Kategori: Okategoriserade

Lunch hemmavid i solskenet

Jag arbetar mycket hemifrån nu och det har sina fördelar. Det är så varmt att jag kan luncha utomhus. Dock behövdes en jacka för det kom kalla vindar. Detta är något jag verkligen njuter av. Som man brukar säga – Små ting kan ge stor lycka. Det känns som att jag njuter av mycket nu: den gamla hemvävda duken jag vävde på 80-talet när jag gick på vävkurs, en god pastarätt som jag gjorde många portioner av för en tid sen (som än finns kvar att ta fram ur frysen), att sitta och skåda upp mot tallarna mitt under arbetsdagen. Livet har mycket att bjuda.

Tabergsåledens sista 5 km avnjöts idag

Redan på förmiddagen fick jag en sådan längtan efter Tabergsåleden att jag kollade med Yvonne om hon ville följa med och vandra den återstående delan av leden idag. Hon nappade på det så vi startade idag vid Hovslätts Hembygdsgård, där vi slutade igår.

Jag brukar alltid gå längs med ån en liten sträcka och sen gå uppåt mot Hassafall så det kändes roligt med något nytt idag.

Vi vandrade på den slingrande stigen intill ån i ett ljuvligt vitsippelandskap. Jag älskar verkligen detta.

Efter en stunds vandring på stigar och över ängar kom vi fram till Bårarp där vi svängde vänster och vandrade genom Bårarps by. Vid Chokladverkstaden svängde vi höger och gick ner mot Tabergsån igen.

Härligt att komma in i skogen igen och studera växter. Vad heter denna gula växt? Jag laddade ner PlantSnap för att kolla upp det och den säger Helianthus decapetalus – Woodland sunflower – men det tror jag inte stämmer. Blomman liknar svalört, de har runda blad, så jag tror att det är det. De flikiga bladen som sticker upp är förmodligen kirskål och vitsippa.

Det är så vackert med alla vitsippor nu så man vill stanna hela tiden och bara insupa allt det ljuvliga…och stannade, det var just vad vi gjorde. Vi lade oss på vitsippebädden och bara insöp naturens under. Förlåt små vitsippor om vi plattade till er lite! Hoppas ni repar er.

Vi kom sen ut vid Göteborgsvägen mellan Tokarp och Haga och fick gå över bron. Det var första gången jag gick över den bron som jag så många gånger har kört både på och under.

Vi fortsatte sen förbi Haga för att komma fram till Munksjön där vi slog oss ner vid ett bord och avnjöt vår fika. Guldstund!

Jag är tacksam för ännu en dag i Guds fantastiska natur. Vill du vandra Tabergsåleden och vill ha mer info har du det här: https://www.jonkoping.se/upplevagora/friluftslivochmotion/vandringsleder/tabergsaleden.4.74fef9ab15548f0b80024c8.html

Idag gick vi denna lilla etapp som var 5,9 km. Bilden är hämtad från följande pdf-fil: https://www.jonkoping.se/download/18.42504c781700f82007e14a2/1580988894756/Taberg-%20%C3%A5-leden%202019%20SV.pdf

Härlig vandring längs Tabergsåleden

Idag gick ännu en dröm i uppfyllelse.

Glad i hågen och med ryggsäcken packad lämnade jag hemmet kl 09.57 och skuttade nedför kullen. Äntligen var det dags att vandra Tabergsåleden som jag längtat efter så länge. Humöret var verkligen på topp och bästa sällskapet väntade. Vilken dag!

Min goda Yvonne och jag tog tåget härifrån Hovslätt kl 10.20 och var framme i Månsarp kl 10.32. Det känns så idylliskt att åka Krösatåget. Efter två stopp, i Norrahammar och Taberg, var vi framme i Månsarp.

När vi väl hittat var leden började så bar det iväg på apostlahästarna. Bra att veta är att från stationen ska man först gå norrut en liten bit på vägen innan man tar in till vänster för att komma på leden. Vi gick längs med Tabergsån och kom ganska snabbt fram till Månsarpasjön.

Efter en stund var vi framme vid bebyggelsen i norra delan av Månsarp. Vi gick en liten sträcka på Hyacintstigen innan vi gick in i skogen igen.

