Nu blir det mycket blommor i bloggen men jag njuter så av blommor och vill boosta det enkla och naturnära. Det finns en sång som börjar med följande ord: Bara den som vandrar nära marken kan se dina under Gud. Visst är det så. När man stannar upp och tittar ser man mycket. Nu gäller det att spana och inte bara rusa förbi alla guldkorn som finns längs med promenadstråket. Här ser vi käringtand. Den är fin och lyser upp i naturen.
Nu är palettbladen utplanterade. De njuter av regnet precis som jag. Det blir spännande att följa växtkraften denna säsong.
Mammas lyckoklöver lever vidare och telningarna jag fått av mina brorsdöttrar växer och frodas. De är vackra och färgstarka precis som flickorna. 💖
Den som kan vara glad åt lite har mycket att vara glad över. 💛😊 Denna sommarbukett gör mig glad och det är egentligen inte så lite. Den är en del av naturens under och den enorma skaparkraft som ligger bakom allt… och det finns här runt husknuten. 🏠 😊💛 Jag plockade blommorna på min lunchpromenad och fylldes av förundran när jag såg allt det vackra.
Idag har jag haft min första rosarievandring för säsongen. Mina vänner Yvonne och Bodil hade köpt biljetter och dök upp. Så roligt! Regn var utlovat, ja, t o m ösregn så jag var laddad med regnjacka men solen sken och det var varmt. Det blev en fin promenad i rosariet.
Efter vandringen tog vi en fika och njöt av allt vackert. Jag gick också till de vackra rhododendron som finns vid cykelvägen ner mot Vätterstranden. Nu är det tid att njuta.
Idag har vi firat vår underbara vän Maggan som fyller 80. Yvonne och jag ledde festen och hittade på en massa bus. Det blev riktigt roligt. Här tågar vi fram till Maggan under det att låten ”Jag vill vara din Margareta” högljutt dundrar ut i högtalaren. Maggan var på G och ställde sig upp direkt och ville dansa med oss ”herrar”. Kul! Ni kanske inte ser vad det står på min keps men texten lyder: ”Jag söker ny tjej”. Jag tycker den passade bra.
Jag lärde känna Maggan för drygt 1,5 år sen. Vi träffades på ett kyrkfika en söndag i Pingstkyrkan. När hon och hennes vän Greta fick veta att jag leder resor nappade de direkt och följde med på en Julkryssning på floden Rhen. Det var jättekul och då lärde vi känna varandra ännu mer.
Det har varit en underbar dag då många släktingar och vänner var samlade. Vi var ca 70 pers och glädjen stod högt i tak. Det hölls många fina tal och det tycker jag är jätteroligt. Då får man veta mer om personen man firar vilket är trevligt. Livet är värt att fira och det har vi verkligen gjort idag. Länge leve Maggan!!! Det önskar vi alla. Hurra!
Ikväll tog jag en tur till Rosenlunds rosarium. Jag ska ha min första guidning för året på söndag så jag ville friska upp minnet lite. När jag strosar runt här på kvällen stannar tiden. Då blir allt annat oviktigt och jag vill bara njuta av stunden. På bilden ovan ser vi Rosenlunds Herrgård. På bilden nedan ser vi Rosen Pappilan Neito som tillhör Rugosagruppen.
Här ser vi Örträskrosen. Även den tillhör Rugosagruppen.
Nu blommar allium för fullt. Jag tror detta är Allium White Giant och Allium Purple Sensation.
Att stå vid Rosenlunds Herrgård och blicka ut över Vättern ger en helt underbar vy. Här har jag varit många gånger, framför allt de 13 år då jag bodde på Rosenlund, bara fyra minuters promenad från Rosariet.
Makalösa Rhododendron!
Nu har det gått några dagar i juni månad. Texten till bilden i min almanacka Vardagsnära av Helena Boberg Oscarsson lyder så här: Att vänta och längta är vackert. Allt behöver inte hinnas med.
Jag håller med. Att se fram emot något och längta fyller mig med glädje och förgyller de dagar som går. Precis som det står här hinner jag inte med allt. Det finns inga möjligheter. Tänk så fint att jag istället får glädja mig över det jag hinner med och det jag valt att prioritera. Det är vackert och det är fullt tillräckligt.
Jag önskar att jag kunde lägga in doften av denna vackra nyponros här i bloggen. Jag njuter av mina promenader och stannar till både här och där för att dofta och insupa allt det vackra. Jag mår så bra i själen av att vara ute i naturen. Det är helt enkelt underbart!
Jag gillar denna häck. Kanske det beror på att vi hade den i min barndoms trädgård. Dess namn är liguster och den är härligt grön. Grönt är skönt.
Jag har sått fröer inomhus men de ser inte ut att börja gro. Kanske jag har vattnat för mycket….eller för litet. Vilken tur att jag också sådde en del av fröerna direkt utomhus för där börjar de första små liven titta fram. Jag blev så glad när jag fick se detta. Detta är krasse och om några månader kommer det att lysa för fullt av den orangea färgen. Blir det många plantor här kan jag ta en del av dem och plantera i krukor sen.
