Etikett: Gamla minnen

Kusiner på 60-talet

Idag blir jag nostalgisk och vill dela ett par foton från 60-talet. Min goa kusin Kyllike fyllde 60 år igår och jag passade på att gratta henne och dela ett par bilder på hennes Facebook. Jag blev så glad av dessa bilder. På bilden ovan är det Kyllike i orange tröja med vår kusin Sven i knäet. Till vänster sitter Kylles bror Jonas och till höger sitter jag. Det står att kortet är framkallat i januari 1968 så det kanske togs i december 1967. Jag var då 4 år, Kylle nästan 6 år, Jonas 3 år och Sven 3 månader. Jag tror jag minns när kortet togs hemma i vår röda soffa.

På kortet nedan är det Kylle och jag som går Lucia för mormor och morfar. Jag har en svag aning om detta också. Jag hade inget Lucianattlinne utan vi tog ett vitt lakan. Kylle hade en luciakrona med elektriska ljus och jag hade levande ljus i en gammal luciakrona som jag tror fanns hos mormor och morfar. Mamma går bakom för att hålla koll på alla ljusen. Så mysigt.

Jag tittar ofta i gamla album. Jag mår bra av att ta fram gamla minnen. Visst kan det göra lite ont ibland när jag tittar på nära och kära som lämnat jordelivet men samtidigt är det skönt att minnas det som varit bra.

Nostalgiglädje med förgylld väggpendyl

Affektionsvärde! 🌟❤️ Mormor och morfars gamla förgyllda klocka med lampetter har legat på en hylla i förrådet. Så fick jag på Antikrundan se en man som sparar på dessa klockor men de är knappast värda någonting. Jag blev så inspirerad och har nu satt upp detta. Nu ska jag sitta här och känna in rummet men hittills känner jag mig riktigt nöjd. Det är ju riktigt snyggt. 😃💛🧡🤎

Dåtid och nutid i en salig blandning. Livet är här och nu men att väva in det gamla med det nya ger mitt liv en härlig harmoni. Det är roligt att blanda gammalt och nytt.

Kl 09.00 gav Lena och jag oss iväg på hemlig utflykt. Lena visste förstås vart vi skulle och hon hade sagt att hon var säker på att jag skulle gilla det. Vi åkte till Harplinge kyrka som var en helt ny plats för mig…och ja, jag gillade det verkligen.

Vi började med en liten vandring på kyrkogården och där fanns denna tavla med fantastiskt budskap för januari månad.

Texten på tavlan lyder: Ett nytt år med förväntningar börjar nu, hur skall det bli undrar kanske du. Mycket påverkas av egna beslut. Så låt inte fantasin ta slut. Hitta outforskade vägar och var glad. Då vänds i livet nya spännande blad. Se framåt och göra rätt. Är kanske inte alltid så lätt. Göra det man vill och vara nöjd. Så känns livet som en fröjd. EN-”tanke”

Wow, vilket budskap! Det tar jag till mig. Det uttrycker förnöjsamhet med en glad och positiv förväntan. Det gillar jag.

Lenas mamma Sally (min mormors syster) skulle ha fyllt 112 år idag så vi tände ett ljus för henne och även ett ljus för alla andra vi tänker på som gått före till himlens ljusa land.

Nu har vi kommit till Tankegången som vi promenerade vidare på.

Det fanns också ett litet glashus där man kunde sätta sig och ha picknick eller bara fundera över livet en stund. Vi gick in och tittade men satte oss inte p g a kylan. Hade det varit varmare skulle vi ha suttit där en stund och bara njutit av tillvaron.

Vi fann en härlig julkrubba. Det lilla Jesusbarnet låg och sov så sött inne i krubban.

Jag rekommenderar verkligen ett besök på Harplinge kyrkogård. Allra bäst tror jag det är framåt våren och sommaren då man kan gå länge och titta på saker och bara njuta av allt det vackra.

Sen åkte vi vidare till Steninge kyrka som är en vacker liten kyrka.

Därefter styrde vi kosan hemåt. Efter lunch gick vill Lenas dotter (min syssling) Linda som bara bor fem minuters promenad från Lena. Vi har inte setts sen vi var barn men hon var sig lik. Vi gick en promenad ner till havet. Mycket har hänt sen sist så det fanns en del att prata om.

Vi gick en bit på Prins Bertils stig som slingrar sig längs havet från centrala Halmstad ut till Tylösand och vidare till Möllegård. Efter det gick vi hem till Lena och fikade och fick ännu en trevlig pratstund. Det var en hel del gamla minnen som dök upp. Själv kommer jag att tänka på min mormor som alltid sa Sally söstemi (Sally syster min) när hon pratade om Sally. När hon pratade om sin bror Sven sa hon Sven bromin (Sven bror min). Roliga minnen!

