Att livsberätta ger mening åt livet

Forskning på människor som är nostalgiska och tycker om att tänka tillbaka på sina liv visar att de i genomsnitt känner lite större mening i livet.

Jag tog fram en bok jag fått i premie och bara slog upp en sida på måfå. Där fanns denna text.

Jag tyckte det lät intressant och läste kapitlet direkt. Jag fick en riktig aha-upplevelse.

Jag har sedan jag var barn gillat att fotografera och klistra in foton i album, skriva texter till och ibland klistra in biljetter och annat när jag varit på resa. Det har gett mig mening.

Jag köpte min första kamera, en Instamatic, när jag var 12 år. Jag började då fotografera och göra mitt första album som ni ser utdrag ur här.

Det har totalt blivit 38 album och jag gillar att titta i dem. Det är så mycket man glömmer men när man tittar i album minns man igen. Det är ljuvligt. Det 38:e albumet gjorde jag 2009 och sen har det inte blivit några fler av den sorten.

2008 köpte jag min första digitala kamera och då öppnades en helt ny värld. Jag tog med den till Paris dit jag åkte på studieresa tillsammans med mina franskelever i årskurs 9. När vi kom hem fick alla elever en CD med alla bilder. Så praktiskt!

Jag minns sommaren 2008 när vi åkte till Italien på vandringsresa. Vi var en hel busslast med förväntansfulla människor, både gamla och nya vänner. Jag minns speciellt en dag då vi var fyra tjejer som gav oss iväg på promenad längs med stranden. Solen sken, vi hade tjusiga hattar och vi fotograferade så klart. Sen satte vi oss för att fika och då tittade vi på bilderna, skrattade och bara njöt. Detta hade inte varit möjligt tidigare och jag minns att jag tyckte att det var så härligt. Jag tycker att bilder förstärker upplevelsen och det stärker också gemenskapsbanden mellan vänner. Man har gjort något gemensamt som man gläds över. Det frigör en massa energi.

Efter det digitala genombrottet började jag göra fotoböcker som jag skapade på nätet. Det är fina grejer. Jag har gjort 10 fotoböcker hittills.

Gillar du att skriva dagbok, blogga eller dela med dig av ditt liv på sociala medier? I så fall har du något gemensamt med de gamla grekiska filosoferna och även med den romerske kejsaren Marcus Aurelius (160-talet) som skrev ner sina funderingar om hur han skulle hantera sina dagliga utmaningar och hur han skulle leva ett gott liv för sig själv och för människorna i riket. Dagböcker som människor skrivit i olika tider har fått olika namn: brev till mig själv, meditationer, dagbok (=daglig sammanställning), självbiografi, självlivsskrift etc.

Många av oss idag gör som de gamla grekerna. Vi skriver ner våra liv och lägger ut det på sociala medier, i bloggar m m. Hade de gamla grekerna levt idag så skulle de säkert ha lagt ut sina liv på Facebook och YouTube.

Meningen med livet kan vara ett samband mellan dåtid, nutid och framtida mål som knyter samman händelser i livet.

Genom att skapa våra egna livsberättelser förstår vi oss själva bättre och utvecklas.

Det finns undersökningar som visar att människor som gör inlägg på Instagram, Facebook eller bloggar känner större mening i livet. Det är t o m så att ju mer nyligen de gjort ett inlägg desto mer meningsfullhet känner de.

Det behöver inte vara djuplodande inlägg utan något enkelt som vad du ätit till lunch eller vad du fick uppleva under din kvällspromenad. Det fina är att inläggen skapar en kontinuitet och du ser ett samband mellan dåtid och nutid. Vill du inte visa inläggen för alla kan du lägga upp dem bara för en liten grupp eller bara för dig själv. Det viktiga är att du ser inläggen och att du kan se olika mönster som ger dig mening i ditt liv.

Jag tycker detta är intressant. Många förfasar sig över sociala medier och vad människor lägger ut men om vi helt enkelt livsberättar på ett sätt vi själva önskar så ger det oss ännu större mening i våra liv (oavsett vad andra förståsigpåare säger). Härligt, eller hur?

Jag har hämtat en del fakta från boken Vad är egentligen meningen med livet skriven av författare Micael Dahlen som också är professor på Handelshögskolan. Kapitlet som gav mig inspiration just nu heter Livsberätta.

Hoppas att detta gett dig inspiration till att fortsätta livsberätta och dela med dig av ditt liv. Det är inte galet alls utan klokt. Redan de gamla grekerna gjorde det. Har du inte börjat än så kanske det är dags att börja ”facebooka”, ”instagramma” eller blogga. Du har allt att vinna. Varje människas historia är viktig och dina funderingar är värdefulla. Vi är alla en del av helheten. Lycka till!

Jag delar med mig av ytterligare några foton från mitt första album.

