Jag vaknade upp till en ny fin dag hos min vän Bodil i Tidaholm. Vi gick till Pingstkyrkan på gudstjänst på förmiddagen. Det var en fin gudstjänst och många trevliga människor kom fram och hälsade. Det betyder mycket.
Sen bjöd Bodil på grönkålpaj med tre olika ostar samt diverse tillbehör. Mums!
Vi ville åka en sväng till Skövde för vi hade hört talas om designmarknaden som var i Rådhuset. Sagt och gjort. På torget utanför Rådhuset framfördes ett julspel men det var så kallt så vi stannade inte ute för att titta.
Vi gick runt och besökte alla som ställde ut i Rådhuset. Jag köpte inget mer än ett vackert gratulationskort som jag ska ge min kära moster när hon fyller år. Det passar henne perfekt.
När vi kom tillbaka till Tidaholm var det dags för mig att köra hem till Jönköping. Nu sitter jag här i min soffa och tittar på granen, bloggar och ser tillbaka på fina dagar i Tidaholmstrakten. Jag är verkligen nöjd. Det vara extra allt. Nu har jag laddat för en ny arbetsvecka som snart är här.
Idag kl 09.00 styrde jag kosan mot Tidaholm. Kl 10.00 väntade förmiddagsfika hos min goda vän Bodil som just flyttat till denna mysiga ort. Oh, vad det var roligt att träffas! Hon bjöd på mumsiga lussesemlor som hon bakat själv. Vi drack kaffe och te ur hennes egendesignade muggar med härliga kossor. Vill du titta mer på dessa fina ko-muggar så klicka på länken. https://www.bringbeauty.nu/keramisk-dekal.html
Vi tog sen en promenad på stan. Det finns många trevliga butiker här. Vi strosade runt och insöp inspiration. Det enda jag köpte var en fickalmanacka för 2023. Den inhandlades i Tidaholms Bokhandel. Två söta pepparkaksfigurer fanns på torget. Bodil poserar glatt bredvid dem.
På Turbinhusön hittade vi denna fina bänk. Jag föll för den direkt. Det är viktigt att se varandra och att heja på varandra. Att byta några ord med en människa man möter kan betyda mycket. Vi hör ihop allihop och vi behöver varandra.
Jag läser följande tänkvärda info på Tidaholms kommuns instagram:
Har du sett våra nya gula vänskapsbänkar? Den gula färgen är en symbol för psykisk ohälsa och ett mer öppet samhälle. Kanske sätter sig någon bredvid dig och säger hej. Eller så är det du som ser någon sitta på bänken – ta i så fall steget, hälsa och fråga hur det är. Att prata om hur du mår och lyssna på hur andra mår är ett sätt att motverka stigmat kring psykisk ohälsa.
När vi kom hem lagade Bodil en jättegod måltid till oss. Det var vegetarisk Flygande Jacob men med varmrökt skinka i. Hon hade gjort en färsprakande god sallad och serverade andra smaskiga tillbehör. Vi åt och njöt.
På kvällen åkte vi till Betania i Norra Fågelås för att se ett julspel eller julvandring som det kallas. Först fick vi lära oss hur man förberedde julen hemma i köket förr i tiden. Det var så vackert inrett med gamla julbonader, dukar, handdukar och alla de olika köksredskap som man hade förr i tiden. De berättade hur man gjorde ost, stoppade korv, kärnade smör, lutade fisk m.m.
Jag lärde mig en del nya saker. Nu vet jag vad en kjolvärmare är. För att damerna inte skulle frysa i kyrkan tog man med sig en kjolvärmare. Det är en lykta som placerades på golvet under kjolen för att värma personen vid besök i kyrkan. Den användes till exempel under 1700 och tidigt 1800-tal. Den syns på bilden nedan.
Här har huset fått besök av en luffare som behövde plåstras om. Damerna föreslog att de skulle klippa av hans onda tå men det gick han inte med på.
Detta var verkligen en riktigt gammaldags jul. Jag har haft exakt sådana girlanger som hänger i taket men för ett antal år sen kasserade jag dem. De var så slitna. Jag tror inte att jag har någon kvar i mina gömmor.
Sen fick vi vandra in till kyrksalen där en magisk show om den första julen väntade.
Herodes var ursinnig. Det var mäktigt att se hans raseri. Skådespelaren var väldigt skicklig och levde sig in i rollen på ett fantastiskt sätt.
Här hör vi den ljuvliga änglakören.
Kvällen avslutades med fika och goda samtal. Här är Bodil med sin gamla barndomsvän, som spelade herde, och hennes make, den elake kung Herodes. Vilken underbar kväll vi har haft. Vi är riktigt imponerade.
Ikväll gick startskottet för Klingande Julkort 2022. Jag var med som värd och hälsade folk välkomna och hjälpte dem tillrätta.