Med raska steg gick vi vidare och njöt av vår vandring.

Här ser vi Oscarsstenen, förgylld minnesinskription på bergvägg av Oscar II då han
och drottning Sofia besökte Taberg, järnvägsbanan Jönköping-Vaggeryd 27 augusti 1895. Det var riktigt läckert att se hans namnteckning på stenen, kändes lite som historiens vingslag.

Att vandra längs med porlande, ibland forsande, vatten är avkopplande och rofyllt.

Nu börjar vi närma oss Taberg och ser Tabergs topp. Det är fascinerande att stå vid bergets fot och blicka uppåt. Härifrån kan man gå upp till toppen för att njuta av den vackra utsikten. Vi gjorde inte det idag men har bestämt oss för att göra det en annan vacker dag.

Vid Tabergs station mötte våra goda vänner Eva och Susanna upp. Vi fortsatte vår vandring tillsammans på slingrande stigar i en härlig miljö.

Så var det dags för lunch. Så härligt att sitta i en glänta och avnjuta medhavda läckerheter. Här satt vi länge och bara njöt.




Mycket prat blev det också. Vi hann avhandla både det ena och det andra. Det får mig att tänka på Hjalmar Gullbergs vackra dikt – Människors möte. Jag brukar ofta citera diktens sista vers. Det betyder så mycket att byta ett ord eller två. Man går stärkt vidare efter ett gott samtal med en vän.

Om i ödslig skog
ångest dig betog,
kunde ett flyktigt möte
vara befrielse nog.

Giva om vägen besked,
därpå skiljas ifred:
sådant var främlingars möte
enligt uråldrig sed.

Byta ett ord eller två
gjorde det lätt att gå.
Alla människors möte
borde vara så.

Nu har vi kommit fram till Norrhammar och det är dags för Eva och Susanna att ta bussen tillbaka till Tabergs station. Vi var glada för dessa trevliga timmar vi fick tillsammans med dem. Varje vän är som en tindrande stjärna och ingen är den andra lik. Jag är tacksam för mina goda vänner. De betyder oerhört mycket för mig.

Yvonne och jag fortsatte vår härliga vandring i solskenet. Vi gick igenom mattor av vitsippor. Det kändes helt fantastiskt.

Nu har vi kommit fram till Hovslätts Hembygdsgård. Tabergsåleden går från Månsarp till Jordbron vid Munksjön, en sträcka på 18 km. Här har vi gått 13,1 km och känner oss nöjda för dagen. Vi avslutar med en god och lång fika i det härliga solskenet. Sträckan fram till Jordbron sparar vi till en annan dag.

Om du är intresserad av att gå Tabergsåleden eller vill veta mer så hittar du info här: https://www.jonkoping.se/upplevagora/friluftslivochmotion/vandringsleder/tabergsaleden.4.74fef9ab15548f0b80024c8.html

Anna-Lena från Montmartre

…inte att förväxla med Amelie från Montmartre. Filmen Amelie från Montmartre är en romantisk komedi från 2001. Den utspelar sig i de underbara kvarteren i Montmartre i norra delen av Paris. Jag älskar Montmartre och det är väl därför jag också gillar filmen även om jag tycker att handlingen är sådär. Jag fick boken Anna-Lena från Montmartre av min goda vän Gunnel för en tid sen. Jag föll direkt för baksidestexten som är snarlik Bokus recension av boken:

När Anna-Lena Brundin, som har en lya i Montmartre, och Katrin Jakobsen, som har bott där i femton år, gick och såg filmen Amelie från Montmartre drabbades de av en insikt: det var ju egentligen inte i Paris de bodde … det var i Montmartre! Detta är deras kärleksförklaring till »Paris bästa kulle«. Anna-Lena kåserar tänkvärt och uppsluppet om människor och möten, om det klassiska kafélivet, om en flyende snigels grymma öde, vådan av japanska guideböcker, otuktiga tankar i tvättomaten … Här finns också handfasta tips på roliga ställen och en parlör med uttryck som man kan behöva på resan. Allt kompletterat med Katrins karakteristiska fotografier.

Jag är nu i full färd med att läsa boken och njuter av den. Denna bild förgyller baksidan och frågan de ofta fick är ju hur korkad som helst. Tillåt mig skratta. Jag längtar till Montmartre.

