Jag tillbringar Kristi Himmelsfärdshelgen i Nybrotrakten. Igår kväll åkte jag till min goda vän Kristin i Emmaboda. Vi hade bestämt att vi skulle åka till Nybro och besöka mammas underbara grannar, Inga och Sigbritt, idag. Vi har haft en ljuvlig eftermiddag med dem. De är 93 och 89 år och fortfarande så lekfulla och pigga. Så skönt att få vara tillsammans igen! Mamma fattas oss men hon såg oss nog från sin himmel. Detta är livskvalitet för mig.
Nu har jag checkat in i Nybro hos mina goda vänner Britt-Marie och Jonne. Här kommer jag att stanna några nätter.
Det har regnat idag så vi valde inomhusaktiviteter. Efter ett par besök i Norrahammar och Taberg åkte vi till Asecs där vi åt lunch och strosade runt i affärer.
När vi satt och vilade i solstolarna som finns mitt i centret blev vi uppsökta av en gäng som hade svensexa. De bad om tips och goda råd till brudgummen och vi var inte sena att dela med oss av våra bästa tips. Det blev riktigt roligt. Något som var uppmuntrande var att de sa att vi var det trevligaste gänget de mött idag. De tyckte att vi bjöd på oss själva. Det var roligt att höra. Några de mött ville inte ens prata med dem. Ja, vem vet, det kan ju bero på osäkerhet att folk verkar lite tvära.
Vi hade sen en trevlig kväll hemma där vi fikade, åt och fortsatte prata. Så skönt med systrar som känner sig som hemma! Här gör Åsa och Iréne fransk tomatpaj. Det är Irénes recept som vi gjorde i Troyes ibland. Själv har jag gjort det många gånger under årens lopp.
När vi bodde i Frankrike blev vi ofta kallade Les quatre filles suédoises (de fyra svenska flickorna). Det är nästan 34 år mellan bilderna nedan. Här fick vi avskedspresenter av vänner i församlingen. De små pandorna har jag fortfarande kvar. De ligger så fint på sängen i gästrummet.
År 1988 var jag ute i missionstjänst med Filadelfia Team Action (FTA). Vi gick först en lärjungaskola under oktober – december 1987. Vi var 30 ungdomar som skulle åka ut i olika delar av världen och vi höll då till på Drakudden, en gård som tillhörde Filadelfiaförsamlingen i Stockholm. Den ligger strax utanför Upplands-Bro norr om Stockholm.
Tre tjejer och jag åkte till Frankrike och hamnade i Troyes som ligger 16 mil sydost om Paris. Vi bodde tillsammans i en lägenhet som församlingen på plats hade ordnat åt oss. Vi var med i Misson Chrétienne som är en evangelisk församling liknande pingströrelsen i Sverige.
Vi hade ett helt fantastiskt år tillsammans. Vi gjorde hembesök hos vänner som var nya i tron, vi var med på Barnklubben varje onsdag eftermiddag och senare under året startade vi en ungdomskör. Så var det gudstjänster några gånger per vecka. Vi blev ofta hembjudna till olika vänner i församlingen och hade en jättefin gemenskap med alla vänner där.
Vi i Troyes-teamet har setts lite då och då men nu var det länge sen sist. Anette och jag har setts två gånger det senaste halvåret men annars har ingen av oss setts sen oktober 2015 då de var och hälsade på mig i Jönköping.
Iréne bor i Alingsås, Anette i Skara och Åsa i Stockholm. Anette och Iréne kom till mig i eftermiddags så vi hann dricka kaffe och åka en sväng till Rosariet. När vi mötte Åsa på Resecentrum var det en underbar glädje som spred sig. Det var precis som när vi bodde i Troyes. Vi åkte till stationen och väntade ivrigt på våra vänner som kom på besök.
34 år äldre men samma lekfullhet. Det blev ett kärt återseende, nästan 7 år sen sist.
Vi åkte hem till mig, pratade, åt och hade det jättekul. Det är långt mellan gångerna men vi behöver ingen startsträcka. Vi känner varandra så väl. Vi har så många underbara minnen tillsammans. Jag fick en jättefin ros av dem. Jag ska plantera den i en kruka nu men behöver sen plantera den i någon av rabatterna för att den ska överleva vintern. Så vackert att ha här hemma!
Det blev en prat- och skrattrik kväll med supergod mat hos min goda vän Monica som fyller 61 år idag. Så roligt att vara tillsammans!
Som alltid i det Rosendalska hemmet bjöds på mycket gott. Vi åt och njöt i fulla drag.
