Vitsippor är vackra

Jag har plockat vitsippor och njuter av denna ljuvliga bukett. Jag kan nästan inte se mig mätt. De är så fina. Jag säger som Ernst: I det enkla bor det vackra…om man nu kan kalla vitsippor enkla. De är en del av Guds fantastiska skapelse. Vitsippa heter Anemone Nemorosa på latin, Wood Anemone på engelska och Anémone des bois på franska (skogsanemon både på engelska och franska).

Ett hav av vitsippor i Strömsbergs naturreservat

Våren 1985 var jag i Strömsbergsskogen i vitsippetid tillsammans med en gammal kompis som då bodde i Ljungarum precis intill Strömsbergs naturreservat. Hon ville visa mig detta underbara ställe. Idag på 1 maj gav min goda vän Bodil och jag oss iväg dit för att promenera bland alla vitsippor. Jag tror inte att jag har varit där i vitsippetid sen den första gången på 80-talet. Det skiljer alltså 36 år mellan bilderna nedan. Det överträffade mina förväntningar.

Naturreservatet Strömsberg är verkligen en jättefin miljö att vistas i. Vi gick den gula leden som är 5,8 km. Vi vandrade upp och ner på slingrande stigar.

Att få lägga sig ner och bada i vitsippehavet är ljuvligt.

Vitsippa heter på latin anemone nemorosa. Blåsippa heter anemone hepatica. Det lärde jag mig på 70- eller 80-talet och det sitter fortfarande kvar i minnet.

Blommor ger glädje och att vandra här ger både motion och glädje i en salig blandning och en massa lyckoendorfiner.

Vi passade på att gå upp till utsiktsplatsen Berghagen. Det var jobbigt en stund men till slut var vi uppe och kunde skåda ut mot delar av staden.

Vi vandrade vidare och bara insöp allt vackert. Några gånger satte vi oss och bara vilade.

Det är precis i lövsprickningens tid och jag vill ta vara på denna ljuvliga tid.

Jag kan varmt rekommendera ett besök i Strömsbergs naturreservat. Vill du veta mer så finns info här: https://www.jonkoping.se/upplevagora/friluftslivochmotion/naturreservatochnaturminnen/naturreservatetstromsberg

Telefonpromenad med vännen Mia

Jag hade bestämt med min goda vän Mia som bor i Billdal att vi skulle ta en telefonpromend efter jobbet. Kl 17.45 bar det iväg. Det är 17 mil mellan Hovslätt och Billdal men ändå så nära telefonledes. Jag gick en underbar runda här i Hovslätt och Kättilstorp och hann prata en massa med Mia. Vi har inte träffats sen coronapandemin började härja men att umgås på detta sätt är också berikande.

Jag njuter verkligen av att vara ute i naturen röra på mig. Jag plockade vitsippor också. Det är så fint att ha på bordet.

Blommor gör mig glad

Just nu är det vitsippetid och då vill jag njuta av vitsippor inomhus hela tiden. Det är verkligen vårlikt. Att få gå ut och plocka en bukett som sen står vacker många dagar är ett härligt nöje.

Jag köpte nejlikor för någon vecka sen. Förr tyckte jag att nejlikor hörde ihop med begravning men sen några år tillbaka har jag köpt nejlikor. De står ganska länge och är riktigt fina.

Jag njuter av mina blommor här hemma.

Tabergsåledens sista 5 km avnjöts idag

Redan på förmiddagen fick jag en sådan längtan efter Tabergsåleden att jag kollade med Yvonne om hon ville följa med och vandra den återstående delan av leden idag. Hon nappade på det så vi startade idag vid Hovslätts Hembygdsgård, där vi slutade igår.

Jag brukar alltid gå längs med ån en liten sträcka och sen gå uppåt mot Hassafall så det kändes roligt med något nytt idag.

Vi vandrade på den slingrande stigen intill ån i ett ljuvligt vitsippelandskap. Jag älskar verkligen detta.

Efter en stunds vandring på stigar och över ängar kom vi fram till Bårarp där vi svängde vänster och vandrade genom Bårarps by. Vid Chokladverkstaden svängde vi höger och gick ner mot Tabergsån igen.

Härligt att komma in i skogen igen och studera växter. Vad heter denna gula växt? Jag laddade ner PlantSnap för att kolla upp det och den säger Helianthus decapetalus – Woodland sunflower – men det tror jag inte stämmer. Blomman liknar svalört, de har runda blad, så jag tror att det är det. De flikiga bladen som sticker upp är förmodligen kirskål och vitsippa.

Det är så vackert med alla vitsippor nu så man vill stanna hela tiden och bara insupa allt det ljuvliga…och stannade, det var just vad vi gjorde. Vi lade oss på vitsippebädden och bara insöp naturens under. Förlåt små vitsippor om vi plattade till er lite! Hoppas ni repar er.

Vi kom sen ut vid Göteborgsvägen mellan Tokarp och Haga och fick gå över bron. Det var första gången jag gick över den bron som jag så många gånger har kört både på och under.

Vi fortsatte sen förbi Haga för att komma fram till Munksjön där vi slog oss ner vid ett bord och avnjöt vår fika. Guldstund!

Jag är tacksam för ännu en dag i Guds fantastiska natur. Vill du vandra Tabergsåleden och vill ha mer info har du det här: https://www.jonkoping.se/upplevagora/friluftslivochmotion/vandringsleder/tabergsaleden.4.74fef9ab15548f0b80024c8.html

Idag gick vi denna lilla etapp som var 5,9 km. Bilden är hämtad från följande pdf-fil: https://www.jonkoping.se/download/18.42504c781700f82007e14a2/1580988894756/Taberg-%20%C3%A5-leden%202019%20SV.pdf

Första Coronabrevet skrivet av Sussie Kårlin

Sussie Kårlin, kyrkoherde i Ryssby-Åby Pastorat i Kalmar kommun, har skrivit ner vad hon tror att Paulus kanske hade velat säga oss i denna tid av coronakris. Första Coronabrevet – klassisk kristen tro i modern tappning.