Hur man kommer undan fortkörningsböter

Idag var jag med om en ny upplevelse. Jag fick mina första, och jag hoppas sista, fortkörningsböter. Glad i hågen körde jag till Värnamo på morgonen för att göra ett kundbesök. Jag var på ett strålande humör och solen sken från en klarblå himmel. Jag insåg redan på morgonen att det nog gick lite för fort. Jag bytte till sommardäck på bilen igår och den susar fram så lätt nu.

På väg hem till Jönköping var jag på ett ännu bättre humör. En av mina kunder ringde mig när jag fortfarande var kvar i Värnamo och undrade om jag kunde sälja annonsvisningar i Borås också. Självklart kunde jag det och han bokade ännu en annonskampanj på Aftonbladet men nu med geostyrning Borås. Underbart, helt enkelt!

Jag susade hemåt på E4:an, något för fort tydligen, och rätt som det var såg jag polisen och när jag kört förbi dem så startade mc-polisen hojen och körde efter mig. Hjälp! Ni vet den där känslan när man inte riktigt vet vad man har gjort. Man känner det i hela magen och blir helt omrörd. Hade jag vidrört mobilen kanhända, jag har ju örsnäcka men ändå? Jag körde lugnt och fint efter en långtradare som jag körde om efter ett tag och polisen efter. Puh! Till slut körde han om mig och vinkade in mig vid en avfart.

Döm om min förvåning när jag möttes av en jättetrevlig polis. Han var så snäll och artig, en genomgod person kändes det som. Han ville se körkortet och sen berättade han att jag hade kört lite för fort. Han nästan ursäktade sig med…så var det den där lasern. Jag nästan tror att han tyckte lite synd om mig. Jag skojade med honom och sa att de måste ta väldigt många fartsyndare längs med motorvägen en sådan här fin dag om man inte får köra mer än i 110 km/h. Lite trafik och ett strålande väder. Han smålog. Jag upplyste honom om att jag ofta kör till Linköping och på sträckan mellan Gränna och Linköping är det 120 km/h. Inte lätt att hålla koll alltid.

Det slutade i alla fall med att jag tackade honom för hans trevliga bemötande och skrev under mina böter. Aldrig har jag väl träffat en så trevlig polis. Så snälla och tillmötesgående borde alla vara. En så trevlig polis med så mycket social och emotionell kompetens bör uppmuntras. Min erfarenhet är dock ibland att vissa poliser inte har samma medkänsla. Det kan kännas som att de i sin maktposition vill trycka till andra.

Även om jag kör ganska laglydigt för det mesta så får jag säga som min kära moster sa en gång i tiden då hon fick fortkörningsböter: – Det var billigt med tanke på alla de gånger jag kört för fort. Jag säger detsamma. Uppdelat på drygt 38 år var det inte så farligt. Ja, jag tog körkort i november 1981, strax efter att jag fyllt 18 år, och detta var mina första fortkörningsböter.

Jag var fortfarande på gott humör när jag körde hem. Jag hade lärt mig något. Man ska inte köra för fort. Rätt som det är, en solig vacker dag med lite trafik på vägarna, kan vem som helst drabbas av polisens laserstråle.

Jag tackade Gud för denna milda läxa jag fick. Det kunde faktiskt varit värre. Jag lärde mig något och ska bli ännu mer noggrann med att hålla hastigheten. Sänkta hastigheter räddar faktiskt liv.

Jag har dock hittat en sida som lär oss knep hur man kommer undan fortkörningsböter. Dessa regler är hämtade från: https://sv.stories.newsner.com/nyheter/knepet-for-att-slippa-fortkorning/

De flesta har någon gång tryckt lite för hårt på gasen och överskridit hastighetsgränsen på vägen. Många gör det mer ofta än sällan, och för dessa ”fart-dårar” finns ett knep som gör att de aldrig någonsin kan åka fast eller bötfällas. Visst finns det några knep för att slippa undan fortkörningsböter. Men den här metoden är faktiskt den enda som är hundra procent vattentät för att slippa undan polisens bestraffningar. Det bästa är att den är helt laglig, ja, du läste rätt.

