Idag har jag varit på teamträff med jobbet i Linköping. På min väg hemåt svängde jag in till Ödeshög där min gamla kompis Anna-Karin har öppnat en second handbutik. Hon har lagt ut bilder på sociala medier och jag har länge velat besöka hennes butik. Det passade bra idag när jag ändå hade vägarna förbi.

Det blev ett kärt återseende. Vi har inte setts på många år, kanske tio år eller mer. Jag tittade runt i butiken och hittade en massa gulliga grejer.

Anna-Karin bjöd på kaffe med dopp och vi fick en trevlig pratstund.

Jag köpte denna lilla prydnadssak som kommer att passa bra hemma hos mig. Så köpte jag en bok också.

Det är det där lilla extra som gör det och detta ”skåp” med prydnadssaker där det finns en snurrande platta är det lilla extra tycker jag. Sååååå gulligt!

Det kom en del kunder medan jag var där och Anna-Karin mötte dem alla med sitt soliga leende och sade några uppmuntrande ord. Det är livet det. Det kallar jag livskvalitet. Jag tror att människor kommer in där bara för att få byta några ord ibland och det är nog så viktigt.

Det görs så många goda handlingar varje dag men tyvärr skrivs det inte ofta om det. Istället blir vi matade med en massa elände som händer i vårt land.

Länge leve det goda mötet mellan människor, ett möte där vi kan se och uppmuntra varandra! Jag avslutar med dikten Människors möte av Hjalmar Gullberg

Om i ödslig skog
ångest dig betog,
kunde ett flyktigt möte
vara befrielse nog.

Giva om vägen besked,
därpå skiljas ifred:
sådant var främlingars möte
enligt uråldrig sed.

Byta ett ord eller två
gjorde det lätt att gå.
Alla människors möte
borde vara så.