Etikett: Slättingebygd

Barndomsvän med barn och barnbarn på besök

Nu har jag besök av goda vänner ”hemifrån”. Det är min barndomsvän Pia med dotter Sabine och Sabines lille son Noa. Jag har sett fram emot deras besök. Pia och jag är båda uppvuxna i Slättingebygd och har mycket gemensamt. Vara mammor var goda vänner och våra mormödrar stod också varandra nära. Det är något speciellt med vänner man haft nästan hela livet. Vi känner till varandras historia och har haft mycket kul ihop.

Idag har vi varit på Vätterstranden och badat. Det är högsommar och vi njuter i fulla drag. Ikväll blev det mys på balkongen. Det är så sköna kvällar att man egentligen inte vill gå och lägga sig men imorgon är en ny dag. Bäst att sova nu!

Ljuvlig vänskapsdag med nostalgi och skratt

Jag ska vara hos min gamla barndomsvän Pia några dagar. Jag styrde kosan mot Slättingebygd som är min barndoms by och där Pia har sitt barndomshem kvar. Hon hade också bjudit dit Susanne, som var Berlinbarn hos dem under ett antal år på 70- och 80-talet, och hennes sambo Dirk. De är i Sverige under ett par veckor. Goa vännen Anna var också inbjuden. Det blev kära återseenden.

Senaste gången jag träffade Susanne var nog 1980 då Pia och jag tågluffade för första gången och hälsade på Susanne och hennes familj i Västberlin. Anna träffar jag med jämna mellanrum för hon arbetar på Kvantum i Nybro och dit går jag ofta när jag är ”hemma” i Nybro.

Efter lunch åkte vi till Stensjön som ligger vid Hornsö Ekopark nära Allgunnen. Pia och hennes man Reinhard skulle visa oss ett vackert vattenfall men det var så lite vatten att det inte var något fall alls. Vi gick ändå runt och njöt i de vackra omgivningarna. Pia hade tagit med fika som vi avnjöt efter att vi badat. Det var avkopplande och trevligt.

När vi kom hem till Slättingebygd blev det fika och senare varma mackor. Vi tittade i Pias gamla album. Det blev mycket nostalgi, prat och skratt. Det har varit en helt underbar dag och kväll.

Pia och jag åkte sen till Ragnabo, där de har en stuga. Ragnabo ligger på Ostkusten ca 4 mil söder om Kalmar. Nu sover jag här ett par nätter.

Glad och fin gemenskap med kära släkten i Slättingebygd

I eftermiddag har mamma och jag varit i Slättingebygd hos mammas kusin Myrthel med make Lennart. Myrthel bullade upp en massa goda grejer: bullar, äppelkaka samt squashkaka med blåbär, sylt och grädde. Mums, vad jag njöt!

Mammas kusin Maila med sambo Bert var också med. Det var en helt underbar eftermiddag. Vi har fikat och pratat och njutit av att få vara tillsammans i deras vackra trädgård. Det blev många gamla minnen från förr som dök upp. Det verkade som att alla slappnade av och bara hade det roligt i varandras sällskap. Mamma mår inte så bra men ville absolut åka till kusin Myrthel. Där kan jag gå och lägga mig om jag vill, sa hon. Hon behövde inte göra det för hon glömde nog bort att hon var trött. Hon hade fullt upp med att prata. Hon satt så skönt tillbakalutad med kuddar och filt i en vilstol. Det var en skön, avslappnad, härlig och rolig gemenskap.

Jag satt vänd mot två höga stubbar i trädgården. Jag tyckte de var så fina och fick en idé att ta ett gruppkort där. Alla ställde upp direkt och jag tycker det blev ett jättebra foto. Lekfulla Myrthel är som en ung flicka där hon sitter uppe på den ena stubben.

Besökte Majlis och Gösta i Slättingebygd idag

Idag åkte mamma och jag till Slättingebygd, där jag är uppvuxen, för att hälsa på Majlis och Gösta. Det blev ett kärt möte då vi fick tillfälle att umgås och prata både gamla minnen och nutid.

Majlis och Gösta har precis firat Järnbröllop, ja, de har varit gifta i 70 år. Det är stort, tycker jag. Majlis är 90 år och Gösta fyller 96 år nästa vecka. De berättade för oss idag vilken kväll de blev tillsammans och hur det gick till. Vi lyssnade spänt men Majlis påpekade att de har lite olika versioner av vad som hände den där kvällen och det är ju inte så konstigt. Det är länge sen. Det blev i vilket fall som helst en bra början på ett långt och fint äktenskap. Gösta uttryckte idag hur tacksam han är över det rika liv de haft tillsammans. Så härligt!

Vi blev bjudna på riktigt gott fika som synes.

Till min stora glädje var deras yngsta dotter Mia hemma. Mia och jag lekte mycket som barn. Vi var grannar, bara ett hus emellan våra hus. Jag tror inte vi träffats på minst tio år. Det blev mycket prat om olika händelser vi varit med om som barn. Jag känner att detta bara är början. Vi måsta träffas snart igen. Vi ville bli fotograferade tillsammans så klart och det tog sin lilla tid innan vi lyckades posera. Fotograf var Britt-Marie Andersson som också var med på kafferepet. B-M är kusin med Mia och syssling med mig. Även hon är en fin och god gammal vän.

Mamma berättade för Gösta att hon tycker att han fortfarande ser ut som en ung pojke. Jag är så tacksam och glad över denna härliga eftermiddag.

Selfie i Slättingebygd – min barndoms by

På min väg från Nybro hem till Jönköping åkte jag över Äskebäck – Alsterbro för att hämta mina betongkrukor hos Gunilla och då passerade jag Slättingebygd – min barndoms by. Solen sken och det var så vackert. Jag var bara tvungen att stanna till och andas några minuter och ta en selfie vid Slättingebygd-skylten.

Jag bodde där från min födelse 1963 till jag tog studenten 1982. Efter en period på andra orter flyttade jag hem till byn igen och bodde där från 1989 till 1999. Totalt har jag bott i Slättingebygd 29 år och även vistats mycket hos mamma och pappa vid semestrar, jul osv när jag bott på andra platser.

Jag har en del gamla vänner kvar i byn så jag återkommer framöver och berättar mer när jag gör besök där. Det är flera som jag vill hälsa på och det lär dyka upp många fina minnen.