För att bli bra på bild ska man högljutt skratta ha, ha, ha… samtidigt som fotot tas, lärde vi oss ikväll. Javisst, stämmer det. Mer skratt åt folket! Det kan vara svårt att skratta på befallning men om alla säger ha, ha, ha… högt så börjar man till slut att skratta för det låter så tokigt. Ett bra tips, helt enkelt! Skratt och glädje genererar mycket energi. Det är bra för hälsan.
Jag tog en promenad på förmiddagen och passerade Dammgatan där mina goda vänner Gunnel och Dick bor. Dick var ute på balkongen när jag gick förbi och vi började prata. Han undrade om jag ville ha lite fika. Gunnel satt ute och läste i solskenet och jag tackade ja. Det blev en trevlig pratstund med gott fika.
I eftermiddag har jag varit på födelsedagskaffe hos min goda vän Eva. Hon fyllde år för en vecka sen men firade idag och hade bjudit hem några vänner. Det var väldigt trevligt. Hon bjöd på en massa gott och jag träffade människor jag inte möter så ofta. Det blev goda samtal i Evas soliga uterum. Vårsolen var varm idag. Tacksam för en fin Annandag Påsk. Imorgon är det dags att arbeta igen.
Ikväll har mina goa vänner Monica och Willy varit här. Det blev en trevlig kväll med mat, fika och prat. Så roligt att få träffas och ventilera livet. Det är värdefullt med de små stunderna tillsammans med goda vänner.
Willy är en gammal vän. Vi var med i samma ungdomsgäng i Filadelfia i Alsterbro en gång i tiden. Monica har jag lärt känna på 2000-talet här i Jönköping. Glädjen var stor när de båda hittade varandra och gifte sig 2013.
Samhörighet är ett vackert ord och med Monica och Willy känner jag verkligen samhörighet. De bor i Månsarp som inte ligger så långt från Hovslätt, 12 km närmare bestämt.
Idag styrde vi kosan mot Lidköping för att fira vår vän Bodil som fyller år just idag. Det kändes som den ultimata dagen då vänskapsfamiljen gav sig iväg för att besöka en kär syster. Glädjen stod högt i tak redan i bilen och vi förvarnade Bodil med en liten film. Oh, vad jag är tacksam för min vänskapsfamilj!
Bodil bjöd på gott fika när vi kom fram. Vi åt och njöt, pratade och gladdes åt att få vara tillsammans. Sen gick vi till stan en sväng. Solen sken och vi gick längs Vänerns strand. Det var nästan så att vårkänslorna infann sig.
Vi gick i någon affär och åt sen lunch på en restaurang. Vi var inne en sväng på Formakademin där Bodil studerar. Vi fick se hennes tapetkollektion. Jag kan säga att vi var imponerade. Det var jättefint.
Eftersom Bodil bor i en stuga på campingen så hade vår gemensamma vän Camilla erbjudit sig att vi kunde vara hos henne på kvällen. Bodil hade förberett en massa gott som vi tog med och så fortsatte firandet hos Camilla som just flyttat in i en ny lägenhet i Lidköping. Hon hade det supermysigt.
Mätta, nöjda och glada styrde vi sen kosan hemåt strax efter kl 20. Det blev en underbar dag tillsammans. Vänner gör livet rikt.
För drygt fyra år sen blev jag medbjuden till Siw och Mats som bor i Gränna. De är vänner till mina vänner Ing-Marie och Yvonne. Vi hade då en jättetrevlig kväll hos dem i deras härliga hem. Jag har sen tänkt bjuda hem dem till mig men det har inte blivit av. De senaste åren har coronapandemin satt stopp för det. Så för ett par veckor sen när Yvonne och jag hade varit i Östergötland och på vägen hem passerade Gränna fick jag en tanke att det nu var dags att bjuda hem Siw och Mats. Så fort jag kom hem kontaktade jag dem och vi bestämde att det skulle bli ikväll. Jag bjöd Yvonne och Ing-Marie också och alla kunde vilket var jättebra.
Jag visste att det skulle bli en trevlig kväll. Vi har pratat och pratat och pratat. Samtalsämnena tog inte slut. Jag är så glad för mina vänner i olika åldrar. Ing-Marie och Yvonne träffar jag med jämna mellanrum i vår syjunta, i kyrkan m.m. Siw och Mats träffar jag nästan aldrig men är så glad för denna kväll vi fick tillsammans. Jag ser med beundran på detta ärtiga par som sjuder av nyfikenhet och livslust. Det är så härliga. Hoppas vi ses snart igen!
