Denna underbara Pingstafton har jag varit på utflykt med min syjunta, Glada Juntan. Vi har firat Maggan som fyllt jämnt. Allt har hållits hemligt för Maggan så det blev överraskning efter överraskning för henne idag. Hon verkade gilla alltihop.
Vi åkte från Barnarp kl. 09.30 och styrde kosan mot Mofas Hus i Skillingaryd. Det var ett jättemysigt ställe med en massa trevlig inredning.

Sen åkte vi till Vaggeryd och fikade på Ritz konditori. Det var varmt och skönt så vi kunde sitta ute. Precis bredvid konditoriet ligger butiken People som vi också besökte. Sen bar det iväg till Fagerhults Plantskola utanför Skillingaryd. Vilket ställe! Där finns massor av buskar, träd, växter, inredning m.m. Där stannade vi länge. Vi strosade runt och tittade på alla vackra växte och satt också och vilade vid ett bord mitt i området. Ljuvligt! Jag köpte dahlialökar. Det är kanske i sista stund men jag fick se färgstarka dekorativa dahlior som jag inte har så jag köpte en påse. Nu har jag lagt lökarna/knölarna i blöt över natten och ska plantera dem imorgon. Detta blir roligt. Personalen på plantskolan är supertrevliga så det blev verkligen ett toppenbesök. Vill du veta mer om Fagerhults Plantskola så har du länken här: https://fagerhultsplantskola.se/
Maggan och Monica trivs bland blommorna.

Vi åkte sen vidare till Apladalen i Värnamo. Där köpte vi glass och satt och pratade länge. Vi strosade runt och njöt av miljön och det vackra vädret.


Här ser vi länsman med Per och Kersti. Vilka är då Per och Kersti? Jag har hämtat infon nedan från Orienteringsklubben Stigen.
Vi hittar dem i dikten ” Värnamo marknad” som skrevs av Carl Snoilsky år 1882. Per och Kersti var två förälskade ungdomar som i början av 1700-talet arbetade och sparade hårt för att kunna gifta sig och flytta ihop. Hon var piga, han var dräng. När de hade tillräckligt med pengar, åkte de med häst och vagn till Värnamo marknad för att köpa sig saker till det gemensamma hushållet. När de träffades i Värnamo fick de höra att deras sparade kopparmynt inte var mycket värda. För att kunna finansiera kung Karl XII:s alla krig hade man gett ut så mycket nödmynt så att dessa till slut blev nästan helt värdelösa.
Per tröstade Kersti och med tårdränkta ögon lovade de varandra trohet och att ”råkas om sex år på nytt i Värnamo.
Förebilder för Per och Kersti fanns i trakterna av Vislanda. Per var bondson från Röshult och Kersti knektadotter från Vislanda. I dikten får vi aldrig veta hur det gick men i verkligheten lyckades Åke och Kerstin ( så hette de ) i alla fall spara ihop tillräckligt med pengar för att gifta sig. De köpte ett torp och fick flera barn.
Berättelsen om Per och Kersti är ett bra exempel på småländsk seghet, trohet, sparsamhet och arbetsvilja.
Låt därför Per och Kersti bli en förebild för Er, ungdomar, och tappa aldrig taget även om det ibland kan kännas motigt och svårt, när Ni letar efter skärmar i skogen eller ”slåss” med matteläxorna.

Nedan ser vi Ing-Marie och Gun-Britt som ikläder sig rollerna som Kersti och Per.


Kl. 17.00 var bord bokat på Madame som ligger i Gummifabriken. Där intog vi middag. Jag åt Grillad spetskål: soyaglaze, gulbetskräm, getost, marconamandel och granatäpple. Det smakade utsökt. Till efterrätt valde jag Chokladfondant ”After Eight”: mintglass, päron och pistage. Det var gudomligt. Till detta drack jag kaffe.
Det har varit en toppendag! Vänner är en dyrbar skatt, ja vänner är en skattefri förmögenhet.
