Innan Yvonne och jag åkte hem till Jönköping idag besökte vi Gunnebo slott. Det passade fint eftersom det ligger i Mölndal precis när man lämnar Göteborg. Vädret var grått och det småduggade lite. Jag kan tänka mig att det är väldigt fint här en solig sommardag när allt står i blom.
Vi besökte en konstutställning där Elin Lund Gillberg ställde ut akvareller. Yvonne och jag stannade till vid tavlan med motiv från fjällvandring. Den gav upphov till dagens betraktelse. Om det är dimmigt när man vandrar i fjällen kanske man bara ser ett ledkryss (stolpe med ett rött kryss) eller två framför sig. Då gäller det att gå en liten bit i taget. Det är först när man kommer fram till ett nytt ledkryss som man ser det nästkommande.
Så kan det vara i livet. Man ser inte hela sträckan man har framför sig men då gäller det att ta ett steg i taget och lita på att Gud öppnar och stänger dörrar. Jag går en liten bit tills jag kommer fram till nästa ledkryss. Väl där så uppenbaras ett nytt ledkryss som jag kan sikta in mig på. Nu kommer jag att tänka på en sångtext jag vill citera:
Där du går skall din väg öppnas för dig, steg för steg, steg för dig. Där du går skall din väg öppnas för dig, steg för steg. Jag vill följa din väg, lär mig att gå, steg för steg, steg för steg. Jag vill följa din väg, lär mig att gå, steg för steg.
I Psaltaren 32:8 läser vi:
Jag vill lära dig och undervisa dig om den väg du ska vandra, jag vill ge dig råd och låta mitt öga vaka över dig.
Det känns tryggt att lita på att Jesus leder mig steg för steg genom livet. Ett steg i taget var det!
Förnöjsamhet och glädjesprång gör livet till en vacker sång 