Jag vill tillägga att allt i livet inte är roligt. Jag har blivit sårad massor av gånger och har säkert själv sårat andra. När jag ser gamla foton som påminner om det som skadat mig och gjort väldigt ont går jag antingen snabbt vidare eller stannar kvar en stund och återupplever det jobbiga som var just då i mitt liv. Det kan också göra att jag känner tacksamhet över att jag gick helskinnad igenom svåra passager och att jag säkert har lärt mig något som jag har användning för senare i livet. Inget ont utan att det förhoppningsvis har något gott med sig även om man inte alltid känner det så.

Ljuvlig söndag med promenad och gemenskap

Det har varit en underbar och avkopplande dag. Jag åkte in till stan till min goda vän Helen Tholander. Det blev en pratstund i hennes lägenhet där vi delade några boktips med varandra. Sen gick vi Hälsans Stig som i Jönköping är runt Munksjön. Vi stannade till i city och åt middag på Ombrelli som ligger i Atollen intill Munksjön. Vi åt och njöt i fulla drag. Sen gick vi hem till Helen och drack kaffe och fortsatte vårt prat.

Dagar som dessa uppskattar jag mycket. God gemenskap, promenad i friska luften, god mat och fika samt prat…vad mer kan man begära? Det är avkoppling det.

Goda grannar på eftermiddagskaffe

Efter drygt tre år på Tallkullen bjöd jag hem Eivor och Thomas som bor några hus härifrån. Vi ses ofta ute på gatan och talas vid och har länge sagt att vi skulle träffas över en fika. Äntligen blev det av!

Det blev en härlig kväll med mycket prat. Vi gick förstås husesyn också. Våra hus är likadana men eftersom vi inreder på olika sätt blir det ganska stor skillnad på hur vi har det. Det är roligt att titta på hur andra inreder och låta sig inspireras.

Ibland är det gott att få frossa i sötsaker, inte sju sorter men fyra. 😋 Vispgrädde därtill och sen frukt och godis så klarar man sig ett tag. 😃

Jag googlade och hittade följande: Sju sorters kakor är ett begrepp vid svenska kafferep, och syftar på det minsta antalet kaksorter som etiketten anses föreskriva att kakfatet ska innehålla. Seden är känd sedan slutet av 1800-talet. Det är antalet småkakor som avses, det vill säga utöver eventuellt vetebröd, tårta eller mjuk kaka.

Ett tacksamt hjärta

När det nya året är inne hänger jag upp min nya almanacka av Kerstin Svensson. Ro för själen heter den och jag älskar den. Jag gillar både bilderna och de tänkvärda orden. Budskapet i januari månad lyder som följer:

Börja varje dag med ett tacksamt hjärta.

Tänk vad viktigt det är att fokusera på det som är positivt och vara tacksam för det. Det är lätt att tänka på det man inte har men jag tror det ligger en stor hemlighet i att fokusera på och vara tacksam för det man har. När man tänker på det man har och tackar för det blir man glad och det andra får inte lika stort fokus.

I Bibeln i Filipperbrevet 4: 6-7 läser vi följande: Bekymra er inte för något, utan låt Gud få veta alla era önskningar genom bön och åkallan med tacksägelse. Då ska Guds frid, som övergår allt förstånd, bevara era hjärtan och era tankar i Kristus Jesus.

Ett år sen du flyttade till himlen mamma

Kära mamma! Idag är det ett år sen du flyttade till himlen. Din död, som jag bävat inför, blev något vackert tack vare att du var så trygg i din tro och strålade mot oss alla in i sista stund. Den 5 januari är ingen sorgens dag, nej, det är en vacker dag. Det var då jag fick hålla dig i handen när du flög iväg till Evighetens ljusa värld. Jag saknar dig mamma men livet går vidare och det går bra. Tack för alla ljusa minnen! Vi ses igen! ❤️

På översta bilden provar vi fina hattar på ett varuhus i Paris sommaren 1988. Kul! 😃😃 Då var mamma lika gammal som jag är nu.

Mamma hos mig på Tallkullen juni 2019. Vi skulle åka till Västerås för att fira min brors 50-årsdag.

Detta är sista kortet jag tog på mamma och mig, Julafton 2020.

Mamma lämnade oss den 5 januari 2021 kl 23.35. Vi hade nattvak hemma i lägenheten och även en sjuksköterska kom. Vi klädde henne i hennes favoritklänning och satte en stor vit ros i hennes händer. Min bror och jag fick en fin stund vid hennes säng. Hon låg där så vacker med ett litet leende på sina läppar och hyn var slät. Trots sorgen blev det ett fint och ljust minne.

Entusiasmera mera!

Hänförelse, iver, glöd, förtjusning, engagemang, intresse, hängivenhet, nit, geist, begeistring, eldhåg, eld, värme, gnista, hetta, hänfördhet, hängivelse, hänryckning, innerlighet, liv och lust och svärmeri. Dessa ord hittar jag när jag googlar efter synonymer till entusiasm. Wow, vilka härliga ord!

