Hjärtlig citron till rabarbermarmeladen

Jag har gjort rabarbermarmelad ikväll och plötsligt när jag skar en citron uppenbarade sig detta ljuvliga lilla citronhjärta. Små ting kan ge stor glädje. Det gäller att se det stora i det lilla.

Jag gjorde två satser rabarbermarmelad med kardemumma och en sats rabarbermarmelad med stjärnanis. Båda blev goda.

När jag hade hällt upp all marmelad på burkar tog jag upp de två bitarna av stjärnanis och stoppade in i munnen (en i taget) för att ta vara på all marmelad. Mmmmm, så gott! Marmeladen runt stjärnanisen var helt underbar. En smakupplevelse!

Det finns massor av recept på nätet och de flesta är likadana: rabarber, citron och socker. Så kan man smaksätta med något om man vill. De rekommenderar syltsocker men jag tar vanligt socker. Det går lika bra. Man kokar det ca. 20 minuter längre än vad som står i receptet och så häller man i ett rågad kryddmått natriumbensoat (1/2 gram) per kilo färdig marmelad när man tagit bort grytan från spisen och marmeladen slutat koka. Natriumbensoat tål inte 100 grader för då mister den sin verkan. Jag tycker detta är smart för vanligt strösocker är mycket billigare än syltsocker. I de flesta recept står det dock syltsocker. Bara byt ut det mot strösocker om du vill spara pengar och tillsätt ett konserveringsmedel istället.

Stäm upp en lovsång när hjärtat gråter

Nu släpper jag loss med en gammal goding: ”Stäm upp en lovsång när hjärtat gråter.” 😊

Vi sjöng den hemma med ”sångarna” i Alsterbro Filadelfia när jag var ung. Vilken underbar text! Jag lyckades få tag på den gamla bruna pärmen där bl.a. denna sång finns.

Här kommer texten. Sjung med om du vill!

1. Stäm upp en lovsång när hjärtat gråter och sorgetiden blir ej så lång. Snart kommer friden i hjärtat åter och sorgen viker för bön och sång.

Refr. När Jesusnamnet i sången klingar, O vad det stillar ett stormigt bröst. Då lyftes själen på hoppets vingar och hjärtat fröjdas av vännens röst.

2. När sångens lov uti hjärtat höres och själens himmel är hög och klar. Ett stilla sinne till andakt röres, Guds härlighet blir då uppenbar.

Refr. När Jesusnamnet i sången klingar…

3. När trasten tidigt i morgonstunden sin harpa stämmer till lovsångsljud. Då väckes skaran i tysta lunden och alla samfällt de lova Gud.

Refr. När Jesusnamnet i sången klingar…

4. Den lilla sparven har ock en lyra fast sparvakvitter man lätt försmår. Han sjunger glad uti snö och yra och tackar Gud för den mat han får.

Refr. När Jesusnamnet i sången klingar…

5. Kan du ej sjunga så kan du lyssna till sångens toner och tacka Gud. Ej må din lovsång om Herren tystna då hjärtats harpa kan giva ljud.

Refr. När Jesusnamnet i sången klingar…

Du har sången här nedan och vill du hellre lyssna på YouTube där jag tror det är bättre kvalitet så klicka här: https://www.youtube.com/watch?v=1yuqdrvest8

Goda vänner på besök

Jag fick en förfrågan om jag ville följa med och luncha på stan idag tillsammans med Ann-Britt och Madeleine. Det ville jag gärna. Jag har varit hos Ann-Britt en gång men hon har aldrig varit hos mig så jag passade på att fråga om de ville ta eftermiddagskaffet hos mig och det ville de.

Först var vi på Rosegarden. Jag tycker deras helgbuffé är gudomlig. Mums, så gott! Vi pratade och åt och åt och pratade. Sen åkte vi hem till mig och fortsatte att prata och fika. Det blev dock inte eftermiddagskaffe utan eftermiddagste med sötsaker därtill.

Vi fick en jättetrevlig eftermiddag tillsammans då vi delade livet, tankar och drömmar. Livet har så mycket fint att erbjuda och jag uppskattar verkligen gemenskapen med goda vänner. Det berikar livet.