Metoden för att komma undan fortkörningsböter

Facebooksidan Gendarmerie de l´Oise publicerade en trestegsmetod som håller polisen borta bara man följer den till punkt och pricka.

1. Se noggrant på de tecken som anger hastighetsgränsen. Det angivna numret är maxhastigheten, oavsett om du är till fots, på cykel eller kommer körandes med bil.

2. Kontrollera hastighetsmätaren på din bil. Du hittar det normalt på instrumentbrädan framför förarplatsen. Pilen speglar den hastighet som du kör på. På nyare bilar visas hastigheten ibland ännu tydligare på en liten skärm bakom ratten.

3. Denna sista punkt är också den svåraste. Justera din hastighet enligt det nummer som anges på skylten. Polisen / fartkamerorna kan inte bötfälla dig om du inte kör över hastighetsgränsen.

Var rädda om er i trafiken alla vänner och kör försiktigt!

Söt liten påskkärring

Nu är glada påsken slut och ikväll har jag plockat bort påskpyntet. Denna söta påskkärring blev min på 90-talet. Det är min kära moster Solveig som har tillverkat den. Solveig har arbetat som textilslöjdslärare och har gjort många fina alster. Jag är så glad över denna lilla gumma och sänder alltid några extra tankar till min moster när jag hänger upp den.

Tankarna går också till när jag var barn och vi klädde ut oss till påskkärringar och gick runt i husen hemma i Slättingebygd. Vi fick alltid godis eller någon peng av snälla tanter och farbröder.

Ugnsrostad kyckling med parmesandressad potatissallad

Jag har lagat den andra maträtten från Linas Matkasse och det blev ugnsrostad kyckling med parmesandressad potatissallad. Jag njuter av att göra denna mat. Det går smidigt och är verkligen gott. Den parmesandressade såsen som jag blandade med potatis, tomat och rödlök var gudomlig. Detta har gett mig ny inspiration, både att laga detta igen men även när det gäller att förnya andra rätter jag brukar göra.

Första Coronabrevet skrivet av Sussie Kårlin

Sussie Kårlin, kyrkoherde i Ryssby-Åby Pastorat i Kalmar kommun, har skrivit ner vad hon tror att Paulus kanske hade velat säga oss i denna tid av coronakris. Första Coronabrevet – klassisk kristen tro i modern tappning.

Jag tycker brevet är bra och rekommenderar dig att läsa det. Hon skriver bl.a. följande:

Först och främst uppmanar jag till bön och åkallan, till förbön och tacksägelse för alla människor, för kungar, presidenter och statsministrar – för alla som har makt. Att be så är riktigt och behagar Gud.

Här kan vi alla hjälpas åt. Vi ska be för ALLA människor. Visst är det underbart!? Vi ska be för dem som har makt att de tar rätt beslut. Själv ber jag också för forskare, läkare m.fl. att deras hjärnor ska vara extra skärpta och att de kan arbeta fram ett fungerande vaccin så snabbt som möjligt.

Jag har hört att många av er blivit slavar under rädslan. Den rädsla som vill skingra, förgöra och förminska kärleken. Men rädslan har ingen makt, då den sanna kärleken uppenbaras. Rädslan står under tomhetens välde och utplånas av kärleken. Ty jag är viss om att varken liv eller död, varken virus eller börskrascher, varken isolering eller frihet, varken propaganda eller pastabrist eller något annat kan skilja oss från Guds kärlek i Kristus Jesus, vår Herre. I honom har den fullkomliga kärleken tagit sin boning och genom hans död på korset har rädslan mist sin makt.

Ja, så sant. Ingenting kan skilja oss från Guds kärlek. Vem vet, kanske tar vi tid att komma närmre Gud när vi är hemma i våra hem och inte är så upptagna med olika aktiviteter. Detta kanske blir en tid som kommer att förändra våra liv till det bättre. I Jakobs brev 4:8 står det: Närma er Gud, så skall han närma sig er. Vill du lära känna Gud på ett bättre sätt och veta hans tankar för ditt liv? Ta då tid tillsammans med Gud och prata med honom om det du önskar och det du funderar över.

