Kl 09.00 gav Lena och jag oss iväg på hemlig utflykt. Lena visste förstås vart vi skulle och hon hade sagt att hon var säker på att jag skulle gilla det. Vi åkte till Harplinge kyrka som var en helt ny plats för mig…och ja, jag gillade det verkligen.

Vi började med en liten vandring på kyrkogården och där fanns denna tavla med fantastiskt budskap för januari månad.

Texten på tavlan lyder: Ett nytt år med förväntningar börjar nu, hur skall det bli undrar kanske du. Mycket påverkas av egna beslut. Så låt inte fantasin ta slut. Hitta outforskade vägar och var glad. Då vänds i livet nya spännande blad. Se framåt och göra rätt. Är kanske inte alltid så lätt. Göra det man vill och vara nöjd. Så känns livet som en fröjd. EN-”tanke”

Wow, vilket budskap! Det tar jag till mig. Det uttrycker förnöjsamhet med en glad och positiv förväntan. Det gillar jag.

Lenas mamma Sally (min mormors syster) skulle ha fyllt 112 år idag så vi tände ett ljus för henne och även ett ljus för alla andra vi tänker på som gått före till himlens ljusa land.

Nu har vi kommit till Tankegången som vi promenerade vidare på.

Det fanns också ett litet glashus där man kunde sätta sig och ha picknick eller bara fundera över livet en stund. Vi gick in och tittade men satte oss inte p g a kylan. Hade det varit varmare skulle vi ha suttit där en stund och bara njutit av tillvaron.

Vi fann en härlig julkrubba. Det lilla Jesusbarnet låg och sov så sött inne i krubban.

Jag rekommenderar verkligen ett besök på Harplinge kyrkogård. Allra bäst tror jag det är framåt våren och sommaren då man kan gå länge och titta på saker och bara njuta av allt det vackra.

Sen åkte vi vidare till Steninge kyrka som är en vacker liten kyrka.

Därefter styrde vi kosan hemåt. Efter lunch gick vill Lenas dotter (min syssling) Linda som bara bor fem minuters promenad från Lena. Vi har inte setts sen vi var barn men hon var sig lik. Vi gick en promenad ner till havet. Mycket har hänt sen sist så det fanns en del att prata om.

Vi gick en bit på Prins Bertils stig som slingrar sig längs havet från centrala Halmstad ut till Tylösand och vidare till Möllegård. Efter det gick vi hem till Lena och fikade och fick ännu en trevlig pratstund. Det var en hel del gamla minnen som dök upp. Själv kommer jag att tänka på min mormor som alltid sa Sally söstemi (Sally syster min) när hon pratade om Sally. När hon pratade om sin bror Sven sa hon Sven bromin (Sven bror min). Roliga minnen!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s