Dans på bron i Avignon

Sur le pont d’Avignon

Idag har vi besökt älskade Avignon. Vi började med en stadspromenad och gick upp till Påvepalatset. Här huserade påvarna 69 år under 1300-talet då påvedömet var förlagt till Avignon. Det var den franske kungen Filip IV som genom skickliga förhandlingar med påve Clemens V lyckades få honom att flytta till Avignon. Man byggde då Påvepalatset för att ge skydd åt påvarna. Detta är en av de största byggnaderna från europeisk medeltid.

Här ser vi två goa gäster i Påvepalatsets trädgård.

Vi ser Påvepalatset uppe till höger på bilden. Katedralen Notre-Dame ligger till vänster om palatset.

Vi gick ner till den kända bron, Pont St. Bénézet. Den är uppkallad efter herdepojken St Bénézet som efter en kristen sägen fick en vision som beordrade honom att bygga en bro över floden Rhône i Avignon. Han påbörjade bygget år 1177 och det tog 20 år att bygga den. Den var ca 920 meter lång och sträckte sig över ön Île de la Barthelasse och vidare över Rhône igen till andra sidan mot Villeneuve-les-Avignon.

Från början hade den 22 valv. Under århundradena har översvämningar ofta förstört sektioner av bron som sen byggts upp igen. Efter en översvämning år 1669 då 18 av de 22 valven förstördes upphörde alla återuppbyggnadsförsök. Sen dess står bron här med sina fyra valv och har blivit riktigt känd. Man sjunger om den i en barnvisa som heter Sur le pont d’Avignon.

Den visan lärde jag mig då jag började läsa franska i sjunde klass. Nu känns det fint att få sjunga och dansa denna dans med mina resenärer på självaste bron i Avignon. Vi har allsång i bussen på vägen ner till Frankrike och då tränar vi på denna och några andra kända sånger. Det är roligt.

Sen styrde vi söderut mot Arles. Det är magiskt att sitta uppe på däck och se allt från vattnet. Avignon är en fin stad.

Efter middagen tog vi en kvällspromenad i vackra staden Arles. Här ser vi den gamla arenan som byggdes runt år 90 e Kr. På 1800-talet började den användas för tjurfäktning. Den rymmer ca 25 000 åskådare och används än idag till tjurfäktning, konserter och andra föreställningar. Tornen som sticker ut från toppen är medeltida tillägg.

Vi gick till Trottoarcaféet som varit motiv till en av Vincent van Goghs målningar. Han bodde här i Arles några år i slutet av 1800-talet. Tyvärr stängdes caféet år 2023 så det ser ganska dött ut där idag men det är ändå trevligt att se caféet.

Camargue och Arles

På förmiddagen gjorde vi en utflykt till Camargue. Vid staden Arles delar sig floden Rhône i två flodarmar, lilla Rhône och stora Rhône. Dessa mynnar sen ut i Medelhavet och deltaområdet däremellan kallas Camargue. Det är Västeuropas största floddeltaområde med en yta på över 930 km². Camargue är känt för sina rosa flamingor, vita hästar och svarta tjurar. Vi fick se flamingor idag. Vi stannade och fotograferade. Camargue är den nordligaste platsen där man kan få se flamingor.

Vi fortsatte till den lilla staden Saintes-Maries-de-la-mer som ligger vid Medelhavet. Hôtel de ville på franska betyder stadshus/rådhus. Jag gillar att besöka stadshusen för de är fina och jag tycker de är så typiskt franska. Här ser vi det f d stadshuset och på bilden under ser vi det nuvarande stadshuset. Det nuvarande är lite speciellt och skiljer sig från andra Hôtel de ville tycker jag. Det ser mer modernt ut än vad de brukar göra. Jag vågar mig inte på att skriva när de respektive stadshusen byggdes för jag hittar olika uppgifter om det utan nöjer mig med att visa fotona just nu.

Vi åkte vidare till Salin-de-Giraud. Här utvinns salt i stora saliner. På bilden till höger ser vi berg av salt.

Delphine var vår chaufför idag.

Sen var det dags att åka tillbaka till båten som nu befann sig i Port-St-Louis-du-Rhône. När alla gäster, både danska och svenska, var samlade igen styrde båten norrut mot Arles. Där fick vi en härlig eftermiddag och kväll. Jag gjorde en liten stadspromenad med de gäster som ville. Det var riktigt varmt men några stycken följde med en runda. Sen strosade jag själv och njöt i fulla drag av alla vackra miljöer.

Här ser vi Espace Van Gogh. När Vincent van Gogh bodde i Arles bodde Paul Gauguin tillsammans med honom en tid. De hade ständiga diskussioner. En gång, närmare bestämt den den 23 december 1888, blev Vincent så arg att han rusade ut ur huset . Han fick ett mentalt sammanbrott och skar av sig sitt ena öra. Han snodde in det i tidningspapper och gav det till en tjänsteflicka på en bordell. Han fick då vård på Hôtel Dieu (sjukhuset) i Arles. Här ser vi entrén till sjukhuset. Det användes som sjukhus fram till år 1974. 1986 började man omvandla området till ett kulturcentrum. 

Inne på gården ser det ut så här. Det är en riktig oas med blommor, träd, buskar och en damm med en fontän i mitten. Det finns butiker med souvenirer och presentartiklar. Här njöt jag.

Jag strosade i värmen och tyckte det var underbart.

På kvällen efter middagen gick vi en kvällspromenad. Här poserar mina gäster framför trottoarcaféet som Vincent van Gogh målade av en gång i tiden.

Jag är tacksam för ännu en underbar dag.