Återseendets glädje var stor när finaste Madeleine tittade förbi tillsammans med sin lilla dotter Julia, 2,5 månader gammal. Så ljuvligt med en bäbis i huset och härligt att få vara tillsammans. Det blev mycket gos.
Det var på Upplandsminglet vi träffades första gången någon gång i början av 2000-talet. Jag bodde i Uppsala då och vi ordnade träffar för singlar och det var då Madde dök upp. Vi var på utflykter mestadels i Uppsala och Stockholm. Jag flyttade från Uppsala 2005 men träffade Madde på en fest här i Jönköping 2010. Sen dess har vi inte setts men följt varandra på sociala medier. Idag var hon på väg från Stockholm hem till Älmhult där hon ska bosätta sig. Hon hörde av sig och ville titta förbi och det passade jättebra. Hon kom vid lunchtid så vi åt tillsammans och har sen haft en trevlig eftermiddag. Vår gemensamma vän Monica var också med.
Ikväll har jag haft besök av min goda vän Gunnel och en härlig tjej som heter Lydia. Hon kommer från Kanada och har varit utbytesstudent här ett år då hon studerat marknadsföring på universitetet.
Efter att Lydia tog sin examen stannade hon kvar här i Jönköping. Hon vill missionera i Sverige och föra ut det glada budskapet om Jesus. Hon har startat ett eget företag som heter Jesus Revolution. Hon säljer kläder och prylar med motiv inspirerade av Den Helige Ande. Jag tycker det är helt underbart.
Lydia är en härlig tjej som här nära till skratt. Att hon brinner för Jesus kan man inte undgå. Hon är en levande reklampelare för Jesus Kristus och hon vill alla människor väl. Det finns hopp för världen.
Restriktionerna har släppt och vi kan samlas för att fira gudstjänst. Så underbart! Som grädden på moset var det också kyrkfika vilket det brukar vara de flesta söndagar dock ej de senaste åren då pandemin härjat. Det poängterades från estraden att det skulle serveras Kärleksmums. ❤️😃 Alla var så glada att få träffas och kärleken flödade nog lite extra idag. ❤️💚💛💙🤗😃🥰😊
Jag gillar kyrkfikat. Där träffar man både gamla och nya vänner. Jag har knutit många kontakter under alla de kyrkfikan jag varit på i Pingstkyrkan Jönköping sen jag flyttade hit i maj 2005. Det är härligt att vara med i en församlingsgemenskap. Vissa människor träffar man bara i kyrkan och i samband med olika församlingsaktiviteter. Andra har utvecklats till nära vänner.
Idag fikade jag med Gunvor, Yvonne och Carina. Det blev en trevlig pratstund då vi hade tid att dela olika tankar. Det tycker jag är värdefullt.
Jag fick ett vykort som gjorde mig glad. Det kom från min församling, Pingstförsamlingen i Jönköping. Det stod bl a Välkommen hem! Du är efterlängtad. Nu pryder det mitt kylskåp. Under coronapandemin har kyrkan varit stängd under långa perioder och ibland har man fått vistas där i mindre grupper. Nu har restriktionerna släppts och förhoppningsvis kan vi träffas igen.
Just nu visas på TV en programserie som heter Gud som haver barnen kär. Det handlar om barn som har mått dåligt av sin uppväxt inom olika kyrkor. Det är riktigt tragiskt. Jag skulle vilja ta alla i famn och berätta om en kärleksfull Jesus som inte dömer människor. Jag tycker kyrkan ska vara en plats dit alla är välkomna och där man får vara som man är. Kyrkan, precis som våra hem, är ingen plats för perfekta människor utan en verkstad där vi får utvecklas tillsammans.
Jag är otroligt ledsen för de här barnen och ungdomarnas skull. Även om de blivit besvikna på församlingar de varit med i och skadade av människor som betett sig klumpigt så hoppas jag att detta inte ska hindra dem att leva ett rikt liv med Gud idag. Gud dömer inte någon. Det finns nåd för oss alla t o m för den som betett sig fel mot dessa ungdomar. Jag ber och hoppas att de ska känna att det finns en kärleksfull och trygg Gud som vill deras bästa och som alltid finns där vid deras sida.
När jag tänker tillbaka på min uppväxt inom Pingströrelsen är jag väldigt tacksam för det jag har fått med mig i livet. Jag fick tidigt en barnatro som har vuxit sig starkare med åren. Den växer mer och mer för varje dag. Jesus är min livsnerv.
