorama. Jag gör det på min semester och det funkar bra. Jag har numera 30 semesterdagar per år och om jag gör en resa som varar åtta till nio dagar räcker det att ta semester fem dagar för vi åker på helgen och kommer hem helgen därpå.
Förra året använde jag alla mina semesterdagar till dessa resor och i år blir det nästan detsamma. Jag har tagit några semesterdagar i sommar då jag haft besök av nära och kära men f ö blir det Scandoramaresor på mina semesterdagar.
En del vänner undrar hur jag orkar med detta men jag tycker att det funkar utmärkt. Jag förbereder mig i lugn och ro här hemma och när jag kommer hem från en resa har jag möjlighet att vila hur mycket jag vill. Ja, jag måste sköta mitt ordinarie arbete som säljare förstås, men för övrigt gör jag det jag önskar. Jag lever själv och har ingen att ta hänsyn till här hemma.
För mig är inte semester att ligga hemma och vila. Det kan jag göra på kvällar och helger. För mig är semester äventyr och att uppleva trevliga saker. Att leda resor ger mig mycket energi och glädje. Visserligen är det ett hårt arbete med mycket förberedelser både vad gäller att inhämta fakta om alla platser vi ska besöka men även bokningar, att göra färdplaner, fixa listor av olika slag m m m m.
Det är också många stressmoment t ex då det gäller att hålla tiderna så väl som möjligt och att hitta färdvägen. Jag sitter alltid lite på helspänn t ex när vi ska vika av från motorvägen runt Paris, la Périphérique, för att ta oss in i Paris. När vi väl kommer in i stan känns det bättre. Där känner jag mig rätt så trygg.
Det kan vara trafikstockning genom Tyskland och det funkar kanske inte att ta de rastplatser vi hade planerat. Då gäller det att hitta andra rastplatser som passar med chaufförens arbetstider. Även resenärerna behöver sträcka på benen och gå på toaletten. Allt kan man inte planera i förväg. Det oförutsedda får man ta som det kommer och man får göra det bästa av situationen.
Efter förra årets resor gjorde jag en utvärdering och kom fram till att detta är precis vad jag vill göra just nu. Jag kände mig enormt tacksam och glad över förra årets resor. Jag får leva min dröm. Jag kommer att göra en utvärdering även i slutet av detta år. Sex stycken resor kommer det att bli totalt från april till oktober i år och troligen blir det en eller två resor i advent, jul och nyår.
Jag ger mig helt enkelt grönt ljus att fortsätta framåt och omfamnar med glädje det nya.
I eftermiddags anlände vi till Paris igen efter härliga dagar på floden Seine. Jag tog fotona nedan på morgonen vid 9-tiden då vi skulle ha morgongymnastik på däck. Vi befann oss i närheten av La Frette-sur-Seine.
I eftermiddags gjorde vi en bussrundtur i Paris på ca 3 timmar. Vi stannade till vid Trocadéro där man har en vacker utsikt över Eiffeltornet. Mina glada resenärer poserar så glatt.
På kvällen var det dags att inta sista middagen för denna gång. Varje måltid är en fröjd för både öga och gom. Personalen tackade för sig och jag tror att vi alla kände oss nöjda och glada. Vi har haft jättefina dagar på MS Seine Princess.
Efter middagen var det dags att göra en tur under Paris broar. Kaptenen körde till China Town som ligger i Östra delen av Paris. Sen när vi skulle köra tillbaka fick vi bestämma oss om vi ville vara uppe på däck eller nere. Den som var uppe på däck var tvungen att ligga i solsäng för vi passerade ett antal låga broar. Man fick inte resa sig.
Byggnaden till vänster är Cité de la Mode et du Design som är ett centrum för mode, design och samtida konst. Här finns utställningslokaler och kontor för stora modenamn. Här finns också restauranger och nattklubbar med utsikt över Seine
Byggnaden till höger är Musée d’Orsay. Det var tidigare en järnvägsstation, Gare d’Orsay, men är numera ett museum. Här finns konst från åren 1818 till 1914. Museet invigdes 1986.
Flera av oss tog med filtar från hytten för att inte frysa. Det var en fin upplevelse vi fick vara med om under vår sista kväll i Paris.