Sussie skriver vidare:

Sök inte ert eget bästa utan andras. Väck inte anstöt genom att själva resa till fjällen under påsken och samla inte dina vänner till en fest bara för att du är 68 år och ni inte blir fler än 499 personer på middagen. Själv försöker jag rätta mig efter de råd som myndigheterna ger och underordnar mig den överhet och expertis som Herren i denna tid givit oss. Med hjälp av blomstrande tvål och sanerande handsprit kan var och en på detta sätt vara en Kristusdoft till sin omgivning.

Jag tycker Sussie uttrycker det på ett så härligt och bra sätt. Här gäller det att vi tar hänsyn till varandra och inte bara tänker på oss själva.

Sträva efter kärleken. Kärleken är tålmodig och god. Den är inte självisk och den brusar inte upp. Tänk på detta innan ni hamstrar toalettpapper eller Alvedon. Det är saligare att ge än att få, och Gud älskar en glad givare.

Visst är det så. Har jag mer mat och medicin hemma än vad jag själv behöver är det min plikt att dela med mig. Här gäller det att vi hjälper varandra. Själv skulle jag kunna ”leva på hullet” ett bra tag och dela med mig lite extra till den som är i större behov av mat än vad jag är.

Följande verser är mycket bra.

Jag är förvånad över att ni så snart övergett den längtan som ni burit på tidigare. För bara några månader sedan fanns det bland er många som kämpade med stress och överbokade kalendrar. Många suckade då inför Herren och önskade att Herren skulle förse med mer tid för vila och sabbatsro. Nu har den möjligheten givits några av er men ni blir bedrövade och uttråkade och klagar likt Israels folk i öknen, fastän att Herren försörjer er med både manna och nåd. Ni har ju även tillgång till episoder av Herren Jesus Kristus liv på Netflix och lovsång via Youtube. Nej, ha fördrag med varandra och ta väl vara på tiden.

Vi får anpassa oss efter situationen och vila lite extra om vi har möjlighet till det. Vi kan också njuta av små nära ting. Jag tror att vi under denna coronakris kan hitta nya värden i livet. Vi blir också mer kreativa och vi försöker hitta lösningar till olika problem.

Ja, jag säger, ta väl vara på den tid som getts er. Låt er uppfyllas av Ande och tala till varandra – på balkonger och i fönster – med psalmer, hymner och sång.

Coronakrisen har ett högt pris. Många har förlorat en nära anhörigt vilket är oerhört tragiskt.

Jag tar med er alla i mina böner, ni som till kropp eller själ lider i denna stund. Ni som hostar, snorar och har värk eller feber. Till mina bröder och systrar som förlorat en nära anhörig vill jag påminna om evangeliets kraft, som jag inte skäms för; Vi förkunnar en Kristus som uppstått från de döda. Vad jag säger er är ett mysterium men vår religions hopp. Ty liksom Kristus uppstod från de döda skall också vi få uppstå med honom. Det hoppet sviker oss inte.

Du kan läsa hela Första Coronabrevet här: https://www.svenskakyrkan.se/ryssby-aby/forsta-coronabrevet

Gud välsigne dig min vän!

Onlinevärd på påskdagsgudstjänsten från Pingstkyrkan idag

I denna tid av coronakris har vi gudstjänster via webben istället. Idag var första gången jag var med som onlinevärd. Under gudstjänsten finns det möjlighet att chatta med oss och att be om förbön. Detta är verkligen bra. Då kan vem som helst logga in anonymt och be om hjälp i bön. Jag fick vara med och be för några personer idag. Det känns mycket värdefullt och viktigt. Att få vara med och inspirera och hjälpa en människa till det bättre är underbart. Jag önskar att alla ska få ha det bra. Det var ett härligt gäng som var med idag; Anna-Carin, Josef och Merit samt en medarbetare som satt hemma vid datorn. Vill du lyssna på våra gudstjänster vid livesändning så klicka på länken: https://pingstjonkoping.se/

Av förklarliga skäl var det tomt på den stora parkeringen vid Västra Torget idag.

Grävt ett blomland idag

Idag har maken och jag grävt ett blomland. Jag har längtat efter att få plantera lite växter och framför allt klematis. Denna plats är något skuggig och därför har jag tänkt ha s.k. skuggväxter (som trivs i skuggan).