Vi hade en god gemenskap i församlingen där jag fick många vänner, både unga och gamla. Vi umgicks alla tillsammans men hade även samlingar i olika åldersgrupper. Man behöver både och.
Sång- och musiklivet betydde mycket för mig. Jag har alltid gillat att sjunga och spela. Jag var med i ”sångarna” som sånggruppen kallades och jag började tidigt spela piano till vår lilla ungdomskör och även till sångarna. Det var fina år då jag fick utvecklas inom sången och musiken.
Jag blir glad när jag sjunger om Jesus och många av de sånger vi sjöng förr har jag börjat att sjunga på nytt nu. På något sätt har de fått nytt liv. Det ger mig både glädje och styrka när jag får sjunga ut allt positivt om Gud, Jesus, himlen m m. Här kommer några smakprov. Du kanske blir lika glad som jag av att sjunga eller läsa texterna.
Min Jesus lever, därför vill jag leva. Min Jesus lever, därför är jag trygg. Jag säkert vet att Han mig leder. Mitt liv är värt att leva för Han älskar mig.
Min framtid är i Herrens händer. I natten mörk han ljuset tänder. Han leder mig ett steg i sänder på väg till himlens land.
Spärras din väg utav hinder så väldiga och utav berg som där skyhöga stå. Räkna med Gud ty Han gör det omöjliga. Han gör vad människor icke förmå.
I‘ve got a brand new bottle, I’ve got a brand new bottle, God has filled me with his Holy Ghost wine. I’m so glad that the blessing is mine. I’ve got a brand new bottle made in a new design. I’ve got a brand new bottle and it’s filled with the Holy Ghost wine.
Fritt översatt: Jag har en helt ny flaska, jag har en helt ny flaska, Gud har fyllt mig med sin Helige Andes vin. Jag är så glad att välsignelsen är min. Jag har fått en helt ny flaska, gjord i en ny design. Jag har en helt ny flaska och den är fylld med den Helige Andes vin.
Tack Jesus att jag fick lära känna dig redan som barn och tack att Du är med mig hela livet och ända in i evigheten!
Jag bodde i Uppsala 1999-2005, en underbar tid som betydde mycket för mig. Idag har några vänner från Uppsalagänget varit hos mig. Jag bjöd på laxlunch.
Det blev mycket tittande i gamla album. Oj, så många fester och utflykter vi arrangerade i Uppsalatrakten! Nu bor fyra av oss här i Jönköping och Carina från Öckerö har varit här hela helgen. Lovely! Det gäller att leva livet och ta vara på de stunder som ges. Lycka är inte en tillfällighet. Lycka är en färdighet som utgår från förmågan att se det du har och inte det du inte har. (Citat av Christer Olsson.) Jag är så otroligt tacksam för mina vänner, både nya och gamla. De betyder så mycket för mig. Nu lever vi.
Jag tog fram alla album från 1999 till 2005. Underbara minnen och härlig nostalgi!
Nya möten med människor i olika åldrar berikar livet. Vi behöver verkligen varandra. Ikväll har jag haft besök av min goda vän Yvonne som tog med sig sin unga härliga kollega Julia. Vi har länge pratat om att vi ska träffas alla tre och ikväll blev det av.
Jag bjöd på varm smörgåstårta och sallad. Senare blev det kaffe och efterrätt. Vi har haft en härlig kväll tillsammans där vi pratat och delat livet. Att mötas i goda samtal, skratt och bön är fint och möts i bönen gör vi även när vi inte ses. 🙏 Det är en styrka att be för varandra och lyfta upp varandra inför Jesus. 👍
Vi avslutade med att sjunga den gamla barnsången 🎶🎶 Vem kan vara mot oss när Gud är på vår sida? 🎶🎶 Vi har speciella minnen tillsammans med den sången.
Det blev en underbar kväll med besök av goda vännen Majlis (snart 93 år) från Slättingebygd, min barndoms by, samt hennes dotter Siw och måg Hans, goda vänner det också.
Majlis är nu, i samband med julen, och hälsar på Siw och Hans i Bankeryd och då passade det fint att de tittade in här hos mig. I Majlis hem har jag vistats mycket under barndomsåren då jag lekte med min kompis Mia. Vi bodde grannar, bara ett hus emellan våra.
Vi hade mycket att prata om, både gammalt och nytt. Detta är gammal vänskap som består och det betyder så mycket för mig. Det är nu vi lever så det gäller att fånga de tillfällen som finns. Vi Slättingebygdare hör ihop.