Idag har vi varit på en heldagsutflykt till Invasionskusten i Normandie. Det blev en dag av eftertanke. När vi gick på den amerikanska kyrkogården i Colleville-sur-Mer flödade tankarna. Det var bl a på stranden nedanför, Omaha Beach, som blodiga strider utspelade sig i samband med D-dagen den 6 juni 1944. Många soldater fick ge sitt liv i kriget. Här finns 9 387 vita kors. Här finns också ”De saknades vägg” där 1557 namn är inristade, namn på amerikanska soldater som saknas.
Vi besökte Arromanches som ligger vid ”Gold Beach”, en av de brittiska stränderna. Här kan man fortfarande se rester av Port Winston, den konstgjorda hamn som britterna förde med sig i delar över Engelska kanalen och som ingenjörssoldaterna sen pusslade ihop till en hamn så att lastfordonen kunde köra i land.
På kvällen låg båten stilla i Honfleur som ligger där Seine mynnar ut i Engelska kanalen. Jag förstår att impressionisterna trivdes i denna lilla pärla. Här finns mysiga gator, småbåtshamn, Frankrikes största träkyrka, Église Sainte-Catherine, pittoreska miljöer och mycket mera. 🇫🇷
Vi anlände till Paris vid 17-tiden och mönstrade då på MS Seine Princess. Efter välkomstsamling i baren, middag och underhållning var det vid 23-tiden dags att starta vår Seinekryssning. Det var magiska ögonblick när vi lade ut från Quai de Grenelle för att segla uppåt på Seine mot Normandie! 🇫🇷 Nu njuter vi. 🤗
Nu är vi på väg till mitt älskade Frankrike. Vi lämnade Öresundsterminalen i Malmö kl 08.00. Chaufför Gerard rattar bussen och det känns tryggt.
Efter färjan mellan Rödby och Puttgarden åkte vi till Heiligenhaften där vi åt lunch. Sen bar det vidare ner genom Tyskland. Vi gjorde ett stopp och dukade upp busscaféet framåt eftermiddagen. Sen körde vi vidare mot Hamm. Vi anlände till vårt hotell kl 20.30. Efter att vi checkat in på hotellet intog vi en god middag. Även om vi bara har kört 67 mil idag så har det tagit lång tid pga trafikstockningar på flera ställen. Nu blir det skönt att sova.
Nu är jag ”hemma” i Malmö igen efter en magisk Värmlandsresa. Så roligt att Doris, bördig från Flygsfors utanför Nybro, var med på vår resa! 😃 Jag kände samhörigheten. ❤️ Här ser vi också hennes väninna Margit.
På vår väg hemåt stannade vi till i Dalsland och besökte akvedukten i Håverud där landsväg, järnväg och vattenväg möts. Båtarna åker i en 33,5 meter lång plåtränna över forsen. Detta är ett tekniskt mästerverk som planerades av den välrenommerade Nils Ericson och invigdes 1868! 👍
Chaufför Dan har kört oss med bravur, tryggt och säkert. Jag känner stor glädje och tacksamhet över denna fina resa. 🙏❤️☀️💛🍀😊
Idag har vi gjort en tjugomilatur i östra Värmland. Vi började med mysiga Ölmeljus Diversehandel i Ölme. Här finns det många spännande grejer att titta på och även att köpa förstås.
Sen bar det iväg till Kristinehamn för att beskåda Picassostatyn som står så vackert vid Vålösundet. Vi åt lunch på Picassos Veranda som ligger strax intill.
Vi fortsatte till Nobels Björkborn i Karlskoga.
Där fick vi vara med om en fantastisk föreställning. Här ser vi Nobel in action.
Vi besökte också Nils Ferlin i Filipstad. Han sitter på en parkbänk och blickar ut över Skillerälven.
Vi avslutade dagen ”hemma” i Karlstad där Nils Ferlin står och steppar vid Stora Torget i den ljumma sommarkvällen. 😃 Jag känner en sådan frid och harmoni här i Värmland. 💚🍀🙏😊
Både gästerna och jag upplevde en pirrande glädje idag när vi fick träffa Lars Lerin och Junior. 😃 Tänk att de båda var på Sandgrund just idag! 🥰 Så fina goa människor de är och så vackra konstverk Lars gör! Vi blev inspirerade av allt. Nu blir det fotoboost. 😅 Så fint minne! 🍀
Efter en promenad i Sandgrundsparken gick jag upp i tornet på Domkyrkan. Det hade varit en visning kl 15.00 men jag fick en egen liten visning strax före kl 17.00. Därifrån hade jag denna vackra vy. Jag gillar verkligen Karlstad.
