Rosor, dahlior och märkliga möten

Jag har riktigt frossat i rosor och dahlior ikväll när jag besökte Rosenlunds Rosarium. Jag åkte dit för att njuta, rensa hjärnan och vandra runt med mina egna tankar. Jag hade först tänkt ta med picknick och hade också tankar på att sätta mig i rosariet och blogga men vädret tillät inte detta. Jag hade t.o.m. badkassen med mig i bilen ifall det skulle bli tid på Vätterstranden för avkoppling och ett litet dopp. Istället fick jag ta på mig allt jag hade med mig så det blev fem lager på överkroppen, allt för att hålla värmen. Det hade varit skönt med handskar också. Vädret växlar verkligen. Igår kväll gick jag i kortärmat hela kvällen i lingonskogen.

Så fort jag kom in i den ljuvliga parken ringde en mycket god vän och berättade att hennes mamma fått lämna jordelivet tidigt idag på morgonen för att flytta till en bättre värld. Vi pratade en stund, många minnen och många tankar blev det. Livet är en skör tråd som vi balanserar på dag efter dag för att en vacker dag lämna och ”kila vidare” som vissa säger. Själv tror jag på att himlen väntar. Jag tror inte vi ligger och sover i väntan på något annat. Jag tror vi får träffa våra nära och kära som gått före. Döden blir troligen en mycket positiv och härlig överraskning men ändå vill vi ju inte dö – vi vill leva här på jorden. En dag ska vi dö men alla andra dagar ska vi leva. Citat av PO Enqvist. Ja, det gäller att vi tar vara på de dagar som är livet.

Att vandra runt i Rosenlunds Rosarium med dess fantastiska växter är lika härligt varje gång. När jag går där lever jag. Parken har fantastiska dahlior. Jag har alltid älskat dem och har blivit inspirerad att odla själv här hemma. I våras satte jag lökar men mina är så tråkiga och fula. Jag hade förväntat mig att få lika fina dahlior som i rosariet men så blev det inte. Antagligen har jag gett dem för lite kärlek och gödning samt att de kanske stått för tätt. Om jag ska odla dahlior igen måste jag läsa på bättre. Tur att jag kan njuta i rosariet av dessa helt fantastiska blommor.

Det fanns en annan kvinna i parken som precis som jag gick runt och fotograferade. När jag stod och beundrade de praktfulla dahliorna var hon också där. Vi började prata och det blev ett jättefint möte. Det visade sig att vi båda arbetat som språklärare och hade en hel del gemensamt. Jönköping är hennes barndomsstad men hon är bara här hemma och hälsar på några dagar. Hon berättade varför denna vackra växt kallas just Dahlia. Den är uppkallad efter en av Carl von Linnés lärjungar, den svenske botanisten och läkaren Andreas Dahl. Dahlian upptäcktes i Mexico i slutet av 1500-talet och fick år 1791 sitt latinska namn Dahlia pinnata. Vill du fördjupa dig i Dahlians historia så hittar du info här: https://www.svenskdahlia.se/?page_id=268

Lena och jag bytte telefonnummer. Det blev ett så trevligt möte att vi kanske ses igen. Jag tänker på den tredje versen i dikten Människors möte av Hjalmar Gullberg. Den lyder så här:

Byta ett ord eller två
gjorde det lätt att gå.
Alla människors möte
borde vara så.

Ja, det var ett fint och märkligt möte mitt ibland alla dahliorna.

Rosariet är väl kanske mest känt för sina underbara rosor och rosor finns det gott om. Nu vill jag frossa bland rosor.

Även himlen var vacker ikväll.

Jag avslutar med denna dahlia-bild för jag älskar dahlior. Jag blir glad av blommor. Blommor sprider glädje där de finns. Så är det också med oss människor. Vi kan blomma och sprida glädje där vi är planterade.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s