Kärlek till alla förbipasserande

Växterna vid entrén har vuxit till sig rätt så bra den senaste tiden. När jag planterade dem hade inte värmen riktigt kommit igång så någon växt frös faktiskt. Jag försöker få den att uppstå igen i solens varma sken. Jag får se om jag lyckas. Det var en silvernjurvinda som jag hade planterat tillsammans med några andra penséer. Penséerna klarade sig bra efter som de är tåliga men silvernjurvindan var mera känslig för kyla. Man lär sig av misstagen.

LOVE är ett vackert ord. Jag hoppas att alla förbipasserande blir glada och tar till sig av den kärlek som råder. Kärlek till alla, hat mot ingen!

Magisk Pingstafton på utflykt med Glada Juntan

Denna underbara Pingstafton har jag varit på utflykt med min syjunta, Glada Juntan. Vi har firat Maggan som fyllt jämnt. Allt har hållits hemligt för Maggan så det blev överraskning efter överraskning för henne idag. Hon verkade gilla alltihop.

Vi åkte från Barnarp kl. 09.30 och styrde kosan mot Mofas Hus i Skillingaryd. Det var ett jättemysigt ställe med en massa trevlig inredning.

Sen åkte vi till Vaggeryd och fikade på Ritz konditori. Det var varmt och skönt så vi kunde sitta ute. Precis bredvid konditoriet ligger butiken People som vi också besökte. Sen bar det iväg till Fagerhults Plantskola utanför Skillingaryd. Vilket ställe! Där finns massor av buskar, träd, växter, inredning m.m. Där stannade vi länge. Vi strosade runt och tittade på alla vackra växte och satt också och vilade vid ett bord mitt i området. Ljuvligt! Jag köpte dahlialökar. Det är kanske i sista stund men jag fick se färgstarka dekorativa dahlior som jag inte har så jag köpte en påse. Nu har jag lagt lökarna/knölarna i blöt över natten och ska plantera dem imorgon. Detta blir roligt. Personalen på plantskolan är supertrevliga så det blev verkligen ett toppenbesök. Vill du veta mer om Fagerhults Plantskola så har du länken här: https://fagerhultsplantskola.se/

Maggan och Monica trivs bland blommorna.

Vi åkte sen vidare till Apladalen i Värnamo. Där köpte vi glass och satt och pratade länge. Vi strosade runt och njöt av miljön och det vackra vädret.

Här ser vi länsman med Per och Kersti. Vilka är då Per och Kersti? Jag har hämtat infon nedan från Orienteringsklubben Stigen.

Vi hittar dem i dikten ” Värnamo marknad” som skrevs av Carl Snoilsky år 1882. Per och Kersti var två förälskade ungdomar som i början av 1700-talet arbetade och sparade hårt för att kunna gifta sig och flytta ihop. Hon var piga, han var dräng. När de hade tillräckligt med pengar, åkte de med häst och vagn till Värnamo marknad för att köpa sig saker till det gemensamma hushållet. När de träffades i Värnamo fick de höra att deras sparade kopparmynt inte var mycket värda. För att kunna finansiera kung Karl XII:s alla krig hade man gett ut så mycket nödmynt så att dessa till slut blev nästan helt värdelösa.

Per tröstade Kersti och med tårdränkta ögon lovade de varandra trohet och att ”råkas om sex år på nytt i Värnamo.

Förebilder för Per och Kersti fanns i trakterna av Vislanda. Per var bondson från Röshult och Kersti knektadotter från Vislanda. I dikten får vi aldrig veta hur det gick men i verkligheten lyckades Åke och Kerstin ( så hette de ) i alla fall spara ihop tillräckligt med pengar för att gifta sig. De köpte ett torp och fick flera barn.

Berättelsen om Per och Kersti är ett bra exempel på småländsk seghet, trohet, sparsamhet och arbetsvilja.

Låt därför Per och Kersti bli en förebild för Er, ungdomar, och tappa aldrig taget även om det ibland kan kännas motigt och svårt, när Ni letar efter skärmar i skogen eller ”slåss” med matteläxorna.

Nedan ser vi Ing-Marie och Gun-Britt som ikläder sig rollerna som Kersti och Per.

Kl. 17.00 var bord bokat på Madame som ligger i Gummifabriken. Där intog vi middag. Jag åt Grillad spetskål: soyaglaze, gulbetskräm, getost, marconamandel och granatäpple. Det smakade utsökt. Till efterrätt valde jag Chokladfondant ”After Eight”: mintglass, päron och pistage. Det var gudomligt. Till detta drack jag kaffe.

