Etikett: Mina mostrar

Ljuvlig dag med släkten

Så härligt att vakna i Ingelsryd och äta lugn frukost med Babsan, Kalle och Solveig! Vi har mycket att prata om. Vi har inte setts på över ett år men har pratat i telefon förstås.

Vi tog en promenad genom byn och när vi kom tillbaka passade vi på att ta lite fina foton på olika vackra trädgårdsmiljöer. Så’nt gillar jag. En härlig lunchfika blev det också med mackor och goda kakor.

På kvällen åkte vi in till Kalmar där Solveig bor. Vi hade bokat bord på en restaurang där vi skulle äta tillsammans med Barbro, Solveig (och mammas) kusiner Gunnel och Lena och Lenas tre döttrar (mina sysslingar) Kerstin, Linda och Anna.

Det blev ett underbart möte. Kerstin och jag har inte träffats sen vi var små så det är nog 50 år sen sist. Linda träffade jag i början av förra året då jag var i Halmstad och hälsade på Lena. Anna träffade jag senast på min mormor Linnéas 100-årskalas som var den 29 januari 2008.

Vi har haft en helt underbar kväll då vi pratat om en massa saker. Vi har kontakt på Facebook så därför känns det inte som att det är så länge sen. Eftersom vi följer varandra har vi koll på varandras utseende och olika uppdateringar kring hur våra liv är. Nu får det inte gå lika länge till nästa gång.

Inatt sover jag hos Solveig i Kalmar.

245-årskalas i Ingelsryd

Oh, vilken underbar dag! Det har varit sommarfest och födelsedagskalas för moster Barbro 80 år, morbror Kalle 80 år och moster Solveig 85 år. Vi har varit hos Barbro och Kalle i Ingelsryd utanför Kalmar.

De hade satt upp ett partytält i trädgården och fixat så mycket fint. De bjöd på exotisk planka med potatisgratäng m.m. Godis, efterrätt och kaffe. Min kusin Kristina hade ordnat lagtävling och tipsrunda.

Det vår så roligt att träffa alla. Min bror Hans och våra sju kusiner på mammas sida var med samt en del kusinbarn och kusinbarnbarn. Såååå underbart att träffa alla!

Min fina kusin Kyllike och jag tog en promenad med hunden. Vi gick upp till gården där Barbro och Kalle bodde under hela vår uppväxt. Där var vi ofta och hade mycket roligt. Det var så mysigt att bara få strosa där och minnas. Kylle och jag delade minnen med varandra. Man kommer ihåg olika saker. Därför är det bra att prata om gamla minnen och allra bäst att få göra det på plats. Min kusin Sven med fru Lotta driver nu gården och vi passade på att hälsa på några av djuren. Det var riktigt idylliskt.

Framåt kvällen bjöds det på korv. Min bror Hans tar gärna en korv eller två. Hos moster Barbro fattas det aldrig något. Här finns mat och fika till alla.

Min skönsjungande kusin Carlotto sjöng för oss och ledde allsång. Det var så härligt. Min goa kusin Kristina är med på bilderna ovan. Vi sjöng bl.a. en gammal sång som ofta har sjungits. Barbro och Solveig lärde sig den i unga år när de var och arbetade på ett Gasthaus i Österrike. Den börjar så här: Wenn wir erklimmen schwindelnde Höhen, Steigen dem Gipfelkreuz zu… Den heter Bergvagabunden. Jag har också alltid gillat den. Den finns på en LP-skiva som jag köpte när jag var och åkte skidor i Österrike i början på 80-talet.

Mina släktingar är lekfulla och glada och bjuder verkligen på sig själva. Jag njuter av den glada gemenskapen och lekfullheten när vi är tillsammans. Så har det varit under åren som gått. Vi kusiner har vuxit upp tillsammans och under uppväxtåren firade vi alla födelsedagar. Det är fina minnen. Här kommer låten Bergvagabunden inklusive joddel. 😊 😊 😊

Tack Solveig, Barbro och Kalle för en underbar dag! Jag hoppas ni ska få vara friska och leva länge. Mormor blev nästan 102 år så vi hoppas på det bästa. Älskar er! ❤️ ❤️ ❤️

Härlig samvaro med mostrar och morbror

Jag har haft en underbar dag med mina mostrar och min morbror i Ingelsryd. Vi sov länge, åt frukost länge och pratade i lugn och ro. Det blev en liten promenad i trädgården innan det var dags för söndagsmiddag. Barbro bjöd på god fläskkarré med potatis och sagolik sås. Mums!

På kvällen åkte vi in till Kalmar. Jag åkte till en gammal kompis och de övriga skulle till Kalmarsalen för att lyssna på Lill Lindfors. Jag hade några jättetrevliga timmar hos vännen Lena. Det berikar verkligen mitt liv att få umgås med släkt och vänner. Denna helg har varit en riktigt positiv boost med mycket prat och skratt.

Nu är jag hemma hos Solveig i Kalmar där jag ska sova inatt.

Smultronställen i Jönköping med mina mostrar

Idag har mina söta mostrar och jag haft en ljuvlig dag i mitt älskade Jönköping. Efter en lugn morgon började vi med att åka genom vackra Bårarps by mot Stadsparken. Vi passerade huset jag bodde i 1982-84 då jag gick på Lärarhögskolan. Det ligger precis nedanför Stadsparken. Vi stannade till vid utsiktsplatsen i Stadsparken. Jag gillar denna plats och tyckte det var roligt att få visa den för Solveig och Barbro.

Vi tog en tur upp till Fjällstugan som var stängd. Vi fick i alla fall en liten vy att skåda ut över.

Sen styrde vi kosan mot Rosenlunds rosarium som verkligen är en av mina favoritplatser. Idag var rosariet extra magiskt tycker jag. Vi strosade runt och luktade på rosorna. Det var helt underbart. Rosorna doftar magiskt. När jag luktade på vissa rosor kändes det precis som doften av rosenolja.

Barbro och Solveig är fria glada människor som med sina härliga leenden poserar så snyggt när jag vill ta vackra foton.

Jag kan titta hur länge som helst på dessa foton. Jag tycker allt är så vackert.

Att känna förundran är bra för oss människor, såväl fysiskt som psykiskt. Människor som upplever förundran är i högre utsträckning både friskare, piggare, mer kreativa och mindre stressade. Forskningen är i sin linda men man har kommit fram till att förundran bidrar till god hälsa och välmående.

Uppfyllda av allt vackert drog vi oss ner till stan för att äta på någon restaurang i Atollen. Efter att vi strosat runt en stund vid Munksjön valde vi Ombrelli där vi åt pasta. Det var gott och trevligt. Vi satt ute och njöt i det vackra vädret.

Ikväll har vi suttit på balkongen och pratat, pratat och åter pratat.

Det blev en jättefin lördag då vi skapat ännu ett smultron att trä på vårt gemensamma livsstrå.