Allt ju vilar i min Faders händer

Denna ljuvliga lilla tavla fick jag se ikväll när jag var på besök hos min goda vän Helena. Texten lyder: Allt ju vilar i min Faders händer. Jag tror många känner igen strofen som är hämtad från sången Blott en dag ett ögonblick i sänder. Det är en underbar sång som passar att sjunga i livets olika skiften. Vi kan bara ta en dag i taget och Gud är med oss i varenda litet steg vi tar. Jag väljer att helt lägga mitt liv i Guds hand. Jag litar på att han leder mig steg för steg, dag för dag. Det är en trygghet.

Blott en dag, ett ögonblick i sänder,
vilken tröst vad än som kommer på!
Allt ju vilar i min Faders händer,
skulle jag, som barn, väl ängslas då?
Han som bär för mig en Faders hjärta,
han ju ger åt varje nyfödd dag
dess beskärda del av fröjd och smärta,
möda, vila och behag.

Själv han är mig alla dagar nära,
för var särskild tid med särskild nåd.
Varje dags bekymmer vill han bära,
han som heter både Kraft och Råd.
Morgondagens omsorg får jag spara
om än oviss syns min vandrings stig.
”Som din dag, så skall din kraft ock vara”,
detta löfte gav han mig

Hjälp mig då att vila tryggt och stilla
blott vid dina löften, Herre kär,
ej min tro och ej den tröst förspilla
som i ordet mig förvarad är.
Hjälp mig, Herre, att vad helst mig händer
taga ur din trogna fadershand
blott en dag, ett ögonblick i sänder,
tills jag nått det goda land