Klingande julkort är en julkonsertserie som hade premiär 1984 och har sen dess uppförts varje år förutom 2020 då det ställdes in p g a Coronapandemin. Konserten förnyas varje år och är därför väl värd att se varje år. Det är totalt fem föreställningar i helgen.
I år samlas det in pengar till Ukraina och dessa förmedlas genom Barnmissionen. Ikväll hade det swishats 61 000 kr. Det är ju helt underbart. Vi ger av vårt överflöd och dessa pengar behövs verkligen på andra platser i världen där man lider stor nöd.
Är du säker på att du vill ha det du önskar? Vi bär alla på önskningar av olika slag. Frågan är hur livet skulle bli om vi fick allt det där vi önskade oss.
När jag var i Brighton sommaren 2006 köpte jag en bok med titeln: Be Careful What You Wish For (Var försiktig med vad du önskar). Den är skriven av Alexandra Potter. Tyvärr har jag inte läst den än men det ska ske framöver. Jag tror den är bra. Det är bra att se på livet ur olika perspektiv.
Drömmer du om att bli chef? Det är säkert utvecklande men jag tror också att det innebär mycket arbete. Du kanske kommer att få arbeta mer än 40 timmar per vecka. Det innebär säkert en högre lön men till vilket pris? Är du beredd att ta det priset? Vad vill du med ditt liv?
När jag var yngre och många av oss tjejer längtade efter att träffa en man var det en karl i medelåldern som skojade med oss och sa: Vad är det ni längtar efter egentligen, är det detta som står i Ordspråksboken 31:15.
När det ännu är natt går hon upp och sätter fram mat åt familjen.
Nja, jag vet inte om det var det vi längtade efter. Ordspråksboken 31:15 är en hyllning till den goda och driftiga hustrun som stiger upp tidigt på morgonen och fixar i hushållet.
Längtar du efter att köpa ett hus? Visst är det härligt att bo i ett hus men det innebär också en hel del arbete och ansvar. Är du beredd att ta det?
Oscar Wilde sa följande:
There are only two tragedies in life: one is not getting what one wants, and the other is getting it. (Det finns bara två tragedier i livet, den ena är att inte få det man önskar och den andra är att få det.)
Men så tragiskt det låter! Så kan det väl inte vara! Någon menar att om man får det man önskar sig så förlorar man sin intention, sin ambition, och sin önskan. Jag vill istället tro att om man får det man önskar så fortsätter man leva med ny ambition.
Jag får inte allt det jag önskar men jag vet att det går att ha ett bra liv i alla fall. Det gäller att gilla läget och jag får anpassa mig efter de omständigheter jag har runt omkring mig. Jag tror att mitt liv vilar i Guds hand. Han är med på min livsresa och leder mig steg för steg. Jag vet inte alltid vad som är bäst för mig men Han vet det. Han vet vad som är bäst för mig i det långa loppet.
Jag arbetar som säljare och ber ibland på morgonen: Jesus, låt mig sälja en riktigt stor order idag!…men så kommer jag på att det nog inte vore riktigt bra och rättar snabbt till bönen….nej, Jesus, låt mig sälja lagom mycket! Tack att Du har allt i Din hand! Det är nämligen så att vårt lönesystem gör att det inte är bra att sälja alltför mycket över budget. Då blir man missgynnad nästa år eftersom nästa års budget sätts utifrån innevarande års försäljning. Man ska sälja max 130% av budgeten varje månad anser jag. Efter det märks det inte så mycket på lönen. Det går också fint med mindre. Just nu ligger jag på 106% och det är jag mycket nöjd med. Det hinner säkert rulla in lite till innan året är slut. Jag ber att Jesus hjälper mig så det blir ”lagom”.
Jag litar fullständigt på att Gud hjälper mig och leder mig rätt. Även om jag inte får allt det där jag önskar mig vet jag att jag har det liv jag ska ha just nu och det är det bästa livet för just mig. Jag är så glad och tacksam för det liv jag får leva. Jesus har det bästa livet för oss alla.
Jag önskar dig Guds rika välsignelse och att just Du ska få leva Ditt bästa liv.
Jag avslutar med dagens budskap i min kalender Tankar om Livet.
Jag har två julbonader i textil. Båda kommer från Serholt (som inte finns längre). Den med tomtar fick jag av mamma i julklapp för länge sen. Den med änglar fick jag ärva efter att mamma flyttat till himlen. Nu har jag satt upp båda här hos mig. Många bonader har gammaldags motiv men dessa har lite modernare design och jag gillar dem mycket.
Min goda vän Yvonne och jag brukar träffas i adventstid och skriva julkort. Var och en skriver sina men vi skapar lite mysig julstämning genom att äta, fika och spela julmusik. Detta är en jättefin tradition. I söndags kväll var jag hos Yvonne och ikväll har hon varit hos mig. Jag bjöd på grönkålssoppa med ägg samt mackor, kex och ost. Senare blev det nybakade kakor.
