För några dagar sen var det ganska kallt ute och då passade jag på att frosta av min frysbox. Det är så smidigt att bara sätta ut grejerna när det är minusgrader och då behöver man inte jäkta med att få bort isen som bildats i frysboxen. Det får ta den tid det tar.
Jag passade på att ta upp alla rabarber jag hade kvar sen förra året. Det var totalt 4,75 kg och jag gjorde marmelad av allt. Jag gjorde två olika smaker, en med kardemumma och en med stjärnanis. Det blev totalt 15 burkar. Jag gillar marmelad och äter det så gott som varje dag. Denna gång gjorde jag den inte lika söt som jag brukar. Den blev riktigt syrlig och god.
Rostat bröd med ost och marmelad är så gott. Att få avnjuta detta till en stor mugg te med mjölk är kalasfint. Nu klarar jag mig ett tag.
Jag är en levnadsglad person som värdesätter både det stora och det lilla. Jag har arbetat många år i skolans spännande värld, först som lågstadielärare och senare som språklärare på högstadiet. Franska är mitt favoritämne. Frankrike och det franska språket har gett mig mycket glädje i livet. Sen fem år tillbaka arbetar jag med digital marknadsföring. Jag hjälper företag att ta fram bra marknadsföring i form av annonser, filmer, artiklar m m och att sprida detta mot rätt målgrupper på Aftonbladet och Schibsteds övriga lokala digitala kanaler. Det är mycket intressant och givande. Jag tycker mycket om att resa till andra länder och världsdelar samtidigt som jag uppskattar en enkel cykelutflykt eller vandring i närområdet med en god picknick. Det är livet! Sång och musik är en stor del av mitt liv. Jag spelar piano och gitarr och mår bra av att sjunga tillsammans med andra. Det ger mig energi och glädje. Att läsa böcker är också något jag tycker om. Jag älskar människor och tycker om att umgås. Jag trivs toppen när jag får förbereda och fixa hemma för att bjuda hem familj, släkt och vänner. Sedan barnsben har jag haft en tro på Jesus. Det är själva livsnerven och ger mig en oerhörd styrka i livet. Jag ser fram emot att få dela mina tankar och upplevelser med Dig.
Visa alla inlägg av Helen Dungert