Juldagen 2020 – kärt besök av moster Barbro

Vi har haft en lugn dag. På eftermiddagen hälsade mammas syster Barbro på oss. Eftersom mamma mår dåligt och mestadels ligger till sängs just nu så satt vi hos henne och dukade upp fika i sovrummet. Det blev underbara timmar då vi fick prata gamla minnen. Det är viktigt att ta fram det ljusa och positiva man varit med om tillsammans. Mamma och Barbro hade en hel del roligt att prata om. Jag fick höra någon gammal historia som jag inte hört tidigare där även pappa var inblandad.

Barbro är 78 år och dagens ”äldre” är som tonåringar. Mobilen var framme och hon inbjöd mig till Quiz Planet. Jag har fått inbjudningar tidigare men inte nappat men ikväll körde vi igång. Det är roligt och allmänbildande med frågespel. Jag gillar det.

Goda vännen Gun-Britt begravdes idag

Idag har vi tagit farväl av en mycket god vän, Gun-Britt Johansson från Skogsby. Hon var en av mammas bästa vänner och vi har umgåtts hela livet.

Det var en fin begravning i Alsterbro Filadelfia där många fina minnen kom fram. Gun-Britt var en jättesnäll människa som alltid var beredd att ge en hjälpande hand.

Hör ni vänner, det gäller att vi tar vara på livet så länge vi har varandra. Så fint att tillsammans få skapa gemensamma minnessmultron på livets strå.

Jag delar några bilder från när Gun-Britt med dotter Britt-Marie (min syssling och vän) hjälpte mamma och mig med min flytt till Jämtland augusti 1985.

Så är det födelsedagsbilder från glada upptåg på 90-talet då vi uppvaktade vänner på deras födelsedagar. Mamma och Gun-Britt uppvaktar vid midnatt vår pastorsfru Bjarnette som fyllde 50 år. Vi ser fina familjen Tallberg i mitten och till höger sitter Karin, Paula, Britt-Marie och jag själv.

Två bilder från Gun-Britts svärdotter Karins 30-årsdag då gänget var där för att gratulera. Förstfödda barnbarnet Daniel står så fint bredvid farmor Gun-Britt och lille Simon sitter i mamma Karins knä.

Detta är några av alla ljuvliga minnen. Jag känner tacksamhet över allt. ❤️❤️❤️❤️❤️❤️❤️❤️❤️❤️❤️❤️❤️❤️❤️❤️❤️❤️❤️❤️

En nostalgitur till Framnäs Semesterhem

För många år sen, när jag gick på mellanstadiet, semestrade mamma, pappa, min bror Hans och jag på Framnäs Semesterhem. Jag tror vi var där en vecka. Det var som ett pensionat där allt ingick. Det låg intill sjön Ören. Jag minns att det fanns en båt vi kunde låna och ro ut med. Vi träffade också ett par från Jönköping som hette Rut och Eber. Vi hade lite kontakt med dem efteråt och var även och hälsade på dem. Jag minns att de bodde på Fornkullegatan. Jag tror också, om jag inte minns helt fel, att vi spelade boccia på kvällarna. Så mycket mer minns jag inte.

Varje gång jag åker till Tranås på kundbesök ser jag skylten till Framnäs och jag har många gånger tänkt att jag skulle åka in där men det har inte blivit av. Idag när jag åkte hem från Tranås fick jag en idé att verkligen åka till Framnäs. Arbetsdagen var avslutad och jag hade all tid. Strax efter att jag passerat Örserum svängde jag in vänster mot Framnäs. Det skulle vara 7 km dit och jag körde länge. Till slut stannade jag bilen och kollade på Google Maps. Jag insåg då att jag kört 2 km för långt. Jag vände och körde tillbaka en bit. När jag kom från det hållet syntes skylten Framnäs Semesterhem och jag svängde upp där. Det var verkligen dött, antagligen p.g.a. coronakrisen. Jag hade tänkt att jag kanske skulle kunna slå mig ner i restaurangen och köpa en kaffe eller något att äta men det såg helstängt ut och inte en bil syntes till. Även om det regnade så skulle det ha varit nostalgi för mig att gå in där och bara sitta och fika och njuta av livet en stund. Jag fick åka hemåt istället. Jag insåg att jag kunde fortsätta köra neråt längs sjön för att komma ut i Bunn och på så sätt få lite närmre hem.

När jag tänker efter minns jag också en kommentar mamma sa när vi hade anlänt till Framnäs. Vi hade fått åka långt ut på vischan för att komma fram till detta semesterhem. Hon menade att vi som bodde på landet skulle ju inte ha bokat semester där. Vi borde ha semestrat i stan istället för att få lite ombyte. Det var komiskt och jag minns det så väl. Nu tror jag ändå att vi var i stan också. Jag minns faktiskt inte men jag antar att vi besökte både Gränna och Jönköping eftersom det ligger så nära. Jag måste kolla i mammas album nästa gång jag åker hem till henne.