Vi diskuterar vad vi tycker om olika julkort, vilka som är fina och vilka som är mindre fina. Jag har ett litet lager och ibland river jag vissa som jag inte tycker är fina alls. Det kommer julkort (att skicka) från olika föreningar som jag har skänkt pengar till och alla är verkligen inte fina. Yvonne tog ur sin hög fram fyra köpta kort som hon inte gillade alls och jag bara älskade två av korten. Hon gav mig dem direkt för hon vill inte skicka dem till sina vänner. Jag valde ut två goda vänner som jag ska skicka dem till. Smaken är verkligen som baken. Vi skrattade gott åt detta.
I dessa digitala tider känns det roligt att skicka en hälsning med posten till en del goda vänner. Det finns vissa vänner jag bara har kontakt med en gång om året och det är just i juletid. Det blir en liten uppdatering om vad som hänt sen sist. Det är trevligt. Det är alltid roligt när vänner skriver något mer än bara God Jul och Gott Nytt År. Även om det bara är denna lilla hälsning så uppskattar jag det också.
Jag hann inte bli klar med allt men jag fortsätter en annan kväll. Det är mysigt och stämningsfullt att sitta här vid granen, spela julmusik och njuta i adventstiden och skriva julkort. Så avkopplande och härligt!
För länge sen läste jag boken Nu vill jag sjunga dig milda sånger av Linda Olsson. Jag minns att jag gillade den och i boken fanns ett recept på skurna pepparkakor. I boken beskriver Linda sin mormor så vackert och hur hon fortsatt att baka de skurna pepparkakor som hennes mormor alltid gjorde. Jag har haft detta recept i åtanke flera år när julen kommit och nu äntligen har jag bakat dem. Jag bakade ut alla på en gång.
Här kommer receptet ifall du vill göra kakorna. Jag ger dem betyg 3 av 5.
Jag rensade i en låda och hittade dessa söta träfigurer som jag hade uppsatta på 90-talet när jag arbetade på lågstadiet. Jag tycker de är roliga så jag satte upp dem här hemma vid mitt skrivbord. Lite kul måste man ha, de piggar upp och påminner mig om gamla tider.
HD står för Helen Dungert. Det kan också betyda Högsta Domstolen eller Harley-Davidson. Helsingborgs Dagblad är det också en förkortning för.
Vad har du för initialer och vad finns det mer som förkortas så? Det kan vara kul att tänka på.
Sprallig som en sprudlande 24-åring känner jag mig nu då jag varit på mitt älskade kusinbarn Carins 24-årskalas med massor av ungdomar. Så underbart att få höra alla glada skratt, allt fniss och att få samtala och dela livet med några av ungdomarna. Jag fick en riktig kick.
Kusin Pelle poserar glatt med sin dotter.
Pelle och jag är lika gamla. Det skiljer bara 26 dagar. Vi bodde 3 km från varandra under uppväxten och har hittat på en massa roligt. Vi har gått i samma klass i nio år och tillhört samma ungdomsgäng i kyrkan. Pelle är verkligen en god vän och hans fru Barbro är väldigt trevlig. Jag är så glad och tacksam för dem.
Jag behövde investera i en brandsläckare för att göra mitt hem mer säkert. Jag hade tänkt mig en vanlig röd ni vet. När jag kollade runt i ett par butiker fick jag se att det fanns både röda och vita och jag förstod inte riktigt vad det var för skillnad. De vita var lite dyrare också. Jag frågade och fick veta att det inte är någon skillnad alls. Det är bara färgen som skiljer brandsläckarna åt.
Jag tänkte först att det var löjligt att köpa en vit brandsläckare bara för att den var snyggare och kanske mer trendig men sen började jag fundera. Jag ska ha den väl synlig någonstans i mitt hem och även om jag älskar rött och har en röd soffa på nedervåningen inser jag att den vita passar bättre hos mig än den knallröda. Den vita smälter in på ett mer behagligt sätt. Det var rea och just nu skilde det bara 50 kr i pris så mitt trendiga val var okej, tycker jag. Jag är mycket nöjd med mitt köp.
Idag har jag googlat på brandsläckare och hittat flera jättesnygga. Bl a Solstickan har en jättefin. Den är helt enfärgad vit med Solstickepojken på. Jag hade ingen aning att det fanns ett sådant utbud av brandsläckare.
Frågan är nu var jag ska placera den? Precis innanför ytterdörren i entrén eller i badrummet vid entrén? Jag kanske ska montera upp den så den hänger på väggen. Frågan är var? Jag får sova på saken.
Syster Yvonne och jag åkte ikväll till Flättinge Gårdscafé för att fira våra födelsedagar som inföll i början av november. När hon fyllde år var jag i Paris och när jag fyllde år hade hon annat för sig.
Den som väntar på något gott… De hade dukat upp så fint till oss. Kaffe, te och glögg fanns också. Vi blev mätta och kunde ta med några sorter hem i varsin doggybag. Så fint att få fira livet och vänskapen! Att åldras är positivt.
Förnöjsamhet och glädjesprång gör livet till en vacker sång 