Det har varit en toppendag! 💛❤️💚💙💝🧡 Vänner är en dyrbar skatt, ja vänner är en skattefri förmögenhet.

Bön och gemenskap är stort

Ikväll har jag varit hos min goda vän Helena. Jag blev bjuden på god mat och därefter kaffe och efterrätt. Gott var det, som alltid hos Helena.

Vi har pratat och delat livet. Vi ber också när vi träffas och det är en trygghet i livet. Det har vi gjort i många år nu. Jag tror det betyder mer än vi tror. Att få be för det som just nu ligger varmast om hjärtat och att få överlämna sitt liv i Guds hand, det är det bästa. Det är en styrka att få be för sina vänner. När man ber för andra blir man själv välsignad och att veta att andra ber för mig är stort. Det händer alltid något när vi ber även om vi inte ser det just nu. Ikväll kände jag ändå att det var något extra. Helena bad en så innerlig bön för mig och jag kände mig verkligen styrkt. Gud är med oss i livets alla skeden och uppgifter. Det är fantastiskt.

Jag är oerhört tacksam för mina bönevänner.

Kasta skiten i trädgårdslandet

Dagens budskap i min kalender Herregud & Co lyder som följer:

Om du gillar att kasta skit – skaffa ett trädgårdsland!

Det var väl riktigt bra! Jag har precis spridit ut kogödsel i mina rabatter. Där ska skiten vara. Skit ska inte kastas på andra utan skit ska kastas där den gör nytta.

Om en människa mår bra tror jag inte att hon har behov av att kasta skit på andra. Tyvärr är det ändå ganska vanligt att det kastas skit både här och där. Vi får alla vara noggranna med vad vi säger och se till så att vi inte är med och bidrar till skitkastandet.

Detta var dagens guldkorn från mig. 🥰

Franskinspirerad kudde

När mina Frankrikekompisar var här för någon vecka sen var vi ute och shoppade på lördagen. De andra shoppade kläder och fyndade skor men jag hittade nästan ingenting. Det enda jag köpte var ett kuddfodral som var på rea. Jag tyckte det var snyggt och tänkte att det skulle passa bra i min röda soffa. Nu är det struket och en kudde är placerad inuti. Jag tycker det blev jättebra.

Texten på kudden hör ihop med Paris och Versailles.

Vill man åka pendeltåg från Paris till Versailles går det fint att ta pendeltåget, RER, från t ex stationen Invalides som ligger intill Pont Alexandre III och sen åka hela vägen ut till Versailles. Det är gul linje, linje C.

Versailles-Château – Rive Gauche är en station på linje C i Paris pendeltågsystem, RER. Det ligger i Versailles. Denna station är terminalen för RER C5 och den närmaste tågstationen till Château de Versailles (Versailles-slottet).

Om du inte varit i Paris och Versailles så hoppas jag att du ska få möjlighet att åka dit någon gång. Paris är en underbar stad och ett besök i Versailles är riktigt trevligt.

145-årskalas idag

Min kusin Liselotte fyllde 70 år i februari och hennes man Håkan fyller 75 år idag. Ja, det är svårt att förstå. De är så ungdomliga och lekfulla. Jag blev glad för inbjudan till dem. De bor i Förlösa, strax norr om Kalmar, och det passade bra när jag var i Nybrotrakten hela helgen.

Vi blev bjudna på en massa god mat med efterföljande efterrätt och kaffe. Senare serverades kaka, tårta och kaffe. Allt var utsökt.

Två av mina andra kusiner, Pelle och Janne, var där med delar av sina familjer. Vi ses så sällan så det var verkligen roligt. Håkans syster Astrid var där och även en av Liselottes kusiner med make (på hennes mammas sida). Jag har inte träffat någon av dem tidigare så det var både nya och gamla vänner idag. Jättetrevligt!

Liselotte och jag gick en liten trädgårdsvandring i deras härliga trädgård. Det var inspirerande. Det är roligt med tips och idéer.

Kl. 19.15 styrde jag kosan mot Jönköping och strax efter kl. 22.00 var jag hemma. Det går lätt att köra bil när det är ljust på kvällarna. Jag känner mig nöjd och glad över min vistelse i Nybro och Kalmar. Innan födelsedagskalaset idag tittade jag in till min moster Solveig som också bor i Kalmar. Vi fick en liten pratstund och det var mysigt.