Dagens budskap i min kalender Tankar om Livet 2 ger oss idag följande budskap:

Entusiasm är livets bakpulver. Utan det är du platt; men med det växer du.

Det är sant. Entusiasm är viktigt.

Jag läser att ordet entusiasm är relaterat till lekfullhet, uppfinningsrikedom, optimism och hög energi. Fantastiska grejer det också! Om man är lekfull, uppfinningsrik, optimistisk och energisk då borde man lyckas med det man gör.

Nu blir jag inspirerad och entusiasmerad. Det gäller att hålla entusiasmen vid liv. Det är inte alltid lätt men med en positiv livsinställning klarar man mer än man tror.

När jag är på rätt plats och känner att jag trivs med det jag gör får jag energi och blir entusiastisk. Det ger mycket mer energi att arbeta och greja med något jag tror på och känner för än att göra något jag bara måste för att någon annan har sagt det.

Jag tror det är viktigt att vi lyssnar till vårt innersta och gör det vi vill. Självklart ska vi sköta arbete och annat vi måste men det bästa är om vi kan skapa en inställning till våra dagliga uppgifter så att vi blir entusiastiska även när det gäller sysslor vi inte upplever lika stimulerande som andra.

Fundera på när du blir drabbad av entusiasm. När händer det? Finns det möjlighet att du kan befinna dig i det tillståndet oftare? Vad behövs för att du ska få ha den underbara känslan av entusiasm mer frekvent i ditt liv?

Själv blir jag entusiastisk när jag gör det jag brinner för. Det kan vara att planera en fest för goda vänner, att fundera ut mat, baka och fixa inför själva festen, planera lekar el annan sysselsättning och ordna så att alla ska få ha det så bra som möjligt och trivas på festen. Det är kul och ger mig energi.

Entusiasm gör något med oss. Det är en styrka som hjälper oss att lyckas med det vi gör. Entusiasm gör oss mindre rädda och får oss att känna att vi lever. Entusiasm genererar glädje i livet.

När jag bestämt mig för att göra något så satsar jag helhjärtat och går all-in. För det mesta blir det bra men det har också hänt att jag kanske satsat för mycket utan att få så mycket gensvar tillbaka. Så kan det vara men då har jag i alla fall inget att ångra. Har jag gjort vad jag kunnat och kanske lite till så räcker det. Det för ändå alltid något gott med sig. Om jag gjort något gott för en annan människa eller för mänskligheten i stort behöver jag aldrig ångra det. Gud kompenserar det goda vi gör.

Vänner, låt oss uppmuntra och entusiasmera varandra! Om någon har extra energi och vill peppa, inspirera och entusiasmera…säg för hela friden inte: – Hör du du, lugna ner dig lite nu! Då kanske du dödar en gnista av liv och nyvunnet hopp i en människas inre. Du decimerar den människans livsbakpulver. Tillåt människor i din omgivning att få vara glada och kanske t o m lite galna. Ge människor utrymme att få växa och utvecklas till de personer de är ämnade att bli. Var och en av oss är en gåva till mänskligheten och det är viktigt att vi var och en förvaltar vårt pund på bästa sätt. Vi ska inte jämföra oss med andra utan fokusera på de gåvor vi känner att Gud har lagt ner i oss. Om var och en drar sitt strå till stacken blir det bra. Vi hör ihop allihop.

Jesus kallar på dig

Jag känner mig rik som har en tro på Jesus. Tron är en sådan styrka och källa till glädje i mitt liv. Jag skulle vilja dela med mig av min tro till den som inte lärt känna Jesus. Det är underbart att få hjälpa en människa till ett kanske ännu bättre liv.

Efter att jag varit på den fantastiska nyårskonferensen i Värnamo på nyårsafton känner jag att jag vill växla upp. Igår tog jag tag i saken och gjorde ett inlägg på Facebook. Jag lade upp bilden ovan och skrev att jag gärna skulle vilja bjuda hem en eller flera tjejer/kvinnor för att samtala om Jesus, Gud och Den Helige Ande, läsa Bibeln och be tillsammans. Det står i Bibeln att när vi närmar oss Gud så kommer Gud att närma sig oss. Jag förväntar mig mycket från Gud under 2022. Under och mirakler sker idag. Nu får vi se om någon/några tjejer/kvinnor nappar på detta.

Kärt besök av Mia och Bengt

Efter en helt underbar nyårsafton i Värnamo sov jag gott till kl 11.00 idag då klockan ringde. Ja, jag satte klockan eller larmet på mobiltelefonen rättare sagt igår kväll/natt eftersom jag visste att mina goda vänner Mia och Bengt skulle titta förbi idag.

Vi hade bestämt att de skulle titta in och äta sen lunch eftersom de varit här i krokarna över nyår. Jag hade gjort det lätt för mig och tog upp rester ur frysen.

Vi hade en underbar eftermiddag/kväll där vi åt, fikade och pratade om livet. Vänskapen är betydelsefull för mig. Jag älskar min stora vänskapsfamilj. Vi hör ihop allihop.