Jag tycker brevet är bra och rekommenderar dig att läsa det. Hon skriver bl.a. följande:

Först och främst uppmanar jag till bön och åkallan, till förbön och tacksägelse för alla människor, för kungar, presidenter och statsministrar – för alla som har makt. Att be så är riktigt och behagar Gud.

Här kan vi alla hjälpas åt. Vi ska be för ALLA människor. Visst är det underbart!? Vi ska be för dem som har makt att de tar rätt beslut. Själv ber jag också för forskare, läkare m.fl. att deras hjärnor ska vara extra skärpta och att de kan arbeta fram ett fungerande vaccin så snabbt som möjligt.

Jag har hört att många av er blivit slavar under rädslan. Den rädsla som vill skingra, förgöra och förminska kärleken. Men rädslan har ingen makt, då den sanna kärleken uppenbaras. Rädslan står under tomhetens välde och utplånas av kärleken. Ty jag är viss om att varken liv eller död, varken virus eller börskrascher, varken isolering eller frihet, varken propaganda eller pastabrist eller något annat kan skilja oss från Guds kärlek i Kristus Jesus, vår Herre. I honom har den fullkomliga kärleken tagit sin boning och genom hans död på korset har rädslan mist sin makt.

Ja, så sant. Ingenting kan skilja oss från Guds kärlek. Vem vet, kanske tar vi tid att komma närmre Gud när vi är hemma i våra hem och inte är så upptagna med olika aktiviteter. Detta kanske blir en tid som kommer att förändra våra liv till det bättre. I Jakobs brev 4:8 står det: Närma er Gud, så skall han närma sig er. Vill du lära känna Gud på ett bättre sätt och veta hans tankar för ditt liv? Ta då tid tillsammans med Gud och prata med honom om det du önskar och det du funderar över.

Sussie skriver vidare:

Sök inte ert eget bästa utan andras. Väck inte anstöt genom att själva resa till fjällen under påsken och samla inte dina vänner till en fest bara för att du är 68 år och ni inte blir fler än 499 personer på middagen. Själv försöker jag rätta mig efter de råd som myndigheterna ger och underordnar mig den överhet och expertis som Herren i denna tid givit oss. Med hjälp av blomstrande tvål och sanerande handsprit kan var och en på detta sätt vara en Kristusdoft till sin omgivning.

Jag tycker Sussie uttrycker det på ett så härligt och bra sätt. Här gäller det att vi tar hänsyn till varandra och inte bara tänker på oss själva.

Sträva efter kärleken. Kärleken är tålmodig och god. Den är inte självisk och den brusar inte upp. Tänk på detta innan ni hamstrar toalettpapper eller Alvedon. Det är saligare att ge än att få, och Gud älskar en glad givare.

Visst är det så. Har jag mer mat och medicin hemma än vad jag själv behöver är det min plikt att dela med mig. Här gäller det att vi hjälper varandra. Själv skulle jag kunna ”leva på hullet” ett bra tag och dela med mig lite extra till den som är i större behov av mat än vad jag är.

Följande verser är mycket bra.

Jag är förvånad över att ni så snart övergett den längtan som ni burit på tidigare. För bara några månader sedan fanns det bland er många som kämpade med stress och överbokade kalendrar. Många suckade då inför Herren och önskade att Herren skulle förse med mer tid för vila och sabbatsro. Nu har den möjligheten givits några av er men ni blir bedrövade och uttråkade och klagar likt Israels folk i öknen, fastän att Herren försörjer er med både manna och nåd. Ni har ju även tillgång till episoder av Herren Jesus Kristus liv på Netflix och lovsång via Youtube. Nej, ha fördrag med varandra och ta väl vara på tiden.

Vi får anpassa oss efter situationen och vila lite extra om vi har möjlighet till det. Vi kan också njuta av små nära ting. Jag tror att vi under denna coronakris kan hitta nya värden i livet. Vi blir också mer kreativa och vi försöker hitta lösningar till olika problem.

Ja, jag säger, ta väl vara på den tid som getts er. Låt er uppfyllas av Ande och tala till varandra – på balkonger och i fönster – med psalmer, hymner och sång.

Coronakrisen har ett högt pris. Många har förlorat en nära anhörigt vilket är oerhört tragiskt.

Jag tar med er alla i mina böner, ni som till kropp eller själ lider i denna stund. Ni som hostar, snorar och har värk eller feber. Till mina bröder och systrar som förlorat en nära anhörig vill jag påminna om evangeliets kraft, som jag inte skäms för; Vi förkunnar en Kristus som uppstått från de döda. Vad jag säger er är ett mysterium men vår religions hopp. Ty liksom Kristus uppstod från de döda skall också vi få uppstå med honom. Det hoppet sviker oss inte.

Du kan läsa hela Första Coronabrevet här: https://www.svenskakyrkan.se/ryssby-aby/forsta-coronabrevet

Gud välsigne dig min vän!

Härlig promenad med vännen Gunnel på eftermiddagen

Idag arbetade jag bara halvdag och tog sen en promenad men min goda vän Gunnel på eftermiddagen. Hon är 70+ men vi höll distans i denna coronakris. Vi startade strax nedanför Tallkullen och gick över kullarna till Hökhult. Där gick vi in i skogen och vandrade uppåt för att senare komma ut vid Lisaberg. Vi njöt av en helt underbar promenad med vackra naturupplevelser, goda samtal, vitsippeplockning och vilostund.