Maken undrade hur djupt vi skulle gräva och när jag googlade fann jag att klematis behöver alltifrån 50 cm – 65 cm djup. Det var bara att gräva på. Ska man göra det så kan man lika gärna göra det riktigt. Vi hade köpt hem 400 liter jord men det räckte inte så vi fick åka och köpa lika mycket till. 800 liter jord gick det åt. Nu hoppas jag att växterna ska trivas och rota sig bra.

Vi har också köpt kantsten idag som ska sättas runt huset så att det blir lätt för automowern att klippa allt gräs. På detta sätt avskiljs blomlandet snyggt från gräsmattan. Jag är så nöjd med dagens arbete. Vi har haft en härlig men också något jobbig arbetsdag.

Härlig promenad med vännen Gunnel på eftermiddagen

Idag arbetade jag bara halvdag och tog sen en promenad men min goda vän Gunnel på eftermiddagen. Hon är 70+ men vi höll distans i denna coronakris. Vi startade strax nedanför Tallkullen och gick över kullarna till Hökhult. Där gick vi in i skogen och vandrade uppåt för att senare komma ut vid Lisaberg. Vi njöt av en helt underbar promenad med vackra naturupplevelser, goda samtal, vitsippeplockning och vilostund.

Torskfilé med pak choy, cashewnötter och brynt sojasmör

Ikväll har jag lagat den första rätten från Linas Matkasse. Det blev torskfilé med pak choy, cashewnötter och brynt sojasmör. Till det serverades picklad rödlök och ris. Det skulle ta 30-40 minuter att laga och för mig tog det 35 minuter så det stämde väl med receptet. Jag tycker att maten blev mycket god. Det var verkligen roligt att bara sätta igång och laga maten som någon annan hade tänkt ut, just för att jag skulle kunna göra en fin måltid ganska snabbt. Jag tycker det såg smakligt och fint ut också, nästan lika fint som på bilden i receptet

Sommar i landet inom oss

Jag älskar denna sång som jag ofta sjöng med mina elever under mina år som lågstadielärare på 80- och 90-talet. Tänk om det kunde sommar bli i landet vi har inuti, i landet inom oss.

En visa vill jag sjunga om något som jag tänker på, när det är kallt inom mig och jag är tom och grå.

Tänk om, tänk om, tänk om det kunde sommar bli i landet vi har inuti, i landet inom oss.

Ja, tänk om det blir sommar i själens allra minsta vrå. Då blir det lätt för alla att känna och förstå.

Tänk om, tänk om, tänk om det kunde sommar bli…

Då skulle gnäll och avund och längtan efter mer och mer försvinna i den glädje som kommer när man ger.

Tänk om, tänk om, tänk om det kunde sommar bli…

En visa har jag sjungit och visan den har många om men tänk om visor gjorde att människor tänkte om.

Tänk om, tänk om, tänk om det kunde sommar bli…

Just i denna tid då coronaviruset sprider sig finns det fina tillfällen att hjälpa till. Har vi tid att öppna upp och ge en hjälpande hand till den som behöver det som mest? Mitt i en tid av desperation och oro hoppas jag att vi alla tänker till hur vi på bästa sätt kan vara goda medmänniskor. Låt oss ha sommar inuti och göra allt vi kan för att ingen ska bli alltför isolerad. Vi kanske kan bidra med en bukett vårblommor, ett telefonsamtal, en pratstund under någons balkong, ett vykort, erbjudande om att handla etc. Vi hjälps åt att göra världen lite bättre just idag. Vår tid är nu.

Planterat inför påsken

En underbar lördag hemmavid med mycket jord under naglarna. Jag har gjort det lite påskfint utanför huset. Nu kom den lilla betongskon väl till pass, den som Gunilla gjorde åt mig när vi gjorde betongkrukor förra sommaren. En lila penséplanta blev fin i skon.

Jag har också testat något nytt. Jag fick tips av en vän att plantera tomatfrön från färska tomater direkt i jorden. Jag hade fyra olika sorters tomater hemma och har nu testat att plantera två krukor av varje sort. Detta ska bli spännande.

