
Jag tog bort de vissnade växter som stått vid entrén hela vintern och gjorde det lite påskigt. Det är något visst när ljuset och värmen börjar hitta tillbaka till oss och vi får pynta med påskliljor och penséer. Då är det vår i luften.



Jag tog bort de vissnade växter som stått vid entrén hela vintern och gjorde det lite påskigt. Det är något visst när ljuset och värmen börjar hitta tillbaka till oss och vi får pynta med påskliljor och penséer. Då är det vår i luften.



Jag blir ibland osäker på om en blomma är en styvmorsviol, pensé eller något annat. Nu googlade jag och hittade följande text:
Alla penséer är violer men alla violer är inte penséer. Styvmorsviolen är upprinnelsen till en av våra mest älskade utplanteringsväxter – penséerna, Viola x wittrockiana. Genom korsning av styvmorsviol och andra violarter med större blommor har en mängd penséer med maffiga blommor i olika färger förädlats fram.
Så bra, då vet jag det! Den fina blomgruppen ovan fick jag av min vän Eva-Britt som var här i helgen. Jag njuter av den varje dag.

Varje vår planterar jag penséer i tre stora krukor som jag har intill slänten i trädgården. Jag sparar dem länge för jag tycker de är så färggranna och fina. Förra helgen var det dags att slänga dem så jag spred ut jord och blommor på andra sidan gatan på kullen. Det blir bra gödning inför våren. Nu står en del blommor där så fint och sprider glädje fortfarande. Trevligt! Vem vet? Några kanske självsår sig till nästa år.


Mina penséer blommar fortfarande och jag gillar den härliga färgprakten.




Idag har jag haft en härlig hemmadag. Det har äntligen blivit lite varmare och man kan säga att det är vår på riktigt. Jag har planterat alla de penséer jag köpte på torget igår. Så har jag rensat bort allt ogräs från gruspartiet.



Nu behöver plantorna bara växa till sig lite så kommer de att lysa grant här uppe på kullen. Plantorna räckte till sex krukor totalt och dessa har jag nu placerat ut på olika ställen. Jag återkommer med bilder när plantorna blivit lite frodigare. Jag älskar de färgsprakande penséerna.
Jag hade tänkt köpa pelargoner idag för att sätta på bordet ute men insåg att det fortfarande är för kallt på nätterna. Det kan bli minusgrader och då är det kört. Det finns inte så mycket att välja på just nu om man inte vill hålla på att flytta ut och in krukorna varje morgon och kväll. Jag fick se ljuvliga penséer så jag köpte några till och planterade här hemma. Dem kan jag inte få för många av. De är relativt billiga och blommar länge. De växer till sig också vilket är sååååå härligt. Det blir mycket valuta för pengarna helt enkelt.


Ljuva lycka!
Nu har jag planterat mina penséer. Jag köpte dem på torget igår och nu har jag fått ner dem i jorden. Jag älskar dessa färgsprakande blommor och de brukar blomma länge här uppe på kullen.
Det har blivit en tradition att jag har tre stora krukor intill huset vid slänten och jag hoppas de små blomstren piggar upp även grannar och förbipasserande. Det räckte till en kruka vid entrén också. De behöver växa till sig lite. Om någon månad kommer det att vara fullt av blommor i krukorna. Detta mår jag bra av.



Idag har jag kört hem från Uppsala och imorgon börjar jag arbeta igen efter fyra veckors semester.
– Välkommen hem Helen, sa mina vänner i trädgården ikväll! ![]()
![]()
![]()
Så skönt att komma hem! ![]()
Krasse och ringblommor


Dahlior


Klematis, lavendel och luktärt


Palettblad och tomater


Penséer



Jag tycker att penséer är vackra, färgstarka och lättskötta. De blommar för fullt här hos mig. När jag satt på tåget för några veckor sen var det en kvinna som pratade i telefon. Hon pratade med någon där hemma och planerade när det gällde växterna. Hon sa att penséernas tid var förbi så att de kunde kassera dem. Oj, tänkte jag! Mina penséer är jättefina. Jag försöker ha kvar dem så länge det går. Någon sommar har de blommat ända fram i augusti om jag inte minns fel. Färgstarka växter piggar upp, tycker jag.



Växterna vid entrén har vuxit till sig rätt så bra den senaste tiden. När jag planterade dem hade inte värmen riktigt kommit igång så någon växt frös faktiskt. Jag försöker få den att uppstå igen i solens varma sken. Jag får se om jag lyckas. Det var en silvernjurvinda som jag hade planterat tillsammans med några andra penséer. Penséerna klarade sig bra efter som de är tåliga men silvernjurvindan var mera känslig för kyla. Man lär sig av misstagen.
LOVE är ett vackert ord. Jag hoppas att alla förbipasserande blir glada och tar till sig av den kärlek som råder. Kärlek till alla, hat mot ingen!
Oh, vad jag älskar dessa färgglada blommor! Jag har de senaste åren planterat penséer i krukor ovanför slänten och det är så vackert. De brukar blomma länge och jag njuter av dem långt fram på sommaren.



Det har blåst mycket här uppe på Tallkullen så en del stjälkar har gått av på mina penséer. Jag passade då på att göra en bukett att ha inne. Jag fascineras av hur vackra de är. De är riktiga mästerverk. Jag upphör aldrig att förundras över dem. De flesta penséer är färgstarka och jag älskar färg. Dessa är lite mildare men väldigt vackra. Blommor sprider verkligen glädje. Jag kallar det blomsterglädje.
Jag tog bort mina penséer från framsidan av huset för en tid sen men jag hade inte tid att slänga dem då så de har stått på en avskild plats. Även om de börjar bli lite skraltiga så blommar en del fortfarande. De är otroligt vackra. Jag plockade en bukett och ställde i en vas. Visst blir man glad?
Jag gläder jag mig åt att mina penséer blommar så rikt igen. Jag gillar den ljuvliga färgprakten. Jag planterade dem i våras och de har blommat rätt så bra under sommaren tills en dag då nästan alla blommar var som bortblåsta. Jag funderade på vad som hänt. Jag började då pyssla om dem lite extra. Jag gav gödning och ”knipsade” av en del stjälkar. Efter ett tag började de repa sig och nu blommar de så vackert igen och gör mig glad.




Äntligen har det blivit fart på mina små penséer. När jag planterade dem var de små och ynkliga men det fanns en del blommor. Efter ett tag blommade ingen och de såg ledsna ut. Jag flyttade dem ut och in varje natt för det var så kallt på nätterna och delvis även på dagarna. Sen när värmen började komma så fick de stå ute hela tiden. Jag funderade på om jag skulle plantera om dem i mindre krukor för det såg inte trevlig ut men jag avvaktade. Så plötsligt hände det! Nu äntligen blommar de för fullt. Jag blir så glad.
Så kan det vara i våra liv också. Ibland ser det nästan dött ut, ynkligt och lite tråkigt. Så kommer solen och värmen tillbaka och nytt liv börjar spira. Ge aldrig upp hoppet! Man vet aldrig vad som väntar bakom nästa krök. Det kan öppna sig något fantastiskt.