Tidigt i våras fick jag en förfrågan att medverka på Café 93. Det är ett café som Korskyrkan i Jönköping driver. Det är öppet hela sommaren och på fredags- och söndagskvällar är det program med olika gäster som besöker caféet. Det ligger så vackert intill Vätterstranden.
Min första reaktion var att jag inte sjunger tillräckligt bra för att vara med där. Sen började jag tänka efter och insåg att alla inte kan vara bäst. Om bara de fåglar som sjunger bäst sjunger så skulle det vara tyst i skogen. Vi behövs allihop så jag bestämde mig för att tacka ja. Det viktigaste för mig är att få sprida det glada budskapet om Jesus.
Jag har en hel del sånger på lager och så fräschade jag upp en del gamla godingar och fick ihop ett program. Jag sjöng mest gamla sånger vilket jag älskar och delade med mig av erfarenheter från mitt eget liv om hur Gud hjälper mig genom berg och dalar.
Många av mina vänner hade kommit till caféet vilket kändes väldigt tryggt och roligt. Det var också många andra där. Jag hade övat för mycket igår och idag så jag kände mig lite hes men budskapet gick fram i alla fall och det var det viktigaste. Jag har ett framträdande på en annan plats i augusti och då ska jag inte sjunga alls samma dag. Då är det bättre att spara rösten. Träna på sångerna får man göra i god tid. Man lär så länge man lever.
Förnöjsamhet och glädjesprång gör livet till en vacker sång 