Ännu en ängel i hemmet

Jag köpte en ängel häromdagen, en ängel som ska hänga på bästa plats i vårt kök/allrum. Jag mådde så bra när jag hängde upp den. Den blir jättefin här och det känns som att den bevakar både huset och området. Jag älskar änglar och vill omge mig med många änglar.

När jag står och tittar ut genom fönstret och ser ut över nejden ber jag ofta om välsignelse och beskydd över bygden. Jag är tacksam över mitt hem och att få bo i ett land där vi har det så otroligt bra. Jag tror inte vi förstår hur bortskämda många av oss är. Vi har hem, mat, rent vatten, radio och tv, internet, mobiler, möjlighet att röra oss fritt i den underbara naturen, tillgång till bibliotek och museum, sjukvård och mycket annat. Tack Gud för Sverige! Jag ber om beskydd och änglavakt över vårt underbara land. Hjälp oss att använda våra resurser på bästa sätt! Gode Gud, välsigna Sverige!

Fader vår som är i himmelen

I denna oroliga tid då coronaviruset sprider sig bör vi vara riktigt noggranna med handhygienen. Jag läste att man bör tvätta händerna i 30 sek. Någon skrev att det kan vara ett bra tillfälle att be bönen Fader vår under tiden som man tvålar in händerna och tvättar dem i varmt vatten. Jag har börjat göra det och ber alltså Fader vår flera gånger om dagen nu. Det är helt underbart. Vilket fint tillfälle att få närma sig Gud mitt under handtvätten och då känns denna procedur ännu mera meningsfull. Jag rekommenderar det till alla.

Fader vår som är i himmelen.
Helgat varde ditt namn.
Tillkomme ditt rike.
Ske din vilja, såsom i himmelen
så ock på jorden.
Vårt dagliga bröd giv oss idag,
och förlåt oss våra skulder,
såsom ock vi förlåta dem oss skyldiga äro,
och inled oss icke i frestelse
utan fräls oss ifrån ondo.
Ty riket är ditt och makten och härligheten
i evighet.
Amen. 

Denna bön är hämtad från 1917 års översättning och det var den jag lärde mig när jag var liten. Den sitter kvar och jag har fortsatt att be den när jag ber själv. För ca ett halvår sen bestämde jag mig för att börja be enligt den nya översättningen. Ja, den är inte längre ny, den är från 1981. Jag tyckte det var på tiden att anamma den ”nya” översättningen eftersom det nu är 39 år sen den introducerades.

Vår Fader,
du som är i himlen.
Låt ditt namn bli helgat.
Låt ditt rike komma.
Låt din vilja ske,
på jorden så som i himlen.
Ge oss i dag vårt bröd
för dagen som kommer.
(alternativt: Ge oss i dag det bröd
vi behöver.)
Och förlåt oss våra skulder,
liksom vi har förlåtit dem
som står i skuld till oss.
Och utsätt oss inte för prövning,
utan rädda oss från det onda.
Ditt är riket. Din är makten och äran i
evighet.
Amen.

När jag nu skulle börja be under handtvätten insåg att jag inte är helt säker på texten från 1981 års översättning så jag ber den gamla Fader vår. Det går bra det också.

Mina favoritbyxor

När andra hamstrar toalettpapper och jäst hamstrar jag långbyxor. Ja, jag kanske inte hamstrar men jag har köpt tre par jeans idag. Jag har nog aldrig haft mer passande byxor än dessa som jag köper på Flash. De heter Dolly, de är höga i midjan och det finns storlekar med extra långa ben vilket är perfekt för mig som är lång. Jag köper bara dessa byxor.

Förra veckan gick Flash i konkurs vilket är jättetråkigt. Jag insåg direkt att jag måste lagra några byxor så jag har för en tid framöver. Jag hängde på låset när de öppnade idag. Jag hade faktiskt också köpt ett par svarta jeans i februari eftersom mina gamla började bli slitna. Nu har jag alltså fyra nya par byxor och kommer att klara mig länge. Jag använder mest kjol och klänning så därför går det inte åt så mycket byxor. Blåjeans har jag inte köpt sen jag gick på gymnasiet. På den tiden hade jag blåjeans jämt och jag var så trött på det och har inte köpt ett par sen dess. Nu passade jag på. Det kan vara bra att ha.