Idag på sommarens längsta dag blir jag lite sentimental. Olika minnen har ploppat upp på sociala medier de senaste dagarna och jag vill dela några bilder som är från 2015 och 2019. Det är viktigt att ta vara på dagarna och fira tillsammans.
Här är bilder från Midsommarafton 2015. Det är min bror som är med på bilden till höger.
Mamma åkte buss och tåg och tog sig fram. Hon sa att hon mötte änglar som hjälpte henne överallt. Den sista tågresan hon gjorde på egen hand var mellan Nybro och Värnamo t.o.r. när vi skulle åka till Västerås och fira broder Hans 50-årsdag i juni 2019. Hon var strålande glad när jag mötte henne på stationen i Värnamo och hennes favoritklänning var på även då.
Denna klänning med tillhörande jacka älskade hon verkligen och vi valde att klä hennes kropp med detta när hon själv hade flyttat till himlen. Även döden blev vacker på något sätt när hon låg där med ett litet leende i ansiktet iklädd dessa fina kläder. 
Mamma hade redan lämnat men kroppen fanns kvar. 
Det är med blandade känslor jag tittar på bilderna, mest med glädje men även med saknad och sorg. Ta vara på tiden vänner! En dag får vi leva på minnen. Så skönt ändå med ett evighetshopp och att veta att vi ska ses igen. 
Jesus sade: ”Jag är uppståndelsen och livet. Den som tror på mig ska leva om han än dör, och den som lever och tror på mig ska aldrig någonsin dö.” Joh. 11: 25-26
Förnöjsamhet och glädjesprång gör livet till en vacker sång 