Vi började dagen med att åka till Geijersgården i Ransäter. Sen körde vi vidare till Mårbacka där vi fick en fin guidning i Selma Lagerlöfs barndomshem som vi ser här ovan.
Därefter bar det iväg till Sunne där vi åt lunch på Wärdshuset Nils Holgersson. Det ligger vackert vid sjön Fryken, Mellan-Fryken närmare bestämt. Danslusten gjorde sig påmind och till tonerna av ”Lilla söta fröken Fräken” bjöd jag upp busschauffören till dans. Ytterligare ett par ville dansa så vi bytte partners med varandra. 😊😃🤗😄 Vi har det trevligt i Värmland.
Innan vi styrde kosan mot Karlstad besökte vi Rottneros Park i Sunne. Det är en jättefin park med blommor, vildmark och ett hundratal skulpturer. De flesta är gjorda av kända nordiska skulptörer bl a Carl Eldh, Christian Eriksson, Carl Milles och Gustav Vigeland.
1918 flyttade Svante Påhlson in i herrgården som ligger i parkens mittersta del. I mitten av 1950-talet hade Svante en vision att utforma ett Rottneros som kunde matcha sagans Ekeby. Herrgården som finns mitt i parken ska alltså symbolisera Ekeby Herrgård från Gösta Berlings saga som var Selma Lagerlöfs debutroman.
Värmland, Värmland, mitt älskade Värmland! ❤️ Kulturens högborg. 💚 Nu är jag här igen. Det är två år sen sist. Jag har en resa med Scandorama och vi lämnade Malmö idag på morgonen. Ikväll har jag varit ute och hälsat på några av mina värmländska vänner: Selma, Gustaf, Sola i Kallsta och Sven-Erik.
Idag var det dags att säja au revoir (på återseende) till Lyon och alla fina franska miljöer. Chauffören hämtade oss 12.30 och körde oss till Genèves flygplats.
Planet avgick kl 17.15. Vi flög till Amsterdam där vi bytte flyg. Vi som fortsatte till Kastrup landade där kl 22.30. Sen tog jag tåget till Malmö där jag sover inatt.
Under eftermiddagen var vi på utflykt till Vercorsmassivet som ligger mellan Rhônedalen och Alperna. Vi besökte St Nazaire-en-Royans. Dessa foton tog jag när vi var uppe på akvedukten i staden. Den byggdes över Bournekanalen i slutet av 1800-talet. Vi njöt av vacker utsikt.
Vi fortsatte vår färd till Pont-en-Royans där man under 1500-talet byggde in hus i berget. Det ser ut som att de hänger utanför de naturliga klipporna men man byggde så avsiktligt för att spara plats.
Vår fantastiska chaufför Mallaurie körde oss med bravur och gjorde allt för att vi skulle få en toppendag.
Vi körde sen till Tain l’Hermitage där vi tittade in i Valrhonas butik. Valrhona är ett franskt företag som tillverkar choklad. Valrhona grundades av den franske konditorn Monsieur Guironnet 1922 just i staden Tain-l’Hermitage. Sen var det dags att åka till båten som väntade på oss vid kajen.
Till middagen blev vi bl a serverade vaktelfilé.
Min fina danska guidekollega Hanne är 76 år och leder fortfarande resor. Jag hoppas att jag också får vara så pigg när jag blir 76 😃 …men ibland behöver vi vila som synes nedan.
Idag har vi besökt Pont du Gard, en akveduktbro som byggdes av romare för 2000 år sen. Den var en del av den 50 km långa akvedukt som försåg staden Nîmes med vatten under 500 år. Här rann vattnet med största precision från källan i Uzès.
Med på resan är finaste Anita och Ante från Jämtland. De var med på en kryssning i Tyskland förra året och jag blev så glad när jag såg deras namn på deltagarlistan igen. Man knyter speciella band med varandra på resor. 😊 Dagens chaufför var Guillaume som körde oss tryggt och säkert på utflykten.
När vi kom tillbaka till Arles gick några av oss en runda på marknaden innan båten styrde norrut mot Châteauneuf-du-Rhône där vi just nu lägger till. Vi har haft en lugn och avslappnad eftermiddag och kväll på båten.
