Att tryggt få somna i ”Fadersarmar”

Efter en rolig och innehållsrik midsommarhelg känns det skönt att vara hemma igen. Dags att sova och jag slänger en blick på den lilla tavla jag har vid sängen. Den var min mormors tidigare och jag läser på baksidan att hon fick den av sina vänner Helga och Gerd på 83-årsdagen den 29 januari 1991. Dikten är skriven i januari 1979 av Elisabeth Forshem. Birger Petersson har skrivit ner texten.

Vila mitt barn. Var stilla. Mitt Fadersöga vakar – ser. Jag vet vad du behöver förrän du ber. Vila mitt barn. Var stilla. Somna mitt barn. Jag är nära. Var inte rädd. Fadersarmar skall bära dig hem till min glädje. Somna mitt barn. Jag är nära.

Tack Jesus för nattens vila!