Nu känns det skönt att vara hemma igen. Borta bra men hemma bäst. Imorgon börjar en ny arbetsvecka.

Gemenskapslördag i Nybro

Jag besöker mina vänner Britt-Marie och Jonne i Nybro några dagar. Vi har haft en jättetrevlig dag tillsammans. Efter en skön sovmorgon med efterföljande frukost gick B-M och jag en runda på stan. Under eftermiddagen besökte vi en god vän i Hanemåla By. Vi har ätit och fikat och haft det riktigt bra. En skogspromenad med hunden blev det också. Ikväll var det Jonne som fixade maten. Det blev sallad bestående av en massa goda grejer som vi fick kombinera som vi ville. Jag tog av allt. 😊 😊 😊 Så bra vi har det! Jag njuter i fulla drag. Gemenskapen är på topp.

Begravning för gode vännen Lennart idag

Idag har jag varit på begravning i Kristvalla kyrka. Det var en god vän från min hemby Slättingebygd som begravdes. Vår familj har varit nära vänner med deras familj och min mamma är kusin med Lennarts fru Myrthel.

Det är många känslor som väcks en dag som denna. Jag tänker på de fina och roliga stunder vi haft tillsammans. Det har varit alltifrån en pratstund vid vägkanten till fester och julkalas. Jag var ofta hos dem och hälsade på när jag bodde i Slättingebygd på 90-talet.

Det vanliga vardagliga livet är det viktigaste. Det vi gör för andra och tillsammans med andra är det vi kommer ihåg. Vi har haft mycket kul ihop och jag är tacksam för det.

Det blev en fin begravningsgudstjänst. Det var sång och vackra ord. Det är trösterikt att veta att det finns ett hopp om ett liv efter detta, ett liv som blir bättre än det här.

Lennart var konditor och gjorde bl.a. jättefina tårtor. Han älskade sötsaker och därför hade de anhöriga hjälpts åt att baka så det blev kakbuffé och tårta efter maten. Det var dignande bord precis så som Lennart skulle vilja ha haft det.

Alltid när jag varit på en begravning tänker jag på hur viktigt det är att vara tacksam för livet varje dag och ta vara på det. Ingen har några garantier. Livet är här och nu och jag vill leva det fullt ut. Gemenskapen med de personer som finns i min omgivning är viktig och det lilla vi gör för varandra när vi möts blir fina smultron att trä på livsstrået. Hör ni vänner, nu lever vi!

Fin eftermiddag med mammas gamla grannar

Jag tillbringar Kristi Himmelsfärdshelgen i Nybrotrakten. Igår kväll åkte jag till min goda vän Kristin i Emmaboda. Vi hade bestämt att vi skulle åka till Nybro och besöka mammas underbara grannar, Inga och Sigbritt, idag. Vi har haft en ljuvlig eftermiddag med dem. De är 93 och 89 år och fortfarande så lekfulla och pigga. Så skönt att få vara tillsammans igen! Mamma fattas oss men hon såg oss nog från sin himmel. Detta är livskvalitet för mig. 💝💝💝💝

Nu har jag checkat in i Nybro hos mina goda vänner Britt-Marie och Jonne. Här kommer jag att stanna några nätter.

Vinbärsbusken har fått utökat område

Jag har gett mina svarta vinbär lite mer utrymme. Jag har hela tiden tyckt att utrymmet runt busken är för litet och gräset växer sig längre och längre in. Nu tog jag tag i saken och grävde bort lite mer ”sand-lera” och fyllde på med planteringsjord och kogödsel. Jag fick vara lite försiktig för slingan till automowern går runt busken men jag lyckades inte hitta den så den ligger ännu längre ut. Nu ska förhoppningsvis allt gräs klippas runt busken så att jag inte behöver gå med grästrimmern där. Jag känner mig nöjd.

Jag är dock lite fundersam på vad som hänt med en av grenarna. De verkar helt vissen medan övriga busken är frisk och frodig. Kanske jag borde skära bort den ifall det är något som sprider sig.  Jag vill dock inte ta bort något som kan bära frukt senare men jag läser på nätet att man ska ta bort döda eller sjuka grenar samt svaga skott och grenar som hänger ner. Lika bra att göra det direkt!