När jag hörde detta uttalande i en predikan/föreläsning för ca 20 år sen skrattade jag så att jag nästan grät. Det var en talare som ville framhäva vikten av att vara positiv och då tog han detta uttalande som ett avskräckande exempel. Jag minns att en kompis och jag skrattade hejdlöst hela predikan. Vi tyckte det var så komiskt.
Idag tänker jag på ett annat sätt. Livet har lärt mig en del och vis av erfarenhet håller jag med och tycker att detta är ett jättebra sätt att förhålla sig till livet på ibland.
Vanligtvis är jag en person med höga förväntningar. Ska jag på en resa gläder jag mig mycket och har verkligen stora förväntningar. Ska jag träffa vänner, gå på fest eller åka på utflykt förväntar jag mig alltid att det ska bli härligt, positivt och trevligt. Det blir ju oftast vad man gör det till.
Men kära vänner, ibland spelar det inte så stor roll vad man själv gör. Man kan slita sitt hår men det hjälper inte ändå. Det kan finnas olika omständigheter som gör att man är maktlös. Man har inget val. Man måste bara acceptera andras beteende och beslut, beslut som man själv tycker är helt förfärliga.
Detta har lärt mig en sak. Då är det bäst att lägga i friläget. När jag inser att jag inte kan förvänta mig mer av dessa personer eller sammanhang så kastar jag allt till Gud. Jag bestämmer mig för att detta inte ska få påverka mig utan jag ska leva och göra det bästa av varje dag. Då stör jag mig inte på det längre. Jag vet att det inte går att förändra en annan människa. Den enda jag kan förändra är mig själv.
Det är också väldigt befriande att veta att det inte är synd om den som gör rätt. Däremot är det synd om den som prioriterar fel. Jag är helt övertygad om detta. Livet är sådd och skörd. Det står i Bibeln. Det du sår får du skörda. Det kommer tillbaka på olika sätt i livet. I de österländska religionerna kallar man det karma.
Summa summarum: Jag vill fortsätta ha höga förväntningar i livet men i vissa avseenden väljer jag att lägga i friläget och vet du, det är helt underbart. Då kan jag istället någon gång ibland, där jag inte hade förväntat mig något, bli så positivt överraskad att jag nästan baxnar