I eftermiddag/kväll har jag varit på julkalas hos min goda vän Monica med mysige son Åke. Det var, som alltid hos Rosendals, ett rikt dukat bord. Allt fick inte plats på bordet 🙂 så vi fick gå till bänken också. 🙂 Vi åt och njöt i fulla drag. Vi drack kaffe och åt en mumsig tårta som hade Åke gjort. Det var en härlig blandning av nutella, hallon och grädde i den. Vi spelade spel, åt julgodis och pratade massor. Många skratt blev det.
Julen varar till Kyndelsmäss men de tre största dagarna är nu förbi. Imorgon blir det arbete igen för min del. Jag är tacksam för en underbar annandag.
I eftermiddags kom min härliga kusin Liselotte med trevlige make Håkan hit till mig. De bor utanför Kalmar och har inte hälsat på i huset tidigare.
Vi har haft en härlig eftermiddag och kväll med fika, prat och mat. Egentligen hade jag bjudit hit ytterligare tre vänner ”hemifrån” som bor här i trakten men de blev sjuka och fick hålla sig hemma.
Liselotte och Håkan ska sova över här två nätter så nu har vi mycket tid tillsammans. Det är så roligt.
Idag har jag arbetat hela dagen. Jag har suttit vid Solveigs skrivbord och hunnit med massor. Jag har ringt samtal, skickat offerter, följt upp offerter, fixat med material till annonser osv. Det har varit en bra dag.
Solveig bjöd på god lunch och ikväll blev det mys med te och mackor. Här har jag det så bra och trevligt. Det är underbart att få vara tillsammans.
Jag passar på att stanna i Kalmar några dagar eftersom jag ska vidare till Västervik på onsdag morgon på konferens med jobbet. Det kändes onödigt att åka hem till Jönköping igår kväll för att sen åka tillbaka till Ostkusten på onsdag morgon. Jag bor hos min moster Solveig tre nätter och arbetar från Kalmar ett par dagar.
Hon var så söt och fin när hon kom upp idag på morgonen och grattade mig. Hon är så kärleksfull och trevlig. Glädje, kärlek och lycka! 🙂 ❤
Jag arbetade till 12.30 och tog sen lite kompledigt. Det är kanon att kunna styra över sin arbetstid. Vi åkte till Restaurang Slipkajen som ligger på Varvsholmen. Dit kom också moster Barbro och morbror Kalle, kusin Jonas med fru Maria och kusin Carlotto. Oh, vilken rolig överraskning! Där blev vi serverade Wallenbergare med mandelpotatispuré, ärtor, brynt smör och rårörda lingon. Det smakade utsökt.
Mia och Jonas bor på Varvsholmen så efter maten gick vi upp till dem för att dricka kaffe och äta en ljuvligt god prinsesstårta. De bor så vackert med utsikt ut över vattnet och in mot staden.
Vi njöt av en vacker solnedgång och satt kvar länge och pratade om livet. Det blev en jättefin dag som jag är tacksam och glad över. Gemenskap med släkt och vänner är det jag värdesätter mest.
Jag har haft en underbar dag med mina mostrar och min morbror i Ingelsryd. Vi sov länge, åt frukost länge och pratade i lugn och ro. Det blev en liten promenad i trädgården innan det var dags för söndagsmiddag. Barbro bjöd på god fläskkarré med potatis och sagolik sås. Mums!
På kvällen åkte vi in till Kalmar. Jag åkte till en gammal kompis och de övriga skulle till Kalmarsalen för att lyssna på Lill Lindfors. Jag hade några jättetrevliga timmar hos vännen Lena. Det berikar verkligen mitt liv att få umgås med släkt och vänner. Denna helg har varit en riktigt positiv boost med mycket prat och skratt.
Nu är jag hemma hos Solveig i Kalmar där jag ska sova inatt.
Javisst, stämmer det. Mer skratt åt folket! Det kan vara svårt att skratta på befallning men om alla säger ha, ha, ha… högt så börjar man till slut att skratta för det låter så tokigt. Ett bra tips, helt enkelt! 
Jag bjöd på laxlunch. 
Det gäller att leva livet och ta vara på de stunder som ges. Lycka är inte en tillfällighet. Lycka är en färdighet som utgår från förmågan att se det du har och inte det du inte har. (Citat av Christer Olsson.) Jag är så otroligt tacksam för mina vänner, både nya och gamla. De betyder så mycket för mig. Nu lever vi. 
Förnöjsamhet och glädjesprång gör livet till en vacker sång 