På förmiddagen gjorde vi en utflykt till Camargue. Vid staden Arles delar sig floden Rhône i två flodarmar, lilla Rhône och stora Rhône. Dessa mynnar sen ut i Medelhavet och deltaområdet däremellan kallas Camargue. Det är Västeuropas största floddeltaområde med en yta på över 930 km². Camargue är känt för sina rosa flamingor, vita hästar och svarta tjurar. Vi fick se flamingor idag. Vi stannade och fotograferade. Camargue är den nordligaste platsen där man kan få se flamingor.
Vi fortsatte till den lilla staden Saintes-Maries-de-la-mer som ligger vid Medelhavet. Hôtel de ville på franska betyder stadshus/rådhus. Jag gillar att besöka stadshusen för de är fina och jag tycker de är så typiskt franska. Här ser vi det f d stadshuset och på bilden under ser vi det nuvarande stadshuset. Det nuvarande är lite speciellt och skiljer sig från andra Hôtel de ville tycker jag. Det ser mer modernt ut än vad de brukar göra. Jag vågar mig inte på att skriva när de respektive stadshusen byggdes för jag hittar olika uppgifter om det utan nöjer mig med att visa fotona just nu.
Vi åkte vidare till Salin-de-Giraud. Här utvinns salt i stora saliner. På bilden till höger ser vi berg av salt.
Delphine var vår chaufför idag.
Sen var det dags att åka tillbaka till båten som nu befann sig i Port-St-Louis-du-Rhône. När alla gäster, både danska och svenska, var samlade igen styrde båten norrut mot Arles. Där fick vi en härlig eftermiddag och kväll. Jag gjorde en liten stadspromenad med de gäster som ville. Det var riktigt varmt men några stycken följde med en runda. Sen strosade jag själv och njöt i fulla drag av alla vackra miljöer.
Här ser vi Espace Van Gogh. När Vincent van Gogh bodde i Arles bodde Paul Gauguin tillsammans med honom en tid. De hade ständiga diskussioner. En gång, närmare bestämt den den 23 december 1888, blev Vincent så arg att han rusade ut ur huset . Han fick ett mentalt sammanbrott och skar av sig sitt ena öra. Han snodde in det i tidningspapper och gav det till en tjänsteflicka på en bordell. Han fick då vård på Hôtel Dieu (sjukhuset) i Arles. Här ser vi entrén till sjukhuset. Det användes som sjukhus fram till år 1974. 1986 började man omvandla området till ett kulturcentrum.
Inne på gården ser det ut så här. Det är en riktig oas med blommor, träd, buskar och en damm med en fontän i mitten. Det finns butiker med souvenirer och presentartiklar. Här njöt jag.
Jag strosade i värmen och tyckte det var underbart.
På kvällen efter middagen gick vi en kvällspromenad. Här poserar mina gäster framför trottoarcaféet som Vincent van Gogh målade av en gång i tiden.
Vi lämnade Lyon igår eftermiddag och båten styrde söderut på Rhônefloden. Idag på förmiddagen nådde vi Avignon. Efter lunch gick vi upp till Påvepalatset. Under nästan 70 år på 1300-talet var påvedömet förlagt till Avignon istället för Rom. Påvarna lät då bygga ett vackert palats. Idag finns bara väggar och sten kvar men alla gäster får låna ”histopader”, paddor som man bär med sig på vandringen i palatset. När man kommer in i de olika rummen skannar man en kod och kan därefter se på paddan hur det såg ut på den tiden då påvarna höll till här.
Några i gänget följde sen med till den kända bron i Avignon, Pont Saint-Bénézet. Det finns en känd fransk barnvisa som handlar om den, Sur le pont d’Avignon. Visan handlar om att man dansar på bron i Avignon. Den lärde jag mig när jag var 13 år och började läsa franska i årskurs sju.
Le pont d’Avignon byggdes på 1100-talet och var den första stenbron som byggdes över Rhône. Den har förstörts ett antal gånger och man har restaurerat den. Efter en översvämning 1669 upphörde alla återuppbyggnadsförsök. Då förstördes 19 av de 23 valven.
Här ser ni några av mina glada gäster på bron i Avignon.
Vid kl 18.00 lämnade båten Avignon och styrde mot Arles.
Efter kvällens middag tog jag en promenad med min danska kollega och hennes chaufför.
Vi satte oss vid arenan och tog en dryck. Vi satt där länge och njöt av den ljumma kvällen. Detta är en amfiteater från romartiden. Den byggdes runt år 90 e Kr. Den rymmer 25 000 åskådare. Under 1800-talet började den användas som arena för tjurfäktning.
Förnöjsamhet och glädjesprång gör livet till en vacker sång 